24.1 C
Nador
Ssebt 27 Yulyu 2024

Xemsa n wussan jar idurar n Ibaskuten

D xemsa n wussan i isseɛdan setta n Irifiyen (zzag-sen imariten, inaẓuren d isuḥufiyen) aked tmesmunin ixeddmen x usedder n yiles n Euskara. Ttuɣa-t d ijjen wemsawaḍ yebna x ubeddel n tmuɣliwin d lxezrat di min iqqnen ɣer kulutura d yiles d wemkan i yella ixess ad ksin deg wamun. 

Zeg wass n 12 Cutenbir i tebda tecli.

Zeg wass n ttlata, ttuɣa Numidiya d Ɛebdelwafi ṭṭfen abrid ḥma ad msawalen aked ijjen tsuḥufit mani dasen-temmla ttejriba n usidef n yiles n Euskara di midya. Ɣer uɛecci-nnes immerni-d ɣer-sen Cahid, mani ruḥen ad ẓren tamesmunt n AEK n uselmed n Euskara i yewdan imeqqranen. 

Amelqi-nni ila yella d azegrar, ssiwlen dag-s mliḥ x mamec slemmaden Tuskirt, tipidagujiyin n uselmed d tesrtatijyin i yellan. Bla ma ad ttun imeccerkuten ad sserɣen tfawin s kulci idsen x lḥal n Trifit ad ɣer-s ssidsen ula d Ibaskuten ḥma ad ssnen lḥal-nnes. 

Zi senni, ruḥen ad ẓren amkan n Tuskirt di tudert n yewdan. Ila yella amelqi aked ijjen txeddamt deg ijjen tɣiwant iḍefren jjihet taẓelmaḍt zi tmurt n Ibaskuten. Xeddmen x mamec ttexsen ad jjen Tuskirt d awal n midden di berra d tmessugurin. 

Manaya qqnen-tt ɣer lḥal n Tmaziɣt i yellan d yiles d amaddud di ddustur n Lmuɣrib. Maca waxxa amenni wer din bu ca n usidef n tidett di tudert n midden. 

Xelli Tuskirt di jjihet taẓelmaḍt n tmurt n Ibaskuten maci d yiles d amaddud, maca Ibaskuten d (t)imeɣnas-nnes ayenni wwḍen tteggen tizemmar-nnsen ḥma ad tt-ssidfen di tmessugurin, waxxa din imxumbal ittebddan deg webrid. 

I mayemmi wer nettegg ula d neccin Korrika-nneɣ?

Aɛecci-nnes, ila ixecc-d Kamal, aneɣmas di Arradyu n Tmaziɣt, xenni yus-d umelqi di Arbonne, aked imeqqranen n tmesmunt n AEK, mani slemmaden Tuskirt i imeqqranen. 

Amelqi-nni ila yeccur s umzruy, ibbeɣbeɣ s umseksi n ugdud Abaskiw ḥma ad yaf tiseqqar-nnes. S manaya i zi ttuɣa din ijjen usari di Arbonne, tamdint-nnes taqdimt, mani di mkul tiɣmert din ijjen tḥajit teffer din. 

Neffeɣ senni s ijjen uxarres, ula d ijjen tmeslayt ma tettas-d amenni waha. Awaḍ ɣer imezran, ittas-d awern-as aṭṭas n lxedmet. 

Ijjen zzag-neɣ, isseqsa-ten i mamec tetteggem tettafem ttmenyat n manaya merra? xezren deg wayawya, rrin-d : Korrika!. 

Korrika d ijjen umḥizwar i di cerrken merra ibaskuten di tmurt-nnsen di kul mars, zeg yeẓẓelmeḍ ar yeffus, ttekken dag-s tamdint tamdint, ddcar ddcar. 

Amḥizwar n tazzla wer ittbeddi, llilet d wass ar ɣa yaweḍ ɣer temdint tameggarut. Aked uɣezdis-nnes, tteggen imelqiten, ceṭṭḥen, ttɣennajen, jemmɛen dag-s ttmenyat i AEK. 

Netta di tidett, d amḥizwar kuntra i lweqt, ḥma Tuskirt ad tedder, ad sfaqqen iwdan s lhimmet n usexdem n yiles-nnsen maḥend ad yeqqim yedder di tmurt. 

Xenni, yusa-ayi-d uxarres: I mayemmi wer nettegg ula d neccin Korrika-nneɣ? Korrika d Tarifit di Arrif. 

Iḥenjiren ugin ad ḍelqen zi Numidiya.

Awern-as, ila ssawalen-aneɣ x mamec ggin ibabaten ijjen temzgida n iḥenjiren imeẓẓyanen i di slemmaden Tuskirt waha di Fransa. 

D amezwaru, nniɣ i yixef-inu: “mamec i ɣa tegg Fransa ad asen-tsellem s manaya?”. Maca lami neẓra tamezgida-nni, nettebheḍ!. Ttuɣa din ijjen temɛawant jar yewdan ḥma ad bnan tamezgida, ad as-ssersen tamessugurt-nnes. 

Xenni yus-d umelqi aked iḥenjiren imeẓẓyanen, tarwa n ibaskuten. S ca n iɣennijen d iquḍaḍen reḥḥben zzag-neɣ, maca ula d Numidya ila tessujed iɣennijen s Tmaziɣt. Nɣennej akid-s merra. 

S ca n inhezziten d imeẓẓyanen, nessefsi adfel d usedḥi aked iḥenjiren; nura-asen ismawen-nnsen s Tmaziɣt. Maca al ami neffeɣ ɣer berra, kksen jer-asen ad aneɣ-ceḍḥen, wer tuci Numidiya al ami tedwel am nitni; uca iḥenjiren ugin ad zzag-s ḍelqen. 

Aked uzgenfi, ila xeccen-d ca n isuḥufiyen, usin-d ad aneɣ-ssnen zi ladas. Msawalen aked Kamal, Ɛebdelwafi d Numidya x tmeslayin i yecqan Tarifit d werzaf-nneɣ ɣer tmurt n Ibaskuten. 

Deg uɣezdis-nneḍni, Cahid ila yeqqim aked tenn ibedden x temzgida n iḥenjiren ttemsawalen mamec txeddem tamezgida-ya icnin. 

Arradyu n tmesmunin.. Maca s Tuskirt waha!.

Awerni i umecli deg ijjen wemkan s umzruy-nnes, nraḥ merra ɣer ijjen arradyu n Tuskirt, Kamal ila issujed tawriqt s iseqsiten. Aneɣmas aḥudri i ixeddmen din, ila ittraja-aneɣ.

Akid-s, newta ijjen wirta di Arradyu, neẓra mamec ixeddem d studyawat i day-s. Nenna-as ila neccin di Arrif, wer nzemmer a negg ijjen arradyu am wa.

Arradyu-nni, ittwagg s tmesmunin, dag-s isuḥufiyen xeddmen lebda x waṭṭas n iɣawasen, maci ḥa d wenni waha i yellan di jjihet taẓelmaḍt n tmurt n Ibaskuten.

Amsawal akid-s ila yebna mliḥ, x tebridin i zi xeddmen, nesmqudda ayenni aked min illan di Arradyu n Tmaziɣt i wer itterrin fad-nneɣ deg yiles-nneɣ.

Taglizt ula d nettat tettxes iles n Tuskirt.

Wenn ittsaran jer idurar n ibaskuten, ad yaf amkan i ɣer-s ɣer Teglizt. S lebni-nni nnes aqdim i yeknin. Taddart mani ila nella, slemmaden day-s Tuskirt i imeqqranen. 

D ict taddart d tamiriwt, temɣer, tettic ɣana i wi ɣer-s d-ittas ad yelmed. Maca tḥajit n taddart-a tettic ijjen ufuṭu x tidett-nneɣ. Temmewc-asen i tmesmumt n AEK baṭel ḥma ad dag-s slemden. I xenni yewca-asen-tt ijjen lefqi n teglizt. 

Wer ssineɣ mamec ggiɣ raḥeɣ fekkreɣ di lefquyyat-nneɣ d temzgidawin-nneɣ: ma ca n wass ad wcent timezgdawin n tẓallit ixxamen i wselmed n Tmaziɣt? Wi issnen? ataɣ netturja lxux di llyali.

Deg usalun-nnes, nemmelqa aked tnayen n tḥudriyin ittbeddant x ijjen ufistival n Tuskirt, ssiwlent-aneɣ mseqqem x mamec i das-tteggent i turgant-nnes. 

Ssiwlent-aneɣ x umezruy-nnes, mamec tarwa n ibilajen xeddmen dag-s baṭel ḥma ad t-snejḥen, ad t-ssiwḍent i wmaḍal, awern-as ttuɣa din ijjen ubeddel n wawal aked min ttuɣa yellan di Arrif, neffeɣ negga ijjen ufuṭu merra. 

Amsafaḍ aked ẓelmeḍ ɣer San Sibastiyan. 

Akked ssbeḥ zik, neṭṭef abrid ɣer San Sibastiyan, ila wer nesxi zi tarwa n ddcar mani ila nella. Zi ca n t.imeddukal min ked nuca axmi nessen-iten.t aṭṭas zi mani. 

Wami nxecc ɣer San Sibastiyan, nemselqa aked uselmad-nneɣ Lɛadek i daneɣ ttuɣa yettrajan din. 

Awern-as, nemmelqa aked tmeqqrant n tmesmunt n iturjmanen ɣer Tuskirt; tessiwel-aneɣ mliḥ x umezruy n uturjem ɣer-sen d markat-nnes. Bla ma ad tettu ad tessreɣ tifawin x tɛenkrifin d yemxumbal. Amkan-nni ila munent dag-s tlata n tmesmunin, xeddment marra, amnus-nnsent d Tuskirt. 

“Cḥal qaɛ i testurjumem n idlisen ɣer Tuskirt kul asegg°as?” Sseqsiɣ-tt. “Maci aṭṭas, ijjen alef waha” Ṭṭfent-ayi temlullay zegga i sliɣ i twarrit-nnes. Nessers-d aseqsi x usinag ageldan n tussna Tamaziɣt IRCAM d lxedmet-nnes i yettegg; nufa belli min tteggent tmesmunin ɣer-sen, yujer s waṭṭas lxedmet n ijjen usinag s wanict uyenni n tzemmar i ɣer-s. 

Awerni ijjen usegg°as.. Amelqi ɛawed aked Garabide.

Deg useggʷas i yeɛdan, ttuɣa tamesmunt n Garabide aked tmesmunt n Webrid ggint ussan n tɣuri x tudert n Tmaziɣt jar ussan n 07, 08 d 09 zi kṭuber 2022 di Biyya.

Zegga yeɛda ijjen useggʷas, nemmelqa aked Jon. Ttuɣa uɣil ad isfekker s tcejjert n usedder n yiles, d netta isrusa-tt-id, imecceruka ttemseqsan deg ixef-nnsen, mux das ɣa negg i Trifiyt xenni?

Tacejjert n yiles tesrusa-d iseqsiten x Tmaziɣt d wemkan i yella ixess ad ɣer-s yili di tudert n yewdan. 

Zi senni, nemmutti ad nsel i mass Musṭafa Lɛadek d netta iseffsay min itthuddan x Tmaziɣt; ittekkes-as jjehd d min itticen asitem di tudert-nnes. 

Tameddit-nni, negga ijjen tmunit aked Ayt Garabide, llilet n tmuzikt i di yedwel Ɛebdelwafi d itri. S ca n iɣennijen iknan, isebḥen isqiqqiḍ dag-s twacit-nneɣ, zi senni tedwel tagiṭart tettraḥ tettas-d jar Jon d Ɛebdelwafi. Ila nella deg ijjen umaḍal mani issur llɣa Arifi aked wenni Abaskiw. 

Ussan ḍwin!

Deg wass n ssebt, ttuɣa amsafaḍ ittades-d, maca ila yella s uɣil ad yili d tamunit aked mass Lɛadek ḥma ad nessiwel cwayt x lḥal n Tmaziɣt. Ila yella ijjen wemsawal yefsus, maca yulleɣ. T.imeddukal i iḥeḍren merra wer sxin. 

Nemseqsa jar-aneɣ, mamec i ɣa nini i wer nesxi s tutlayin-nneḍni? Wer das-nufi amtil-nnes. Maca waxxa amenni, nedwel nessen a nini s Tuskirt “agur = d wenni netta, Egun on = Tifawin, Kaixo = azul”. 

Amelqi-ya ila wer izemmer ad yaweḍ ɣer iwettasen-nnes bla tizemmar n Asya. Ttuɣa-tt din lebda tella ḥma ad taf ifessayen i yemxumbal, zeg usujed n werzaf-a ar mani d ameggaru-nnes. Ttuɣa-tt d abrid n wemsawaḍ jar tnayen n kulturat. 

Ɣer umeggaru qaɛ, newca awal a nfekker deg yimal, kul ijjen zzag-neɣ i d-yusin ibeddel ca n ḥajet deg ixef-nnes, nnurẓmen ibriden-nneḍni, amek yeqqar Ɛebdelwafi beɛda. 

Timaynutin

C.Andic
C.Andic
Chahid Andich

Fser-itt