20.1 C
Nador
Lḥed 23 Yunyu 2024

Tagrawt n Bni Nsar tessendaf iyezzimen n Irifiyen s waf n Muḥemmed Ameẓẓyan

Deg ussan-a i yeɛdan, txarres tagrawt n Bni Nsar txezzer mamec i ɣa tegg ḥma ad tebna ijjen wemkan mani i ɣa sfekkaren s umarical Muḥemmed Ameẓẓyan.

Aya, yus-d deg yiger n ijjen wemstfaq i yettwaggen jar tagrawt n Bni Nsar aked tmerselt n umarical Muḥemmed Ameẓẓyan i yellan di temdint-a s ixef-nnes.

Amestfaq-a, walli iɛda amenni waha, yekker-as-d ijjen usertan umi qqaren Yeḥya Yeḥya wer das-yeɛjib bu lḥal x umi xsen ad ssidfen taneqqiḍt-a minzi “tastafezza teycatin n imeɣrabiyen mani mma llan…amek yenna.

Yerr-d x-as Muḥemmed Ssɣir i yellan d nnayeb wis tnayen n tegrawt n Bni Nsar x Yeḥya Yeḥya ila mala aya ggin-t minzi Muḥemmed ameẓẓyan yegga aṭṭas n tmeslayin tisebḥanin i tmurt. Kter zi manaya, qa igelliden [ixes ad yini Muḥememd wis xemsa d Ḥasan wis tnayen] ila ttiqqan dag-s.

Maca, mayemmi tekker tḥaryaḍt-a x wergaz-a wa?

Maḥend a nessen iẓuran n wemseksi, ilaq ad nedwel ɣer tudert n Ameẓẓyan.

Min iɛna Amarical Muḥemmed Ameẓẓyan?

Nessen tnayen n “Imeẓẓyanen”, Muḥemmed Sellam Ameẓẓyan aɣewwaɣ Arifi i yeggin lḥerket-nnes deg useggʷas n 1958/1959.

Nessen ɛawed Ccrif Muḥemmed Ameẓẓyan, i yellan d amɣar n Iqelɛiyen i ibedden deg wudem n uḥewwas Aspanyu jer 1909-1912.

Maca wa, min xef nessawal d ijjen nniḍen, yexḍar ad yili aked uɣezdis n Spanya kuntra i aytma-s zi lebda.

Ilul di 1897 di Bni Nsar (x tma n Mlilet). Ittwaḥsab netta d amarical amezwar, ameggaru deg umezruy n lgic ameɣrabi.

Yessidef-it Alfonso wis 13 ɣer tmezgida n Toledo aseggʷas n 1913, ttuɣa ibeddel izerfan-nnes amen kemlen maḥend ijjen d amslem d Maziɣ ad dag-s yadef, zegga i tt-ttuɣa ttadfen-tt ḥa Ispunya waha.

Wami i zzag-s i d-yeffeɣ d aɛeskri, yexdem di Mlilet mani i ɣa ibedd kuntra i Mulay Muḥend, yettwaḥsab d Maziɣ amezwaru i yewwḍen ad yili d ajiniral-kaptin di lgic n Spanya, wer t-yeɛda ḥa ameddukel-nnes Francisco Franco.

Franco, adiktatur i iḥekmen Spanya.

Yeqqar José Maria Alvarez belli imeɣrabiyen ttuɣa wer ssinen min ixes ad yini nican amarical Ameẓẓyan, minzi mli i yemmut Franco ili d netta i ɣa iḥekmen Spanya (deg iseggusa n xemsin).

Yettwaḥsab netta d amezwaru i yeffɣen di Mlilet s iɛeskriyen-nnes maḥend ad ibedd aked weqlab n leḥkam i yettwaggen kuntra i tegduda taspanyut deg useggʷas n 1936, mamec d netta i yudfen x tmezgida taɛeskrit n Toledo, i di immuten luluf n iɛeskriyen.

Ispunya, yiḍa, sskanan s ufus ɣer Ameẓẓyan, minzi ifassen-nnes beqqḍen s idammen n Ispynya gi girra imsaren jar 1936-1939.

Maca zegga teffeɣ Spanya zi Arrif aseggʷas n 1956, yudef umarical Ameẓẓyan di lgic ameɣrabi mani icrek aked Ḥasan II di ddenf-nni i yettwaggen x Irifiyen aseggʷas n 1959, i d-yejjin luluf n imettinen.

Ameẓẓyan, ɛemmers ma yegg-itt tessbeḥ aked Irifiyen, la deg wakud wami i teṭṭef Spanya Arrif, niɣ wami teffeɣ.

Asalay n umarical Muḥemmed ameẓẓyan: asendef deg wektay n Arrif

Deg wass n 27 yunyu 2006, reẓmen i usalay n Muḥemmed Ameẓẓyan di Bni Nsar, xenni usin-d iterrasen qqnen ɣer tenbaḍt tameɣrabit d tespanyut, mamek i yeḥḍer ula anebdad n usinag ageldan n tussna tamaziɣt.

Zeg uɣezdis Aspanyu yeḥḍer Luis Planas i ttuɣa yellan d lqunsu aspanyu di Lmuɣrib d Rafael Barbudo argaz wis tnayen di lgic Aspanyu d ujiniral Vicente Diaz de villegas i ttuɣa yellan d amɣar aɛeskri i temdint n Mlilet.

Deg wakud-nni, kkrent-id aṭṭas n tmesmunin di Arrif kuntra i usalay-a wa.

Qqaren mamek timerselt n Muḥemmed Ben Ɛebdelkrim Lxeṭṭabi min xef yella x ixef-nnes Ɛumar Lxeṭṭabi ttuɣa wer das-ucin ca ttesriḥ ḥuma ad tili, wcin ttesriḥ i tmerselt n ijjen umarical ila yella kuntra i yemjahden, yenɣa yewdan la di Spanya la di Arrif.

Jer Mlilet i di qelɛen tafrist n Franco d Bni Nsar i irezzun ad tebna ameddukel-nnes!

Deg useggʷas n 2021 tettwakkes tafrist tameggarut n ujiniral Francesco Franco zegga vuṭan di temdint n Mlilet maḥend ad kksen tafrist-a ta.

Getty Images. Mlilet.

Ttuɣa yekker-s umulli afusi « Vox » kunṭra i tikkest n tefrist-a tanita. Amek yettwassen ajiniral Franco iḥkem di Spaniya zeg useggas n 1939 ar aseggas n 1975, mani Muḥemmed Ameẓẓyan ila yella d acrik-nnes deg waṭṭas n tmegga.

Ttwakksen izumal n tdiktaturiyt merra di Spanya, zzag-sen tifrisin n midden nniḍen min ked ttuɣa tteḥkamen aked Franco. Elena Fernandez Trivino i yella di tmesmunt n Mlilet, tenna belli ass-a d « amezruyan » umi kksen zeɛma tafrist n Franco di Mlilet.

Ḥaca di Bni Nsar, xsen ad bnan wudem i yejjen umarical ikkes wudem-nnes wami ifassen-nnes beqqḍen s idammen n Irifiyen.    

Timaynutin

Fser-itt