24.1 C
Nador
Ssebt 27 Yulyu 2024

Mamec ɣa tegged ad tarid adlis bla ma a dac-yeffeɣ leɛqel?

Di ca n imegraden-nnes i tura di tesɣunt “The Atlantic“, tessawal Olga Khazan x yexf-nnes umi i tegga ad tari adlis. Tewca awal i ca n imeddukkal-nnes di New York bac a t-idd-tessufeɣ di min yudsen. Tezluza taɛejjajt x utebheḍ d terjijat i tt-ileqfen ɣer umezwar, zi lexdenni, ttuɣa tettlaɣa x yemma-s, ca n twalatin tettru, ca n twalatin ɛawed tefreḥ. Tfekker bac ad tbeddel isem-nnes di twitter, tfekker ad temsawaḍ aked imeddukkal-nnes d iselmaden-nnes, a dasen-tini belli ttuɣaa tettbusar waha, maca tbeddel rray-nnes.

Tegga Olga ij n trezzut tulleɣ x tlata n ttiknitin n tira msebḍant, i ɣa taweḍ ad tessen belli tettas-dd akid-s ttiknikt taqdimt i ttuɣa tessexdam, uca tesɣa-dd aberru n stilawat d ilimaniyen weḥḥed-sen, zi ssenni ad taweḍ ɛawed ad tessen illa ittas-dd akid-s stilu i ttuɣa tessexdam, i ked ttuɣa tennum, i yellan d imsellek waha.

Teqqim-as ij n lḥajet waha: Tira.

Ari s deɣya-deɣya, ɛdel s cway-cway!

Ttuɣa ɛlayen yeffeɣ-as leɛqel i Olga Khazan, s uyenni, tixḍar bac ad tesseqsa inni ifehhmen deg wazzerg-a. Texs ad tessen mamec ɣa tegg ad tsala ij n lxedmet d tameqqrant deg yij n wakud i texs, bla ma ad traḥ ɣer wepsikyatr. Temsawaḍ aked Laura Vanderkam i dd-yessufɣen xarebbi n yedlisen. Tessufuɣ-dd adlis kul 18 n iyuren, niɣ kul ɛamayen. Maca ɛlayen merra idlisen-nnes, tettkemmal-iten di 6 n iyuren, awarn-as, tlehha aked weɛdal n min tura. Jer uy-a d uy-in, tettari, tettzemmam, tessawal, tettsafar, rni x-as; ɣer-s 4 n tarwa-nnes, 3, 6, 8 d 11 n iseggusa.

Tenna Laura aqa tuder i tettedder di taddart-nnes, tettɛawan-itt bac ad teqqim lebda tettari. Ɣer-s illa tarwa-nnes, tteḥdajan a dasen-tewc tiseɛɛatin-nsen.

Laura Vanderkam

Awal i teqqar i imariten: “Ari s deɣya, ɛdel s cway-cway”. Nettat tettari ij uɣezdis n wedlis kul ssimanet, tettari aṭṭas di letnayen d ttlata. Manaya yeqqar aqa tettari ca n rebɛalaf n tguriwin kul ass. Zi ssenni, tlehha larbeɛ d lexmis aked weɛdal. jjemɛa, tettejja-t i uɛawed n min tura, bac ad texzar ma tegga ca n ufayu, niɣ tettu ca n lḥajet, niɣ wer tiwiḍ ɣer mani texs ad taweḍ. Lmeftaḥ n manaya; ari ɣer umezwar mamec ma turid, zi ssenni, err taynit i min turid.

Mayemmi imariten wer ttkemmilen awal-nsen?

Teqqar Laura Vanderkam: “Xmi tettarid aṭṭas, tessned aqa min turid ɣer umezwar wer ittili ca d wenni. Aṭṭas i ɣa tarid, wer dd-itteffeɣ di nnusxet tameggarut n wedlis-nnec. Maca bac ad terred ij n lḥajet ɣer lḥajet nniḍen tif-itt, yehwen s waṭṭas x mala texsed ad terred min wer yellin ɣer yij n lḥajet tella.”

Tufa Olga Khazan aqa manaya yessehna-tt, tiwinas tiɛeffanin i tettwala di min tura, tessen ila tinni wer llint ca d adlis-nnes n tidet, d ij weḥḍiḍ waha, aḥenjir n tira-nnes wer dd-ittbin ar ɣa ɛdun lebɛaḍ n iyuren.

Min ixessen wer t-tetteg? Teqqar Laura: “wer ttraja ar ddqiqet taneggarut”, xmi ɣa tsalid zik, ksi rraḥet-nnec zi lxedmet-nnec, ḥuma a ɣer-s tɛeqbed s yij n weswaḍ d amaynu.

Tseqsa Olga ijjen ɣer-s aked tepsikulujit di tesdawit n DePaul, qqaren-as Joseph R. Ferrari, yenna-s: “Wer tzemmred ad tesmuttyed timeslayin, Aṭṭas n yewdan tteɛgizen di ca n wakud, maca inni i itteɛgizen i lebda, aqqa-ten di 20% zeg yewdan merra. Abrid i ɣer-sen bac ad ffɣen zi mindi llan: ittxessa-ten ad ḍefren aḍbib”.

Wer tessin Olga ma ula d nettat zi 20% nni niɣ lla. Maca yeḍher illa ittxessa-tt ad tesmutti tarezzut x ddwa i tt-ɣa-yesgenfan zeg wesmutti, ad teɛgez x trezzut n ddwa n leɛgez.

S wawal-nnes aked Laura Vanderkman, tuka Olga aked yexf-nnes d tmiɣist, ɣer-s tizemmar. Zi ssenni, tira, wer das-ssufɣent ca leɛqel.

Tura-t: Asmaa Ɛasiri, d taturejmant n tasaɛudit, tettegg tadukturat deg wazzerg n uturjem.

Yesmezɣ-it: Ɛebdelwaḥed ḤENNU

Ɣer ɛawed: Arruḍ… Wi t-idd-isaqaren? Melmi? Mayemmi?

Timaynutin

Ɛebdelwaḥid
Ɛebdelwaḥid
Abdelouahid Hennu

Fser-itt