24.1 C
Nador
Jjemɛa 26 Yulyu 2024

Ḥalim LMADANI; Mayemmi i ittari izlan?

Mala tseqsid ca n wezlawi zi ṭṭerf; mayemmi i ittari izlan? Yemra bac a das-qaden isuraf ɣer twafit n twarrit  x useqsi-ya. Minzi, anict n min yehwen, nzemmer a x-as nini: d ij useqsi yiẓeḍ s taqsuḥi. 

Din wi ittarin asefru, din wi ittari usefru. Din wi ittixḍaren minxef ɣa yari asefru, din ɛawed wi ittafen ixf-nnes gewwden-t imunas ɣer usefru…

Asefru d awal i wer yezmir a t-yini illa wezlawi! D awal ittmud awal, ḥuma a zeg-s dd-isaqar talwiḥt terbu taykit, d wemnus, tessewca asentel i xef yura wezlawi ɣer yij n wefsay yeffay-dd s tcuni d taẓyuḍi i tembu tqessist.

Deg webrid n useqsi-ya n mayemmi i nettari izlan, ittali-dd ɣer ddhar wamud “Addriwen n uẓuyyet” i yura Ḥalim LMADANI, ḥuma a daneɣ iqad ɣer twarrit x useqsi-ya, i ɣa naf temḥeḍ ixf-nnes jer tguriwin d tawalin i rbunt waṭṭas zi tqessisin-nnes.

Ḥalim LMADANI, yura x tyemmat, yura x tmurt, yura x tayri, yura x ddcar,… maca kter zi manaya, yura ḥuma a daneɣ yini mayemmi i yura, niɣ yura ḥuma ad yessitem ɛad ad yari, niɣ yura ḥuma a daneɣ yemmel ila min yura, wer yeksi ca qeɛ min yexs ad yini…

Tira-inu d aweqqer

Yessadara wezlawi Ḥalim Lmadani azellif n tira-nnes, yeshekkʷa lxezrat-nnes di tmurt s uweqqer d usedḥi, manaya ittegg-it xmi i ittari x ca n usentel itteḥdaja zi tira-nnes ad ilint amenni. Amecnaw  xmi i t-nettaf ittari x tyemmat.

Manaya ittawey-aneɣ a nettwala aqa asefru n Ḥalim d ij n tisit zi tidet, urid d axarres i dd-ittagem zi ca wer yelli ḥuma a t-yembu i wudem n tqessisin. Asentel-a, umi i ɣer-s yeswiẓẓeḍ a deg-s yari, nettwala-t yezli iri i tira-nnes, yejja-tent ad inint s usedḥi: aqa min da dd-tessersed a Ḥalim, wer ittiweḍ ula d ẓuṭṭu n ucewwaf n tyemmat-nnec i xef tettarid.

Yeqqar di tqessist-nnes “Anẓeḍ-nnem yujer-ayi”:

“Ttariɣ-dd xaf-m s isekkilen,
Ttqefqifen s tcirrawt,
ssnen wer ttikkʷiḍen
Ula d anẓeḍ-nnem
I tedla tḥeṭṭawt.
[1]

Tira-inu d tarewla

Di ca n twalatin, tira n Ḥalim LMADANI, tessakkʷaḍ-it ɣer-sent tarewla, ikessi ɣer-sent taḍwit ḥuma ad yessfi ul-nnes. Ad tinid ittegg tira-nnes d targa n waman yessazzal-itt x tyerjin n uwezwez, niɣ d tadurrit ideḥḥi deg-s taykitin-nnes i dd-yeffayen, ataɣ ad yehna!

Mamek yegga uya? D netta, zegga i ɣa yaka s tmettant tettmulluɣ akid-s, zegga i zeg-s ɣa qeḍwen iseɣwan n tayri, lexdenni, yeswaẓẓaḍ ɣer tguriwin d tawalin ḥuma a zeg-sent yalem isefra, ataɣ ad ifaja. Amen yeqqar di tqessist “Xef ucal n Sidi Ḥsayen”:

“Zegga i ttuɣa nniɣ:
Tiwecca d tameɣra,
Dḥiɣ ttmettiɣ,
Ttalmeɣ xaf-m isefra.”[2]

Ttariɣ, minzi tteggʷdeɣ!

Amen tettsarid di tebḥirt n isefra n Ḥalim Lmadani, ad tenqerḍed di tiggʷdi i ɣer yugel tira-nnes. Ad tafed aqa d ahnaci i t-ittawyen ɣer tira. Ahnaci-nni, tettegg-as-t tiggʷdi. Walli zi ca, maca d aẓẓri n tmurt-nnes i t-yejjin ad yessitem, mli izemmer a x-as yari taffa n yezlan. Asitem-a i yessers d taqessist, minzi wer t-yessiweḍ wakud, ittahnaci a wer iqeṭṭi buḥbel-nnes qbel ma ad yari x waẓẓri n tmurt-nnes min testahell nican a x-as t-yari.

Yeqqar deg yij n tqessist:

“Ssitimeɣ a xaf-m ariɣ,
Taffa n yezlan
Zzat ma teksi-yi tmettant.
a xaf-m ariɣ tiguriwin
Zeg wul i dd-ttweṭṭant
Ad leqfent ajenna
Ɣer tmurt a dd-wḍant.”[3]

Amen neẓra, tiggʷdi teqqen aked wehnaci, ssfayent-idd asefru. Maca di twalat-a, yesskan-aneɣ Ḥalim ila tiggʷdi tettserraḥ ixf-nnes deg webrid n tira-nnes, tettejja-t ad yaɣ x tira-nnes, ad icaca, ḥadar a wer ittettu ad yessezdeɣ di tqessist-nnes, tenni i izedɣen axarres-nnes.

Yeqqar wezlawi:

Melmi ma ḥerteɣ-dd
Xef yemru, ili rjijiɣ
Tteggʷdeɣ a dd-ẓẓyeɣ taqessist
Wer cem deg-s srusiɣ”
[4]


Tira-inu d aweddeb

Tira n Ḥalim Lmadani, wer llint ca lebda hewnent, niɣ ihenna ɣer-sent… Xmi i ittcuqa ca n izurag s usefru, wer din ittif bu tmellalin qeccrent! Ittaf din amerret d uweddeb d uwezwez… am wi irebblen ar das-yenneslex yilem.

Xmi i yettuca Lmadani ca n isental, axmi i yudef s leḥfa di teɣda qeɛ d asennan. Axmi i dd-yemmeksi zeg uḥaduq, uca yeqqim jer iɣendan…

Minzi mala ttuɣa ca n tira-nnes d adurri, itteffer deg-s imejjan zegga i dd-ɣa-yerwel zeg uweddeb; aqa ca zi tira-nnes ɛawed d aweddeb s yexf-nsent. Am min yeqqar di tqessist “yessiweḍ-ayi-dd ɣer-m wenẓar”:

Tira i dd xaf-m ttariɣ,
D arbal rebbleɣ-t,
Tilmect-inu tenneslex
[5]

Zegga i t-ɣa-yejj uweddeb d tfeqqaɛ d ifeqqusen a dd-yeḍḍuqqeẓ d tira, d asefru, a dd-yessfi ul-nnes, ili yeɛqeb ɛawed ḥuma ad yexzer di min yura, arendad i minxef yura, ad yeqqim ad yesḥinneb i usefru-nnes, a t-yaf ittneftak, ittnezdam, minzi wer izemmer ad yeksi qeɛ tifeqqaɛ i ɣer-s deg wul.

Lexdenni, ittseqsa ixf-nnes, ittseqsa ula  imeɣra:

Uriɣ asefru,
Ma d wenni d asefru?
Melmi ma i das-sḥinnbeɣ,
Ili yexs ad iru!
[6]

Bac wer ittejji taggut tessdel x useqsi-nnes, yesskan-aneɣ wezlawi aqa min yura, iwyent zeg-s tfeqqaɛ d iyezzimen lmil. Yerni yeqqar di tqessist d ijt:

Aberru d tifeqqaɛ,
d iyezzimen i yegru
Melmi ma i t-ulmeɣ,
s umeṭṭa ili yesrew!
[7]


[1] Ḥalim Lmadani, addriwen n uẓuyyet, Al anwar, Nnaḍur, 2020, tasna: 12

[2] Tasna: 14

[3] Tasna:16

[4] Tasna: 63

[5] Tasna: 18

[6] Tasna: 30

[7] Tasna: 30

Timaynutin

Ɛebdelwaḥid
Ɛebdelwaḥid
Abdelouahid Hennu

Fser-itt