24.1 C
Nador
Ssebt 27 Yulyu 2024

Tabrat n Seattle amɣar n teqbilt n  Swaminc, i Franklin Peirce arrays n USA

Asuɣel : Asmaa Aouattah

Gi 1854, arrayes n USA Franklin Peirce Issek a umɣar n Teqbilt n Swaminc. Itter-as ad as-izzenz tmurt may zeddɣen iwdan-ines, aṭṭas d tamurt, yuca-asen dag-s Franklin ijj n uqettus-nneɣni d ameẓyan, g umkan-nneɣni, ḥuma ad g-s munen. Tabrat i das-issik umɣar Seattle i Franklin tedwel d ijjn zeg imeskanen (manifist) isebḥanen, yullɣen x ḥeṭṭu n tmurt, deg umezruy.

Tabrat n Seattle

Ameqqran n Wacintun issekk-dd ɣar-neɣ. Inna-aneɣ qa ixes ad iseɣ tamurt-nneɣ. Issekk-aneɣ-dd ula d sslam-ines d tudukla-ines. Imɣar dag-neɣ aṭṭas sswab-ines mizi nessen ila tudukla-nneɣ tuḍen. S uɣil x-aneɣ ad nxem gi min daneɣ-inna, mizi nessen ila argaz acemlal, mala ur das-neggi array ad dd-yas s lesnaḥ n tmessi ad iksi bezzez timura-nneɣ. Ameqqran n Wacintun izemmar ad yamen awal n Umɣar Seattle amuk yumen s tdewla n imiren (lfusul). Awal-inu ur iweṭṭi ar tmurt amaknaw itran n ujenna.

Muk das-tteggen znuzan ajenna niɣ d aẓɣal n tmurt? Necnin manaya ur das-nefhim. Mala necnin, ur nelli d ayt bab n telɣeɣ n lhawa, ula n ubsisseq n waman, muk das ɣa teggem kenniw ad ten -tesɣem?

Imettinen icemlalen ttettun tamurt may lulen xmi tteggen abrid jer n yetran, maca imettinen-nneɣ ɛemmars ttettun lxir-a n tmurt, mizi d nettat d tayemmat n wargaz bu yilem azeggʷaɣ. Necnin n tmurt, nettat nneɣ. Tinewwacin ittfuḥen d suytma-tneɣ. Iẓerẓer, aserdun, asiwan ameqqarn, qqaɛ d aytma-tneɣ. S idurar ibedden, iẓuɣar isemḍen, ilem iḥman n uyis d wargaz, necnin qqaɛ zi twacult d ijjten.

S uyenni, xmi zzeg-neɣ ittetter umeqqran n Wacintun acemlal ad as-nezzenz tamurt-nneɣ, ittetter zeg-neɣ bezzaf. Arrays acemlal iqqar-aneɣ qa ad aneɣ-issewjed amkan mani ɣa nedder gi ccan. Netta ad idwel d baba-tneɣ, nencin d tarwa-ines.

Waxxa, ad nexzar gi min daneɣ-iqqar. Maca manaya rid ihwen, mizi necnin tamurt-a, nettweqqr-itt bezzaf.

Aman imezdag i dd-ihwwan ag leɛnasar, ttazzlen deg iɣezran maci d aman waha, d idammen n lejdud-nneɣ. Mala nezzenz-akum tamurt, qa ad tettum ila d tamebrukt. Qa ad tettum ila absisseq i tettwalim x waman n igelmamen ssawalen x min yuqɛen, x twengimt n waydud-inu. Awecwec n waman deg iɣezran d tmijja n baba-s n baba. Iɣezran d aytma-tneɣ, netnin ssexsayen fad-nneɣ. Iɣezran ssawaḍen tiɣerruba-nneɣ, ttawin-aneɣ-dd iselman i tetten tarwa-nneɣ. Mala nezzenz-akum timura-nneɣ, ixessa ur tettum manaya, slemdet i tawra-nkum ila iɣezran d aytma-tneɣ, d ayetma-tsen ula d netnin, s uyenni ixessa ad asen-teggem amuk tetteggem i tawmat-nkum.

Nessen ila argaz acemlal ur ittefhim ci tudert-nneɣ. Ɣar-s am tmurt-nneɣ am ci n uqetteus n tmurt-nneɣni mani ma tella, mizi netta d aberrani ixecc-dd gi tallest iḥewwes timura i ixes. Tamurt rid d weltma-s, tamurt d taɛdawt-ines, ɣir ad tt-iɣḍel, ad g-s ismeḥ, ad iraḥ a tenneɣni, ittejja-dd awarn-as imeḍlan n baba-s d yemma-s ur t-id-icqi walu. Imeḍlan n baba-s d yemma-s d izerfan n tarwa-ins ur g-s llin d amnus. Ittegg-as i yemma-s tamurt, d wuma-s ajenna, amuk ittegg i ci n sselɛet ttettwassaɣ, ttettwakkar, tettmenza, am wakraren niɣ d tifilatin ittbeddalen ag tmslayin- nneɣni. Laẓ-ines ur ittekksen ad isselgeḍ min g-s gi tmurt, ad dd-ijj awarn-as ɣir tanzruft.

Nec ur d akum-ttefhimeɣ, tudert-nneɣ temsewḍa bezzaf x tenni-nkum. Ɣir axezzar gi temdinin- nkum itteqqes gi tiṭṭawin n wargaz azeggʷaɣ. Atiɣ argaz azeggʷaɣ d amẓiw, s uyenni ur ittefhim walu. Ur illi wumkan ihna gi temdinin n wargaz acemlal, ula d amkan mani ɣa isell bnadem muk ttnurẓument tnewwacin n tcejjura gi tfeswin, niɣ i lḥiss n wafriwn n ci n ubbuɛ. Maca atiɣ qqareɣ manaya wami nec d amẓiw ur ittefhim ci mliḥ timeslayin, atiɣ. Nec ttafeɣ zzga n temdinin-nkum ittukkar imeẓẓuɣen.  Uka ttseqsiɣ ixef-inu. Mana ddeq-a n tudert aqa-tt ɣer-s a wargaz acemlal mala ur izemmar ad isell aɣennij aweḥdani n wjḍiḍ (chotacabres) ula d amhawaḍ n yejra s llilet x tma n ci n ugelmam? Nec d bu yilem azeggʷaɣ, ur ttefhimeɣ walu. Nencin yif ɣar-neɣ uwecwec n waḍu x wudem n ugelmam, d lfwaḥ n waḍu-nni zi ɣa issired s unẓar n uzil d tujjut n tayda, ci nneɣni.

Lhwa d agla d ameqqran i bu yilem azeggʷaɣ, mizi qqaɛ imudar ddren s ijj n nnefs, lmal agnaw, ticejjura, irgazen, marra nesseɣlay lhawa d ijjen. Argaz acemlal ur ittiki s lhawa i issekkef, amuk wi ittmettan ur ittiki s tursuḍt. Mala nezzenz-akum tamurt-nneɣ, ur ttettum ci ila lhawa iɣla ɣar-neɣ bezzaf, ila lhawa iweṭṭa iman-ines ag tudert i daneɣ-yuca. Aḍu i yucin i lejdud-nneɣ nnefs amezgaru n tudert, iksi zzeg-sen taqenfit-nsen tameggarut. Mala nezzen-akum timura -neɣ, ixessa ad x-asent tiḥtalem, ad qqiment ssrent, ad ilint d tazeddiɣt mani izemmar ula d argaz acemlal ad iqqas aḍu yufuḥen s tnewwacin n iẓuɣar.

Mri nufa ad akum nezzez timura-nneɣ. Maca mala nezzen akum-tent, nec ad x-akum cerḍeɣ manaya: ixessa argaz acemlal ad iḥseb lmal agnaw-nneɣ d aytma-s. Nec d amẓiw yyih, ur ttefhimeɣ ci gi tudert-nkum, yyih. Ẓriɣ luluf n ifunasen n lexla reccan deg imessuka, semḥen g-sen iwdan icemlalen i deg-sen isḍuqqẓen aqerṭas zeg userdun n wuzzal (ttran-macina) bla xelli ma ad ten-sbedden. Nec d amẓiw, s uyenni ur ttefhimeɣ mizi aserdun n wuzzal ɣar-s ccan ktar zg ufunas n lexla. Necnin afunas n lexla neneqq-it ɣir xmi neḥdaj ad necc. Muk das ɣa yegg bnadem bla lmal agnaw? Mala neqḍa qqaɛ x lmal agnaw, bnadem ad iqqim weḥḥdes, ad yili d imesɛi n yiman, mizi min imsaren i lmal agnaw, ataf ad as-imsar ula d netta. Mizi ci iqqen a ci.

Slemdem-asen i tarwa qa acal mix ɛejjnen d tnifest n lejdud-nneɣ. Init-asen qa tamurt teggam s tudert n waydud-nneɣ, ḥuma ad ssnen ad tt-weqqren. Ixssa ulabud ad asen-teslemdem i tarwa- nkum min ssnen tarwa-nneɣ: tamurt d yemma-tneɣ. Min das ɣa imsaren i tmurt ad asen-imsar i tarwa n tmurt. Xmi skusufen iwdan x tmurt, skufusen x ixef-nsen. D aya i nessen necnin: tamurt rid n bnadm, d bnadm i illan n tmurt. D aya i nessen: marra timeslayin qqnent ar wayawya am idammen i ismunen tawacult. Ameḥḥen n tmurt ad idwel d ameḥḥen i tarwa n tmurt. Rid d bnadm i ixiyyḍen tracca n tudert, netta ɣir d ijj n ufilu zi tracca-ya. Min das ɣa yegg i tracca ittegg-it i ixef- ines.

Tarwa-nneɣ ẓran lwalidin-nsen ttwaḥqren, ttwadellen wami ila tteggen nnefs x tmurt-nsen. Iserdasen-nneɣ ur arḍin ci s manayenni, uka dewlen sseɛddan ussan-nsen gi walu, tthellaken ddat-nsen s macca yiẓiḍen d waman n tmessi. Rid d amnus mani ɣa nesseɛda ussan-nneɣ, iqqim- aneɣ drus. Ci n tsaɛɛatin niɣ ci n tjuras uka ataf ur ittɣimi ḥedd zzeg-neɣ ad iru x imeḍlan n lejdud i ssa ikkin, min ɣer ila tella tzmert d unaruz.

Xelli d argaz acemlal miked ittsara wakuc-ines x tmurt, ittmhawaḍ aki-s amaknaw ci n umeddukel, ammen i das ɣa temsar. Ar umeggaru ad tafed d umaten i nella, ad dd-yas wass ad tt-nessen. Din ijjt n tmeslayt necnin nessen-itt zi lux, ɛad ad dd-tas lweqt ad tt-tessnem ula d kenniw. Akuc-nneɣ d wenni nkum d ijjen. Kenniw ittɣil-akum akuc-nkum aqa-t ɣer-kum deg ufus am tmurt-nneɣ i trezzum ad tteggem deg ufus, maca rid ammen. Akuc netta d akuc n marra iwdan, arreḥmet-ines itticc-itt ti kulci s yilmawen izeggʷaɣen d wudamwen iwraɣen.

Tamurt-a tekna, mala nssḥeqer-itt, axmi nsseḥqar wi tt-ixelqen, manaya ittawi-dd aɛesseb n wakuc. Xelli d iwdan icemlalen ɛad ad qḍan, imken ad zwaren i tqebbal-nneɣni. Swessaxen icalen- nsen, s uyenni x ci n tmeddit ad jeyyfen deg ufraḍ-nsen. Kenniw teggurem ad tredlem tudert- nkum inneḍ-akum-dd udaḥi s tarnayt, issɛuna-ckum wakuc i ckum-dd-iwwin ar tmurt-a, iggi-ckum d ayt bab-ines s ci n lqudra ur das-nefhim amuk ckum-igga d ayt bab n bu yilem azeggʷaɣ.

Necnin manaya nggʷama ad as-nefhem, muk-as ggin nɣin ifunasen n lexla, sgerden iserdan n lexla, xerrgen imukan imennuffar gi taganin, sbarewyen iẓri n tɛurar tizegzawin s igualf n sselk mis ssawalen?

Mays tekka teẓgi? Tettwaqqes.

Mays ikka usiwan? Iwḍḍar.

Tsala tudert.

Tbda wagar tudert.

Timaynutin

A.Aouattah
A.Aouattah
Asmaa Aouattah

Fser-itt