24.1 C
Nador
Ssebt 27 Yulyu 2024

Umi i ɣa temmewc tsemɣurt n Nobel n tsekla aseggʷas-a?

Inni itterran taynit i tsekla ayenni i wwḍen ttrajan d ufus-nnsen x wul-nnsen umi i ɣa temmewc tasemɣurt n Nobel n tsekla deg wass-a n lexmis 05 Kṭuber ɣer 12H00.  

Tala: AFP.

Ma s tidett tasemɣurt n Nobel n tsekla 2023 ad traḥ ɣer tmarit tarusit Lioudmila Oulitskaïa niɣ ad tixḍar ca n umari zi tmura n ẓelmeḍ? Tzemmer tasemɣurt-a taseklant tameqqrant ad temmewc, ass n lexmis 05 Kṭuber, i Oulitskaïa minzi din ijjen ustay d asertan awern-as.

Ma ad yili d ijjen Nobel kunṭra i Poutine?

Tamarit-a tarusit i d-neydar aqqa-tt kunṭra i Kremlin. Semquddan aṭṭas n midden jar Lioudmila Oulitskaïa d Léon Tolstoï niɣ John Steinbeck s uya i yettwalan ila ataɣ ad tt-tawi.

Nettat aqqa-tt kunṭra i Poutine zeg wami i ikumasa umseksi x Ukraniya, tenna ila asugi-ya x tmurt-a d “tibbuhliya”.

Yettwala Björn Wiman ila Takadimit Taswidit tzemmer ad tessek ijjen “tebrat d tasertant” xmi ɣa tewwec tasemɣurt-a i tmarit-a taḍlibt deg Uliman.

Maca ul n Björn aqqa-t aked Salman Rushdie, iqqar: “Tus-d lweqt ḥma ad tt-yawi, mala yemsar uyenni, ad wceɣ sslam i Tkadimit“. Minzi manaya ad d-yas aked tlelli n uwenni. Amari-ya Abriṭani ittwaḍfar s ijjen lfetwa i x-as ggin deg Iran alaḥsab ungal-nnes tisuratin n cciṭan (1988) uca ttuɣa nɣin-t ɛlaḥal di tɣuct n 2022.

D ijjen westay wer x-as nessin walu!

Tzemmer ɛawed Takadimit taswidit, amek tettegg lebda, ad tt-tewwec i ca n stilu wer ittwassen ca aṭṭas ɣer midden. Ameknaw tamarit tacinwit Can Xue niɣ Anurviji Jon Fosse i yellan d adramaturj, timezgunin-nnes irarent di merra Uruppa.

Ismawen-a, aked uɣezdis n umari awestrali Gerald Murnane, ttbanen-d jer xemsa n yismawen min xef ttsubastaren. Minzi ismawen min xef ttraḥen tili lebda irebbeḥ ijjen zzag-sen.

teqqar i AFP Lina Kalmteg, i yellan d tajurnalist di arradyu aswidi (SR) : “Maca lebda yettɣima yeqseḥ a nessen”. Terni tenna ; “Wer nessin mamec kessin, igmamen n Tkadimit, wenn irebḥen. Qqaren nitni wer tteḥsiben ca x umherwaḍ i yettilin d asertan niɣ d amunan ḥma ad x-as bnan tisemɣurin-nnsen“.

Amcawar x tesemɣurin n Nobel-nneḍni, yeqqim ibelleɛ ca n xemsin iseggusa zi mani.

Tasmeɣurt d yelli-s n lweqt-nnes?

Kessin igmamen n Tkadimit lewsiyyet n Alfred Nobel s taynit: Ixess ad temmewc tsemɣurt i ca n umari mani adlis-nnes ad yili iwweḍ ɣer ijjen “idyal d ameqqran”.

Ca n twalatin tteggen axmi ttunuḍen x lewsiyyet-a alaḥsab lḥal ajyupuilitk deg umaḍal. D aya i iddettat Paul Tannegart, aprufisur n tsekla di tesdawit n Lund.

Yewwi-d ameknaw n Ivan Bounine, amari arusi amezwaru umi i temmewc tsemɣurt di 1933. Wa, ittwassen s iḍrisen-nnsen i illa hekkʷan-d x usistim abulcufi. Tira-nnes n umari-a ila llant d tugdilin di URSS ar mani immut Staline.

Am mkul aseggʷas, bdan ttsirkulan ca n ismawen n imariten “nurmal”, am Uhungari Laszlo Krasznahorkai, Arumani Mircea Cartarescu, d Tefransist Maryse Condé, Akini Ngugi wa Thiong’o niɣ ula d Asumali Nuruddin Faraḥ.

Zegga temsar lefḍiḥet-nni n #meToo isnhezzen Takadimit deg useggʷas n 2018. Teḍfar-it-id lefḍiḥet n umi temmewc tsemɣurt i umari awtric Peter Handke zegga i ttuɣa ibedd aked Isirbiyen deg umseksi n 1990 kunṭra i Ibelkanen, uca ttexsen ad beddlen ilem-nnsen cwayt.

Azzɣat, temmewc tsemɣurt i Annie Ernaux. Ta d tamarit d Tafransist tura ijjen wungal x ijjen tmeṭṭut d Tafransist tesnufsel ixef-nnes ar mani tedwel d tikunt n ufiminizem.

Qbel-nnes, temmewc tsemɣurt i Abdulrazak Gurnah i ilulen di Zanzibar i ttuɣa yessiwlen x tuḍlibt, tamgalkulunyalit d temgalẓurant.

Zegga ttyarita, dinni ijjen ufaqqi d ameqqran i yeqqaren ila wer nzemmer a neqqim di tmuɣli tammasuwrut. Ixess ad yili umqiddi, tasemɣurt ad tili d yelli-s n lweqt-nnes“. D aya i tenna Carine Franzén, taprufisurt n tsekla di tesdawit n Stukhulm i yessitimen ad tawi tamedyazt takanadit Anne Carson tasemɣurt n useggʷas-a.

Ḥma ad awḍen ɣer min ttexsen, tettmcawar Takadimit tasdawit aked imussnawen iberraniyen ḥma ad fehmen mliḥ tira n kul ijjen.

Xelli amenni, nnumrawat sskanant ila abrid ɣer umquddi ɛad d azegrar.

Zeg wami tettwagg tsemɣurt-a di 1901. Yallah 17 n temɣarin i yeksin tasemɣurt-a taseklant, jar 119 n inni irebḥen. Jer 16 n imariten Ifransisen irebḥen, nettaf ijjen d Amisri waha : Najib Meḥfuḍ di 1988.

Timaynutin

C.Andic
C.Andic
Chahid Andich

Fser-itt