Tira: Miluda Lḥenkari
Deg uraq n Miramar di Lḥusima, mani ittwagg umsagar x testratijiyin n usedder n yiles n Trifiyt, s wecrak n 59 n yewdan zi daxel d berra i Lmuɣrib; zi tmurt Tuskirt, zi Spaniya, Mlilet, Fransa, Hulanda, Iṭalya d Lmuɣrib. Maca acrak i ɣer yella lhimmet n inni dd-yusin zi Nnaḍur d Lḥusima, mamec i dd-usin midden zi Tiṭṭawin, Kaza d Meknas.
Amelqi-ya ittadef deg yiger n usenfar i tettegg Garabide n temɛawant tasinlest aked tijmaɛin tisnilsin Timaziɣin, d amelqi wis tlata i yettwaggen deg yiger-a. Zegga i yemsar wenni n 2019 di Ṭanja s uswizi aked tmesmunt n Masinisa, wis tnayen ittwagg s zoom, d wanita s uswizi aked tmesmunt n “Abrid”.

Tinawt-a tekka ca n tlata n wussan, zi 07 ar 09 Kṭuber 2022 s wecrak n waṭṭas n imessnilsen d isyusnilsen, d imerzuten d iwdan n tmesmunin, imeɣnas n tɣawsa n Tmaziɣt, inaẓuren d imariten… Zzag-sen a nessiwel x Muḥend Tilmatin, Jon Sarasua Marichalar, Mena B. Lafkioui, Mustapha El Adak, Musṭapha Ssaadi, Abdelouahid Hennu, Xan Aire, Chahid Andichi, Asya Zyzaoui d Milouda El Hankari, etc…
Acrak n iḥudriyen yewca lɣillet-nnes d tameqqrant, mamec iwca ca n ikuluriten ddren. Ttuɣa dinni tizemmar n ca n iḥudriyen am twaggit n ijjen ubidyu x wemsagar-a i ttuɣa ittwafsaren deg umeggaru n ujemmuɛ.

Asexdem n Trifiyt ttuɣa yella deg uzgen ameqqran n yissenkiden, deg yimherwaḍa, d wentam ittwasxedmen di tinawt, deg igrawen d min ittwafsren…. Aya i ttuɣa yellan d tasarut n tinawt i zi imruṭṭef mliḥ, lxedmet iseggmen, i yejjin ijjen buḥbel yizdigen jar imeccarkuten zi beddu, min itticen ijjen twacit ila ijjen umelqi d ameqqran x yiles n Tmaziɣt am wa, izemmer ad yiri s yiles-nneɣ n tyemmat.
Ijjen zeg idaḥiten n tinwat, maci d asmuni n tmessna taṭyurit, maca d almad, acrak, d lxedmet s uswizi axmi d tibridin n tidett maḥend ad ttwabnan isenfaren izemmren ad sgeɛɛden zi tilawt n yelsawen-nneɣ.
Maḥend ad naru timessna s ijjen tebridt d tucrikt, negga ijjen tegrawt di tseɛɛet d uzgen (d lweqt ila yellan jer ifassen-nneɣ).
Agraw n udyagnustiman (ssen ixef-inek s ixef-inek)
Ibda wegraw s ijjen tdinamit i yeqqnen ɣer usnhezzi, mamec ttuɣa din isenkad akid-s mmewcen ca n idiplumen (maḥend a nesquṭṭeḍ zi lweqt).
Anhezzi i dd-yusin awern-as ggin dag-s ijjen “tḥaryaḍt i walli” maḥend ad ittwerr x useqsi: Min zemmreɣ ad ggeɣ nec weḥdi niɣ di jjmaɛet ḥuma ad seddreɣ iles n tyemmat?
Taḥeryaḍt n ixarrisen (brainstorming)

- Asexdem d useɛdi n Trifit.
- Asujed n ijjen udlis maḥend ad yili uselmed s Trifit.
- Ad ariɣ tarifit di Facebook.
- A neɛda zeg wawal ɣer tira.
- Asturjem n yidlisen s Trifit.
- Aselmed n Trifit i yimeqqranen.
- Sini s Trifit.
- Aselmed amezwaru s Trifit.
- Ajmaɛ n tirarin n iḥenjiren imeẓẓyanen n Arrif.
- Inhezziten ididaktikiyen s Trifit.
- Afares adelsan.
- Amsemlak jar Irifiyen.
- A negg Tatoeba s Trifit.
- Tiɣri.
- Tamesɣiwt n idlisen s Trifit.
- A nerr taynit i tẓuri.
- A nḥeyyid i ḥarsu d imxumbal jar aneɣ.
- Ixess wer ntettu tifinaɣ.
- Idlisen n Trifiyt i iḥenjiren i yettilin berra.
- Imelqiten-nniḍen am yina.
- Ijjen aplikasyu i welmad n Trifiyt.
- Itcalluten s Trifiyt.
- Afsar n trezzutin tisdawanin
- A negg Wikipediya s Tmaziɣt
- Almad n yelsawen-nniḍen n Tmaziɣt
- Ad yili iyutuben s Tmaziɣt
- A nessen min tteggen inniḍen
- Imelqiten n usefru Arifi
- Ad ttwaggen igrawen mani nzemmer a newwec tisemɣurin i lxedayem itwtaggen s Trifiyt.
- A nessedder timeɣriwin d wuraren n Arrif iqdimen.
- A nessedder ismawen n imukan-nneɣ.
- A nesrusa ismawen d irifiyen x isenfaren-nneɣ.
- A nesgeɛɛed zi tzuri
Zi senni tettwagg ijjen lxedmet s igrupputen: kul agruppu yexḍar ijjen ttima zi llista n tḥeryaḍt n walli, maḥend ad tili tili tyumi-nnes. Ttimat min xef xedmen d yina nitni:
- Asujed n ijjen udlis maḥend ad yili uselmed s Trifi.
- Aselmed amezwaru s Trifit.
- Asturjem n yidlisen s Trifit
- A nesgeɛɛed zi tẓuri
Kul agruppu ggin ijjen umessiwel maḥend ad dd-issiwel x min xef ixdem ugruppu-nnes.
1. ADLIS I USELMED N TRIFIYT
Min daneɣ-ixessen?
- 1. Wi t ɣa yeggen?
– Iselmaden n Tmaziɣt iḍeffren abrid n tira amen tenna.
– imerzuten itterran taynit d min ɣer-s yeqqnen deg yiles d yidles Arifi.
– Ijjen umezday i ɣa yessuguren tagrawt.
- 2. Min nrezzu zeg udlis-a?
– Timessna n teɣri d tira n Tmaziɣt
– Amsawaḍ s Trifit
– Asijji x tussna d leɛwayed n Imaziɣen
- 3. Min dag-s ɣa yilin deg udlis-a?
– Asidef n tsekla d tẓuri n Imaziɣen
– Asidef n yeḍrisen i yeqqnen ɣer timmuzɣa.
– Asidef n tumayin innurẓmen x umaḍal
- 4. Tussna n lexdayem-nniḍen
– Asijji x mamec ixedmen yewdan-nniḍen i daneɣ-izwaren.
2. AELMED AMEZWARU S TRIFIYT

3. ASTURJEM N YIDLISEN S TRIFIT
1. Afurmasyu n t.imessuɣal: iles d tira.
- Tamussni n teṭyurit n usuɣel
- Tamussni n usuɣel, amezruy, tiɛenkraf, titiqniyin, d tmeslayin-nniḍen …
- Amessuɣel ixess ad issen mliḥ Tarifit d iles manis i dd ɣa agem.
- Amessuɣel ixess ad issen merra igran i yeqqnen ɣer usuɣel.
- Amessuɣel ixess a ɣer-s yili ijjen udlis n usuɣel.
4. ASGEƐƐED ZI TẒURI
- Twaggit n tmesmunin n tẓuri
- Tigrawn n tyaṭru i uḥenjir
- Amelqi jar inaẓuren Irifiyen d Iwruppawiyen di Dyaspura Tarifit.
- Twaggit tizedduɣin n tẓuri
- Twaggit n ukarnabal n Baccix deg Uruppa.
- Twaggit n idikumunṭiren x yidles n Arrif.
- Imelqiten x tiggaz.
- Afsar n ifilmen.
- Timsirin n welmad n wallun d uɣennej s yezlan.
- Tigrawin x ideqqi n tmurt.
- Ifsaren x ssenɛet ufus.
- Afurmasyu x tira n usinaryu.
- Asmutti n tussna n macca n Irifiyen.
- Almad n tirarin i yiḥenjiren.
- Twaggit n ijjen usalay di Arrif.
- Lḥemla maḥend a nemmel tussna n Arrif.
IJJEN UXARRES D AMEẒẒYAN
Lxedmet s tseḍmiwin d timeẓẓyanin, yejja ad yili unhezzi d umesdukkel jar imeccercuten. D aya i dd-issarun aṭṭas n ixarrisen isebḥanen deg ugrup. “Wami beddleɣ ixarrisen aked gruppu, yejja-ayi ad fekkreɣ di ca n tmeslayin ɛemmers ma nwiɣ ila zemmreɣ ad tent-ggeɣ weḥḥd-i”. “Ca n tmeslayin d timeqqranin i nzemmer a negg s ugruppu”.
“Min ssiwleɣ deg uzgen n tseɛɛet di lxedmet n gruppu i negga, kṭer min ssiwleɣ deg wemsagar amen yekmel”.
D yina d ca n wawalen i sliɣ, zegga xedmeɣ aked imeccercuten.
Lhimmet n tegrawt-a tameẓẓyant maci min ɣa-wwḍen imeccercuten deg ijjen lweqt d aquḍaḍ, maca d tabridt i zi xedmen nitni. Aṭṭas n ixarrisen d isebḥanen i zzag-s dd-yeffɣen, nzemmer ad ten-nessgem zi ssa d usawen.
ASTAL N WEMSAGAR (évaluation)
Imeccarcuten ttuɣa ixess-asen ad arin di tlata n tewriqin s ikuluriten imsebḍan, maci kṭer zi tlata n ixarrsen x kul tawriqt.
Di tewriqt tamezwarut: Min stafden zeg wemsagar, tlata n tmeslayin min xef wtin tacerrift. I dasen-iɛejben.
Di tewriqt tis tnayen: timeslayin i yettwalan ixess ad ilint mliḥ.
Di tewriqt tis tlata: min wer dasen-yeɛjiben, min ixess ad ittwabeddel.
MIN DASEN-IƐEJBEN
Tumayt:
- Acrak n imussnawen n tesnilest d tasusyusnilest
- Amsebḍi di tumayt, waxxa marra ttunuḍen x ijjen usentel.
- Tunuḍt n wemsagar x tutlayt tarifit
- Ambuddel n wawal x lḥal n Trifit
- Almad n waṭṭas n tmeslayin s kulci idneɣ.
- Almad n mamek iwdan-nniḍen xedmen yiles-nnsen
- Ad tafed aṭṭas n midden ksin amnus n yiles n Trifit
- Merra mayen yeɛdan ttuɣa-t iqedd.
- Timexsa maḥend a nessen kṭer x ibaskuten, idles-nnsen d yiles-nnsen…
- Asexdem n yiles n Trifit deg wezgen ameqqran n wemsagar.
- Tagrawt n tira
- Tacejjart n yiles
- La Korrika
- Tɣara n wemsagar
- Tagrawt n udyagnustiman ijja-aneɣ a nxarres s merra idneɣ.
- Tira n Trifit s ulatini.
- Ambuddel.
imeccercuten
Acrak n iḥudriyen, maca ɣir tteslan waha, maca cerken s wawal.
- Acrak n iberranyiyen
Turgant (organisation)

- Ijjen turgant yecnan
- Ijjen usnewjin d asebḥan n yewdan n Biyya.
- Amkan yecna aṭṭas, Nnutil, macca tecna ɛawed.
- Imurganen ttuɣa udsen xarebbi.
MIN IZEMMREN AD YILI YESBEḤ
Tumayt
- Din iwdan ksin awal aṭṭas zeg yenniḍen deg wemsagar-a, mala nekkes tagrawt n udyagnustiman.
- Amsagar-a ila yella deg ijjen wemkan yeqqen, imsagaren am yina ixess-asen ad ilin deg iraqqen nnurẓmen, maḥend aṭṭas n midden zemmren ad zzag-s stafden.
- Iles n wemsagar ixess-as ad yili s trifit waha (aked usuɣel)
- Asexdem n tefransist deg wemkan n trifit di ca n isemniden.
- Aɛeffar n ca n yewdan i yeksin awal.
- Lweqt ila wer iqedd ca n tegrawt n udyagunstiman.
- Drus n lweqt n imeherwaḍen.
- Tlata n wussan drus.
- Wer din bu asuɣel ɣer Teɛrabt.
- Tlata n wussan aṭṭas.
- Amkan wer yessbiḥ ca.
Imessiwlen
Mli ttuɣa i dd-nerzfen Imaziɣen-nniḍen (Aṭlas, Sus, Asammer, mayemmi Imaziɣen-nneḍni zi Tunes, Libiya, Nnijer…)
Imeccercuten zi berra i Lḥusima kṭer zeg inni illan daxel.
Turgant
Iwdan wer dd-ttisen bu di lweqt.
Am ddegg-a n imelqiten zemmren ad ilin ḥsen
Imelqiten am yina zemmren ad ilin nnurẓmen

Turjatin i izemmren ad ilint.
Afurmasyu s tira n Trifit s usekkil Alatini.
Almad n trifit di Dyaspura.
Ad ttwaggen imelqiten am yina.
Ad nessers imsebḍiten idyulujiten ɣer ṭṭerf.
Am ddegg-a n imelqiten ad ilin ttwassnen di berra.
IWALEN S TSURA (keywords)
- Mayen ggiɣ, tteggeɣ-t i yiles n tyemmat-inu.
- Iles-inu ɣer-s lhimmet d tameqqrant ɣer-i nec, am mamec aqqa-ayi ɣer-s amenni.
- sadu ubrid, sennej ubrid, d wenni d abrid
- tutlayt tezdeɣ tammurt, tammurt tezdɣ-itt tutlayt
- Aterras ad isdettet yiman-nnes, ad yessgur iman-nnes s yiman-nnes.
ISENFAREN TTWAGGEN DEG UMELQI-YA
- Ijjen ufistibal n usefru di Lḥusima, i ɣa yettwaggen aked tmesmunt n ABRID s twiza aked Lerifain d tmesmunt n ADLIS AMAZIƔ
- Asenfar n taẓẓut tasnilest (ijjen tzeddiɣt di Biyya aked imeḥḍaren n CBF maḥend ad ɣren Taifit, aya ad yili s twiza akked Miramar d Lerifain).
ISEQSITEN UGLEN
- Asefsi n ibeṭṭuten n Trifit, am ibeṭṭuten i yellan jer n tweryaɣelt, tabeqquyt, tutewzint, taqelɛit d tkebdant… Mamec i ɣa naweḍ a nesmun iles n Trifit anamur, anamur deg unamek n mani tella Tarifit.
- Min ɛnan tisuraf i ixess ad neḍfer maḥend ad nessgem imassen isebḥanen n trifit i zi ɣa nadef ɣer iraqqen d tseɣnan maḥend ad yili umessiwel yekmel. (imawalen mladafen, ijjen yiles yura imun, idlisen n tjerrumt…)
- Mamec nettwala neccin iles-nneɣ deg yimal? Mamec nettwala tabridt n tira? Mayemmi ? Mamec i ɣa nejj zeg yiles n Arrif netta d iɣes ameqqran min xef tettbedda tanettit Tarifit?
- Ijjen udyagnustij d amatu n lḥal n Trifit di Arrif, di Lmuɣrib d Dyaspura.