26.1 C
Nador
Ttlat 2 Yulyu 2024

Tayduda n Arrif: Weṭṭu n Arrif s arhaj (4/4)

Irifiyen

Umi ɛdan 99 iseggusa zeg wami sbedden Irifiyen tayduda-nnsen. Lerifain ad idwel s isuraf ɣer deffer. Ad dd-newwec i imeɣareyn-nneɣ, ijjen rebɛa n iseddan. Nessawal dag-sen x mamec tebna tayduda d mayen yemsaren ar mani tuḍa.

Umi txes Fransa ad teɣḍel tayduda n Arrif

Deg wass n 13 abril 1924 ad sugen Irifiyen xf wammas n Amejjuṭ i yudsen i temdint n Taza. Irifyen ila llan ɣar lqendaret n “Aynawen” yeggʷjen xf tiɣermt n Fass s 30 ukilumiter. Timsrayin-a ad jjent Fransa ad tessek ijjen ureqqas ɣar uxccab Umɣar qqaren-as Kabrilli. Xenni inna Mulay Muḥned belli tayduda Tarifect rebda tuɣa tessitim ad teddar deg wafra ak Fransa. Maca tameggarut-a nettat yexsen ad tsiweḍ tameqqant-a am xef tedja rexxu. Mamec yenna Mulay Muḥned «Fransa nettat yexsen ad tḥewwes Arrif …ixess-as ad tenɛem s uzarug n Arrif»

Maca di tidet Fransa ɛemmars ma dja txes ad tejj Arrif ad yeddar deg wafra d tirelli. Di yunyu 1925 di Madrid ad ittwagg ijjen wegraw ad ismun Fransa d Spanya. Maḥend ad zedyen jar-asen deg umenɣi i ten-ismunan kunṭra i tayduda Tarifect. Deg wakud-nni ad tekkes Fransa Lmarical Lyuṭi. Ad tegg deg wemkan-nnes ijjen marical nneɣni qqaren-as i ysem-nnes Tyudur stig. Ad tessek iɛeskariyen-nnes ig icarcen deg umenɣi amedlan wis ijjen.

 Di 8 Cutenbir 1925 ad issenta uzday jar Fransa d Spanya. Maca di tidet imri ttuɣa yiweḍ Mulay Muḥend ɣar ca n ufuɣ ak Fransa. Bac war kid-s ittidef ca deg umenɣi minzi d azegal d ameqqran ad tmenɣed aked tnayen tidwas timeqqranin deg umaḍal.

Da Fransa ad tssujed abarru zeg iɛeskariyen-nnes zzay-sen 325 aref n urgaz d 44 n wayraf n teylalin (tṭyaratt). Ujar zi 52 ujiniral amec yenna asertan Afranssis Birkillu stirman deg wawar-nnes di tmesmunt tanamurt. Itwazzmem aseqqim-nnes deg wass n 02 yunyu 1956. Maci ɣir manaya waha, rni x-as min issujed Leglawi ameqqran n lmexzen ktar zi 400 aref n urgaz d Imarrak aked 100 aref uryaz d aspanyu.

Mara nekkar ad neyru marra utṭunen a ad naf ujar zi 800 aref n uryaz kuntra i ca n ruruf d udrusen zeg uɣezḍis n irifiyen i tuɣa war teɛdi 150 aref tkmer. Maca di tidet nettaff ɛawed ra d imirikanien ttuɣa-ten ak impiryalien. Ina dja tṭfen aɣezḍis n teylalin, di setta imalasen twaggent ujar zi 350 n tsekkirin, tendar ujar zi 40 tṭun n rmaynatt.

Agraw n Ujda

Deg yeyyar-a ad tessek Fransa ɣar Mulay Muhned huma ad ittwagg ijjen wegraw di Ujda. Ad day-s innurzem umsawaḍ jar sin iɣezdisa umenɣi ḥuma ad awḍen ɣar ca n ufuɣen i tmukrist tarifect. Xenni ad issek Mulay Muḥned aneɣlaf n tmesrayyin n barra Muḥmed Azarqan. Maca aked unurzem n wegraw-a banent-id timesrayin i tent ɣa yarẓen, zi min ggin Ifransisen x Irifiyen nettaf maanaya:

Ijjen: ad irin irifiyen adu wenbaḍ ujedjid

Tnayen: ad ssigwjen Mulay muhned

Tlata: amsbudder inecraf

Rebɛa: ad kksen i tqebbar resnah

Zzat umi ɣa adfen irifiyen deg unugisyar ak Fransa. Nitni tettaren ad tenɛem s uzarug n teyduda tarifect. Maca min d-yessares uḥewwes ijja agraw-a ad yarreẓ awru-d i ma ad irur. Amec ttwaran ca imarezzuten deg yeyyar umezruy belli agraw-a d tastratijit zi Fransa ɣir ḥuma ad tarnu ɣar-s akud. Amya ad munen impiryalien ad hejmen xf Arrif zg yeffus, izzelmeḍ, asammar d uɣedjuy-nes. S ca n n uzyen melyun uɛeskari zeg ifransisen d Ispunya d Imarrakcien, Idzayrien, Itunsien d ifirkiyen itawssnen s Lgum.

Mulay Muhend

Asexdem n warhaj

S usuyes n warhaj ad awḍen ad sscemḍen redcur s iwḍan-nnes d marra min yeddaren di tmurt n Arrif. Min yegga uzeyyar ad as-ikemmer arhaj. Tuɣa iqseh s watṭas xef Irifiyen hima ad siɣan deg umenɣi nsen deg uswir-nni i zi bdan. Zzat i wayrafen n tṭyaratt i tuɣa tettsqada Fransa zi remrasi-nnes. Da issiwer Walter Parris areqqas n uɣemmis n Times talundunit xfe min yezra :

«…min daneɣ-ittejjan nettebheḍ netta d assuyes n remaynatt xf waccawen deg wakud mani yeryazen izemmaren ad ksin resnah tiri war djin di tiɣermt. S wayraf n teylalin timirikaneyyin s twiza aked tenni Tifransisin. X manaya ruhen d taɣtast attas n temḍarin d ihnjiren, mac nnyezmen attas zzay-sen, carfen-ten»

Rmaynatt-nni idja seccuren s rgaz n Lvaskin iɛeddmen deg idmaren. D rgaz n lluset iɛeddmen di tirmect d tarut. D rgaz n ddug d lklurikit iɛeddmen di tittawin d tarut. Arni-d ɣar-sen attas n ddwab n rgazat ineqqen am rgaz n NB d lfusfur awraɣ. D rgaz n ilikṭrun d uxerdal d luksul. Yeqqar aduktur Ctultsburg Pugu «Stolzberg Hugo» deg yeyyar-a:

« rmayna n Llust itessuyes taylalt deg imenɣi itegga Spanya di Marrakec mgal i tqebbar tireffyin. Tiwi-d ict trennawet deɣya deɣya xef ubriḍ n usezubi n dcurat yedjan xf timura n wezru niɣ deg iraqqen n wedrar» . Yareni yeqqar ɛaweḍ « ijjen xf 500 (1\500) zeg ict tudimt zi Lgaz n llust izemmar ad yarr ires ixmej min tt ɣad yejjen ad immet bab n yires»

Di 27 mayyu 1926, Mulay muhend umi ittwara ila tettmsara ict temɣarsut zzat-nnes. Amadal amen ikmel isqar, ixess ad isbedd manaya iwca ixf-ines i Fransa, xenni ad yekk ujar zi 21 ussgwas di teyzirt n Larinyun.

axesdem n Arhaj
ɣer ɛawed : Tayduda n Arrif : Ha mamec sbedden Irifiyen Tayduda (3/4)

Timaynutin

Fser-itt