24.1 C
Nador
Ssebt 27 Yulyu 2024

Lxezrat ɣer tira n Ḥasan Benɛqiya

Yura-t: Muḥemmed Lbutekmanti

Ij  n teɣri di tsernant tamezwarut “ jer tfawt d tallest” zeg wungal n uselmad Ḥasan Benɛaqiya “ Jer tekli d weṭṭu ”.

“ Jer tekli d weṭṭu ” d ungal n uselmad Ḥasan Benɛaqiya, am mamek nessen, tira n wungal tujer amezgun d usefru di tlelli tasneflult i deg-s, s uya, tgumi n tsekla tamaziɣt tugel aṭṭas ɣer tira n wungal.

  Yebḍa wungal-a xef semmus (5) n tsernanin[1], tasernant tamezwarut tusa-dd sadu wezwel n “ jer tfawt d tallest”, azemmem amezwaru i nzemmer a negg d tinemgal ameknaw:

Tikli ≠ weṭṭu

Tfawt ≠ tallest

 Nettaff aṭṭas n tnemgal nneɣni ameknaw: ass-a ≠ iḍennaḍ  ≠ tiwecca, asenti/beddu  ≠ ameggar ; ddreɣ  ≠ ad mteɣ… tiguriwin-a tina, tticent anamek n layas niɣ n unaruz zeg yij n jjihet, d tarẓugi d ukerfes zi jjihet nneɣni, tawlaft n tubberkent teccur zeg-s tsernant-a, amessiwel, yessawal x laẓ, imunas n tiwecca, akerfes d uḥewwas. 

Man agla I ɣa afen di tmurt n laẓ ineqq, mani aɣrum d watay, ayenni i yellan” di twinas-a nzemmer a nini aqqa deg-sent cwayt n useḍres[2] aked tira n Muḥemmed Cukri deg wungal-nnes “Aɣrum Ḥafi”, nettaf ɛawed awarnni-ya:

“Bu tsila n tḍuft”, tettawi-dd buheyyuf d laẓ ineqq.

A neqqim aked useḍres, di beddu n wungal-a nettwala amessiwel, wer ixes tudert, iɛif ixef-nnes wer irezzu ula d ijjen a das-ilaɣa s yisem-nnes, manawya ibedda zeg-s la d Caca deg wungal-nnes “ Tuff Teqqen”:

yuḥḥel zi lhem lhem yuḥel zzi-s, itci-t udurri, iɛiff tudert, igeɛɛed-as zzman d bnadem ɣer uzellif, ur yelli mayen ɣa yegg, merra ittban-as-dd yigʷej wer yelli bu wufuɣ. Tfawt ur das-tettbin, ɣir tallest…” (Caca, 2015, p:5)

 Zeg uɣezdis nneɣni, yeqqar-aneɣ umessiwel min irezzu netta, s tedyulujit-nnes:

neqqim nxezzar mamek iḥewwasen usin-dd ijj awern i yijj, udmawen ferɣen maca axarres-nsen isegged, imun d ijj” da nzemmer a nini aqqa aḥewwas s merra legnus-nnes d ijj, axarres-nnes d aɛeffan, lxezrat-a n umari am qaɛ lxezrat n irifiyen ɣer uḥuwwas, da yessawal s yiles n wegdud-nnes, wer nettettu ca aqqa aḥewwas la d netta ittwala-aneɣ s tiṭṭ n useḥqer[3], lxezrat-nnes ɣer-neɣ neccin irifiyen niɣ qaɛ ayt wafrik, teccur s uɛeffar[4].

Tarzugi n tudert tban-aneɣ di xmi itteqqen umessiwel ussan-nnes ittedder aked yenni n yiṭan:

wer ufiɣ la d ij n wass n yewdan, ɣir ussan n yiṭṭan

tarezzut terra-neɣ am yiṭan

necc ɣer ujij yerca ttwaqqneɣ am weydi yessed

Nettzemmem ɛawed allas[5] n tguriwin i yeqqnen ɣer yiger n : umenɣi, tamettant, tiggʷda…. Nettaf ula d ij umeknaw deg yiger-a:

wenni yewtin afus-nnes, wer yettru.”

ɣer umeggar nzemmer a nini aqqa amari Ḥasan Benɛaqiya yufa tilelli n tira deg wungal-a, yenna, yura mammek i yexs s yij n yiles d adeɣran[6] yeqqur.


[1] Pl. Chapitre.

[2] Intertextualité.

[3] Infériorité.

[4] supériorité.

[5] répétition.

[6] Local.

Timaynutin

Fser-itt