24.1 C
Nador
Ssebt 27 Yulyu 2024

“Asqer” niɣ xmi tteggen iḥudriyen imelqan n lḥub s yezlan

Ttemsebḍant tseqqar i tettḥuz temɣart zeg wemkan ɣer wenniḍen. Aṭṭas n tqebbal ɣer Imaziɣen tticcen ij n tlelli d tameqqrant i temɣart ad tegg min txes. Di ca n tqebbal n Imaziɣen n waṭlas, ɣer-sen ɛada n « taqerfit ». Ɛada-ya txes ad tini ila ittemsar ij n umlussen jar uḥudri d tḥudriyt, ttmunen jar-asen maḥend ad msemlacen. Waxxa aṭṭas n yimukan ɛad tteggen ɛada-ya. Maca ttwalan ila wer teqqim ca aṭṭas, minzi lux ṭɣan imassen n tatiknulujit tamaynut.

Amlussen i umsemlec

X ca n ugeddim n yeɣzer niɣ di ca n wazzareg. Zzat i tiṭṭawin n jjmaɛet merra, ttemselqan ij n uḥudri d tḥudriyt iɛezriyen, ittili jar-asen ij n wemsawal s yezlan, ssawalen dag-s, ttemlussunen, manaya itteffeɣ-dd x-as lemlac. Ɛada-ya tettwasemma s « Asqer » ɣer Imaziɣen n waṭlas ameẓẓyan, niɣ « Taqerfit » ɣer Imaziɣen n Waṭlas amelwasu d usammer.

Ḥmed Ɛasiḍ yeqqar x ɛada-ya : « ila ttuɣa teqqen ɣer teqbilt d umsemlec, minzi tettejja iḥudriyen d tḥudriyin ad ssnen ayawya ». Manaya, ttuɣa wer dag-s qaɛ lɛib ɣir midden, maca lwacunat ttuɣa ttemseddaren akid-s.

Lḥusayen Lḥsayeni i yellan zi temdint n Tafrawt, deg waṭlas ameẓẓyan, yeqqar qa ɛada-ya ta isemmeḥ ad yili umlussen qbel ma ad melcen iḥudriyen. Maca imelqan-a ttilin ɣer ca n tala, niɣ inurar mani ssmunan imendi d lmaṭṭat n ulum. Ittsemma imelqan-a ttilin zzat i yiwdan merra. Azgen ameqqran n imelqan-a ttilin ɣer uɛecci, ca n twalatin ittili ɛawed s ij n wemsawal n yezlan. Kṭer zi manaya, Lḥsayeni iqqar ila merra inni i ttuɣa imelken ttuɣa izwar-asen ggin ɛada-ya n « Usqer ».

Imelqan s yezlan

Maca ɣir s yezlan waha i zi ttuɣa tteggen ɛada-ya waha; maca ttuɣa Imaziɣen-a tteggen « Aḥidus » niɣ « Aḥwac », deg yiger-a yeqqar Ɛasiḍ: « Iḥudriyen xminni ttemlussunen aked tḥudriyin ttuɣa tteggen ij n tfuct n ccḍiḥ s uḥwac d awardi i nitenti ».

« Awdid » niɣ « Tuckint » tnayen n wawalen qqnen ɣer ɛada n « Asqer ». Ittsemma da xminni « tiḥenjirin ttɣimant aked iḥudriyen tettrent zzag-sen ad ggen aḥwac, uca iḥudriyen tteggen manayenni ». Awern-as « tiḥenjirin bennant umi qqaren awdid i yeggin acnaw ij n ukerkur n weẓru srusant x-as nnwac uca yettɣima amenni d ccihed x wawal i yewcin iḥudriyen maḥend ad ggen aḥwac. Xminni ɣa yettwagg aḥwac-a safi xenni ttekksent akerkur-nni n yeẓra ».

Ayt timira ttexsen ad t-kksen.

Wami dd-banen isiten-a lux, i yettejjan iḥudriyen ad mlussunen jar-asen, yettɣima useqsi ma ɛada-ya n « Asqer » ma ɛad tella niɣ lla. Minzi waxxa amenni xirebbi n ɛadat lux wer qqiment ca.

« Baba d yemma mlussunen, msemlacen, ula d nnec d temɣart-inu ». Yeqqar Leḥsayeni, manaya i yeqqaren aqqa asqer ɛad yella waxxa din isiten-a ujdiden n umsawaḍ d umlussen. D manaya i yeqqar ula d Ɛasiḍ « aqqa waxxa udmawen n umlussen lux llan s waṭṭas, maca ɛada-ya ɛad qa-t tella waxxa amenni ».

Maci ɣir d tatikunulijit i yettexsen ad yeqḍa x ddegg-a n ɛada, mac aula sḥab iɛecmura ttbeddan kunṭra-nnes, ttexsen ad sefḍen ɛada-ya zeg wamun. D manaya i yettwala Lḥsayeni s ixef-nnes, inna-aneɣ « ɛada-ya tḥeṭṭar di ca n imukan, tettɣaba deg imukan nniḍen ». Amkan mani tettɣaba ttilin dag-s zzwawi d sḥab iɛecumra ittḥarmen ad nettwala tamɣart mani ɛad akid-s neqqim, akid-s nessiwel.

Zeg ij n uɣezdis nniḍen Ɛasiḍ yeqqar aqqa inni ittḥarmen ɛada-ya d ca n yewdan ɣer-sen ij n tadyulujit d taberranit x tmurt-nneɣ, wer tettmsetfiq ca aked tussna n Tmazɣa innurẓmen mani dag-s ɛadat wtint iẓuran di tmurt. Am tẓuri n « Uḥidus » i di ceṭṭḥent temɣarin d yergazen merra.

Tala: Maghrebvoices Ḥ. Abruk

Timaynutin

C.Andic
C.Andic
Chahid Andich

Fser-itt