24.1 C
Nador
Ssebt 27 Yulyu 2024

Mamec tteggen Imaziɣen beṭṭan aseggʷas-nnsen?

Yettwassexdem ukalender Amaziɣ isxedmen Imaziɣen di Tmazɣa ḥuma ad yerrigla lexdayem n tfellaḥt i yeqqnen ɣer yimiren (saisonniers). Din ijjen umserwas d ameqqran aked ukalender Ajuliyan i dd-ikkin zeg weɛdal n ukalender agriguriyan mani dinni ijjen ubeṭṭu ɛlaḥsab jar tnayen-a n ikalendriyen.

Akalender-a ibedda s 950 useggʷas qbel i 2024, yettsemma nettakkʷaḍ ɣer 2974 zeg ukalender Amaziɣ yettwaḥsaben d ijjen tisi d tadelsant min xef ttbeddan Imaziɣen.

D ijjen ukalender d aqdim

Din drus n ineɣmisen x mamec bḍan Imaziɣen akud di zzman i yeɛdan. Ijjen ameknaw Van den Boogert (2002) yeɣra x ubeṭṭu n wakud i ttuɣa yellan qbel i yislam d qbel i wakud Arumani. Din ca n tneqqiḍin icerken aked ukalender Atwargi i daneɣ-ittejjan a neṭṭef ijjen tebridt ɣer leḥsab aqdim « Amaziɣ » i ttuɣa ggin imezwura.

Wer nzemmer ad dd-nemmel ca n iferdisen (éléments) min xef ɣa nebna ijjen ukalender n tidett. Maca zeg ijjen uɣezdis-nniḍen, a naweḍ a nekkes tduli x ca n twessaf s lhimmet-nnsent, am lewsifet n uɛawed n ca n yismawen n iyuren tnayen n twalatin, axmi d tyuya (ca n twalatin, kul isem n wayyur yettemɛawad s tlata deg umaḍal Atwargi), min daneɣ-ɣa-yejjen a nxarres ila beṭṭu n wakud ittemsebḍa x uqesses n 30 n wussan i kul ayur.

Ca n tumlayin-nniḍen, iqqseḥ ad asent-negg tɣuni aked mayen ttuɣa yellan qbel di Tmazɣa, nɣall ad tent-nesmqudda aked leḥsab n wakud ɣer Igwanciyen n tegzirin Tiknariyin. Manaya, ad t-id-nẓemm zeg ijjen umanuskri n lqern 17 i yura Tomas Marin de Cuba.

« beddan leḥsab n useggʷas, zeg wenni umi qqaren Acano, s leḥsab n 29 n wussan (tfukt) zi tziri n jjdid. Aseggʷas ibedda zeg unebdu xminni tfukt tettadef deg ukansir n 21 n yunyu : awerni i tmunit-nni ; ittsemma awerni yur amezwaru n unebdu, tteggen ficta n tesɛa n wussan n tmeyra ».

Amanuskri-ya s ixef-nnes immal-dd ca n wudmawen n tira d ttsawer n tmeslayin-a n ukalender ittwaggen x waṭṭas n tfelwin. D aya i yufin ittwasewwer di ca n yefran di tegzirin tiknaryin timeqqranin. Tiɣuri-nni i x-asen ittwaggen mmlint-id beɛda ijjen yisem n wayur n wawal i ttuɣa qqaren Iknariyen am Beñesmet niɣ Begnesmet. Izemmer ad yili d yur wis tnayen zeg useggas, niɣ d tɣuct. Awal-a dag-s wen « wenni » + (e)smet  (wenni n usemmiḍ) ittsemma yur n usemmiḍ. D ayenni i nzemmer a naf di lista n wayuren s Tmaziɣt taqdimt, i dd-ittasen aked cher wis tesɛa umi qqaren « awzimet » (aw = ixes ad yini « mmis n » + zimet ‘tɣaydit n wezɣar’), maca ɛad aya ixess-as aṭṭas n trezzutin ḥma a nwekked s manaya. 

Iẓuran

Akalender Amaziɣ ikk-dd zi tfellaḥt, ttuɣa yettwasxdam zi lebda. Akalender-a irwes di wenni Ajulyan.

Ar yiḍ-a, ittwasxdem ukalender ḥuma ad riglan lexdayem n tfellaḥt, maca ssanafen akalender agriguri d umeslem, ameggaru-ya ibna x tziri d wunuḍ-nnes ; ineffeɛ ḥuma ad zzag-s ssnen fictat n ddin, wer ineffeɛ i tfellaḥt.

Akalender Amaziɣ imxalaf s 13 n wussan x ukalender Agriguri. Ibna x ijjen leḥsab d Ajulyan. S uya Imaziɣen ttbeddan ɣer ixef n useggʷas deg wass n 14 Yennayer n ukalender Agriguri, i dd-ittasen aked wass amenzu n Yennayer Amaziɣ. 

Aṭṭas n tmesmunin timaziɣin, ttbeddant ɣer ficta-ya i yegguren ad tenqaḍa, ɣer llilet n 12 i dd ɣa yuffun wenni wis 13, maca wa d fayyu, minzi aṭṭas n imerzuten ttwalan belli d ass n 13 i dd ɣa yuffun 14.  

Akalender n yiḍ-a

Mamec das-tteggen i leḥsab ?

Akalender Amaziɣ aqdim, wer t-ttuɣi ca yeqqen ɣer ca n leḥsab icedden. ɣer Itargiyen ḥḍan ijjen tebridt n leḥsab n iseggusa d taqdimt. Iseggusa wer ten-ḥessben ca s ca n nnumru, maca kul aseggʷas ssenɛaten ɣer-s s yisem n minzi yettwassen useggʷas-nni. (Amenni i zi yettwassen umezruy n Itargiyen).

Zi beddu n iseggusa n 1960, tebda-dd tamesmunt n Takadimit Tamaziɣt di Paris, s yewdan i das-yellan ad ḥesben iseggusa zi 650 qbel i tlalit n Lmasiḥ Ɛisa. Ssenɛaten-dd ɣer umi yedwel Uferɛun Alibi di Misra umi qqaren Cacnaq Amezwaru, i yebdan i twacunt tiss 22 Tamisrit (xenni i ɣa ssiwlen x Imaziɣen deg umezruy).

Akud n Cicnaq (di 2024 ittas-dd aked 2974). Aṭṭas n imeɣnas ṭṭfen di leḥsab i tegga tmesmunt n Tkadimit Tamaziɣt, xenni yedwel ass-a d agla zeg wegdud-a, yeqqen ɣer wajunda n Tmazɣa.

Akalender Amaziɣ inneqḍeɛ x rebɛa n yimiren, kul yimir dag-s tlata n wayuren. Min kid-s dd-ittasen d ukalender Agriguri ittwari jer tnayen n teqbubin.

  • Tajrist
  • Dujembir (zi 14 n Dujembir ar 13 yennayer)
  • Yennayer (zi 14 yannayer ar 13 Brayer)
  • Brayer (zi 14 brayer ar 13 Mars).
  • Tafust
  • Mars ( zi 14 Mars ar 13 Abril)
  • Abril (zo 14 abril ar 13 Mayyu).
  • Mayyu (zi 14 Mayyu ar 13 yunyu).
  • Anebdu
  • Yunyu (zi 14 Yunyu ar 13 yulyu)
  • Yulyu (zi 14 yulyu ar 13 tɣuct)
  • Taɣuct (zi 14 tɣuct ar 13 cutembir).
  • tikerziwin
  1. ctembir : (zi 14 ctember  ar 13 Kṭuber);
  2. Kṭuber : (zi 14 octobre ar 13 Nufember) ;
  3. Nufember : (zi 14 Nufember ar 13 Dujembir)  

Tanyulujit d leɛwayed

Di min yeqqnen ɣer tlalit n leɛwayed-a, d ijjen wudem s lhimmet-nnes ad yili s ijjen lxezrat d tanrupulujit, netta mamec tteggen ca n yewdan ttexsen ad seddren ca n tnamitin ttraḥent ttenqaḍant. Manaya nzemmer ad t-nefhem mala immers deg wemnaḍ (contexte) n twafit n ijjen tnettit iḥerzen, ssinfen, ssnuffren. D aya i daneɣ-ittejjan a nelseq di ca n wudmawen d idelsanen weḍḍren niɣ ttraḥen ad weḍḍren. S uya i dd-ibanent aṭṭas n tebridin n ukalender Amaziɣ i yessenɛaten ɣer ijjen wagla d ameqqran n Umaziɣ.

Ismawen n wayuren

Minzi wer nessin ismawen n wayuren (ismawen-nni n tfinaɣ n wadday ttessnen-ten deg uselmed waha). Ca zeg Imaziɣen ggin tizemmar ḥma ad seddren ismawen n wayuren Imaziɣen i waṭṭas n wayuren n useggʷas. Zeg wayur amezwaru « yennayer », umi wer ssinen lmeɛna-nnes di tlatinit, ttɣilen belli irekkeb s wawal Amaziɣ « yan » (ijjen) + yur, x manaya raḥen saqaren-dd iwalen i wayuren-nniḍen ammu, ha mamec ttarin s ulatin d tfinaɣ. Yenyur ⵢⵏⵢⵓⵔ ou Yennayur ⵢⵏⵏⴰⵢⵓⵔ 2. Sinyur ⵙⵉⵏⵢⵓⵔ, 3. Krayur ⴽⵔⴰⵢⵓⵔ, 4. Kuẓyur ⴽⵓⵥⵢⵓⵔ, 5. Semyur ⵙⵎⵢⵓⵔ, 6. Seḍyur ⵙⴹⵢⵓⵔ, 7. Sayur ⵙⴰⵢⵓⵔ, 8. Tamyur ⵜⴰⵎⵢⵓⵔ, 9. Tẓayur ⵜⵥⴰⵢⵓⵔ, 10. Mrayur ⵎⵔⴰⵢⵓⵔ, 11. Yamrayur ⵢⴰⵎⵔⴰⵢⵓⵔ 12. Meggyur ⵎⴳⴳⵢⵓⵔ12.

X rebɛa n izegnan n useggʷas, maci merra Imaziɣen ḥḍan ismawen n kul azgen niɣ yimir, isem ameknaw « tafsut d unebdu » sxeddamen-ten Imaziɣen merra ɛraḥar. Maca « Lexrif » drus xmi i t-sxeddamen Imaziɣen, mala nekkes deg Ineffusen d ca n Itwargiyen isxeddamen awal n « amwal, niɣ amwan ».

  • tafsut – 15 Brayer (= 28 Brayer)
  • anebdu – 17 mayu (= 30 mayu)
  • amwal – 17 ɣuct (= 30 ɣuct)
  • tajrest – 16 numbir (= 29 novembre)

Maca Imaziɣen xelli amenni, ttwalan belli dinni 40 n wussan i yellan d isemmaḍen aṭṭas, ttsemman-ten s « llyali », ɛawed tinni i yeḥman « ssmayem, awessu ».

« Ssmayem » bbeṭṭan-tent x tnayen, tinni i yeḥman aṭṭas, tinni i isemḍen cwayt, qqaren xminni ttadfent ssmayem ḥmant, ttuyrant semḍent.

  • 12 janvier – 1er yennayer, ixef n useggʷas ttasent-id awern-as « llyali ticemlalin »  
  • 03 février – 21 yennayer, azara niɣ adwal n ijjen wakud iknan;
  • 13 février – 31 yennayer, ass n umerdil niɣ ass n tɣaydit ;
  • 28 février – 15 Brayer, Tafsut ass amezwaru n tefsut, ḍeffarent-id « tizeggʷaɣin » ;
  • 12 mars – 27 Brayer, da i yettili usemmiḍ iqqsen ;
  • 9 avril – 23 meɣres,
  • 10 mai – 27 yebrir, azgen-nissan,
  • 30 mai – 17 maggu, Anebdu  ;
  • 07 juillet – 24 yunyu, Lɛunsart  ;
  • 25 juillet – 12 yulyu, 1er awusu niɣ ssmayem
  • 30 août – 17 ɣuct, amwan
  • 01 novembre – 17 tuber, tikerziwin
  • 29 novembre – 16 numbir, tajrest
  • 25 décembre – 12 dujember, llyali tiberkanin

Tajrest, tawwurt n useggʷas

Mɣir akalender afellaḥ abeldi, dinni ca n tmitar i yellan d « imiren » d « lweqt » jehden, imezdaɣ ttbeddan ɣer-sen. Ijjen am J. Servier isxeddam awal n « tiwwura n useggʷas » mani i yettili ubeddel n tejrist.

Llyali

Llyali dag-sent ɛicrin n wussan semḍen aṭṭas (llyali tiberkanin) zi 12 ar 31 dujamber (25 décembre – 13 janvier Agriguri), d 20 n wussan n llyali ticemlalin, a nebda zeg wass amezwaru n yennayer i d-ittasen aked 14 Agriguri. S manaya qqaren Imaziɣen « ad ffɣent llyali tiberkanin, ad dd-adfent llyali ticemlalin », i dd-isnewjwen yennayer ixef n useggʷas.

Yennayer niɣ ixef n useggʷas

Ass amenzu n useggʷas d ass i ssnen Imaziɣen merra di Tmazɣa. Yettwassen s ficta-nni zzag-s itteggen, ficta ittemsebḍan zeg wemkan ɣer wenniḍen. Ameknaw n uya, tteggen macca, am seksu s sebɛa n lxuḍret, maca deg waṭṭas n yimukan, ɣerrsen i uyaẓid, niɣ i ca n yiɣid.

S minzi ittwassen ɛawed wass-a ameqqran, xminni i t-nettxellaṭ aked ɛacura (ficta s iẓuran d Iciɛiyen d imselmen). Aked manaya, nettaf aṭṭas n jjwayeh ttlaɣan-as i wass-a « bennayu, babiyyanu, bu-yini… Min dd-ittawin deg wawal alatini bonus annus.

Zeg wudmawen n usemɣar zi Yennayer, d ass melmi i yettili ixef n useggʷas, aṭṭas n yewdan ttɣilen ila d ass 12 maci d 14 di Lezzayer . Aya d timesmunin timaziɣin i ttuɣa ixeddmen i t-id-issidfen. Maca zeg ijjen uɣezdis-nniḍen, nzemmer ad nini ila asemɣar s yennayer, tbedda-dd tlata n wussan qbel i 14 yennayer.

Imbarken, niɣ asemmiḍ itteqqsen

Qbel ma ad teffeɣ tessmeḍ, ad dd-adfent tfeswin. Din ca n wussan jer char mars d brayer (zi 05 imeggura n brayer d 05 imezwura n mars). D wa d akud i yellan dag-s tessmeḍ aṭṭas ; mani bnadem ixess-as wer ixeddem ca tafellaḥt niɣ ca n tmeslayin-nniḍen, niɣ wer dags-imellek, niɣ ad yeffeɣ di llyali, s uya ixess ad jjen yiger d ilelli. Ussan-a ttlaɣan-asen imbarken ɣer ca n Imaziɣen.

Tifeswin

Aked wadaf n tfeswin, agama itteffeɣ zi taqsuḥi-nnes d tiggʷdiwin n tejrest ḥuma ad tennurẓem tudert x ijjen tdewwart d tamaynut. Tsejjura ssenḍayent zi jjdid, tamurt teddal s tuzzegzewt, d tfukt tessekka-dd ṭṭiya-nnes yerɣan x yewdan.

Zi leɛwayed n Imaziɣen, ad ssnewjwen tifswin s lefraḥet. Mamec ttuɣa tteggen ijjen umensi ila qqaren-as Imensi n tefsut. Uca ttuɣa tteggen ijjen ugraw n lefraḥet. Ayt ddcar, ɣerrsen ijjen uyaẓiḍ i zi snewjiwen tifesiwin, niɣ seksu aked temriqt. Maca macca-nni maci ttuɣa ssemɣaran zzag-s.    

Deg ussan n tefsut, beddant tiwacunin tteffɣent ɣer berra, mani iḥenjiren ttiraren jar-asen.

Tizeggʷaɣin/Timɣarin : ussan izeggʷaɣen

Awerni i umensi n werẓam n tfeswin, ibedda wakud n ɛecra n wussan umi qqaren tizeggʷaɣin, di min iqqnen ɣer tezweɣ n ujenna, qbel ma ad teɣli tfukt. Akud n tizeggʷaɣin iḍeffar-it ɛecra n wussan nniḍen umi qqaren Timɣarin, akud-a ittwassen s uneqleb n wakud, din aterras ad yedder ljeww n useggʷas amen ikmel deg ijjen wass.

Tineyzam

Zi 17 ar 22 mars, d akud umi qqaren tineyzam, d akud mani ssenḍayent ticejjura, ttlellicent.

Akud-a ittsiɣa 07 n wussan, ittas-dd aked tuzzeyzewt d ulellec

Imḥezznen

Ttasen-dd imḥezznen, day-s sebɛa n wussan iḥeznen, ussan imezwura n wabril mani tbedda tettiḥma lweqt. Ca n imudar, tili ttexsen ad msarawen.  Wa d akud qqaren belli qa isserjiji ilfan.

Nissan

Inuẓar iḥman n mayyu, ttekken 14 n wussan, dinni wi dasen-yettlaɣan Nisan. Tnayen n simanat n wenẓar, maca dag-s llṭa n tfukt. Sebɛa n wussan n izegzawen, ttbeddalen n ɣer unewwec, uca lxuḍret ttbanen-dd . Tifeswin ttkemmalent s sebɛa n wussan umi qqaren ɛawed iwraɣen.

Anebdu

Ticemlalin

Anebdu ibedda di 30 n May di sebɛa n wussan icemlalen, danita mani iwdan imezwura ila shekkʷan wulli-nnsen ɣer izaɣaren.

Ssmaym/Awussu

Am tessmeḍ n tejrest, leḥmu ittekk 40 n wussan, di 12 yulyuz (25 yulyuz) ar 20 tɣuct (02 cutembir). Akud iqesḥen zeg wakud-a d amenzu n tɣuct (qqaren-as ula d awessu ɣer Imaziɣen n Tunes d Libiya, ittban-dd axmi d Augustus). Tteggen ijjen ɛada d taqdimt aṭṭas, d lɛunsert mani sruɣan timessi.

Tikerziwin  

Tikerziwin beddant zi 17 kṭuber, mani tetteɛqab tamurt ataf zemmren ifellaḥen a tt-cerzen.

Timaynutin

C.Andic
C.Andic
Chahid Andich

Fser-itt