24.1 C
Nador
Ssebt 27 Yulyu 2024

Tifawin x umsagar n Lḥusima x usedder n Trifit (ittwaggen zi 7 ar 9 zi Kṭuber 2022)

Tira: Miluda Lḥenkari

Deg uraq n Miramar di Lḥusima, mani ittwagg umsagar x testratijiyin n usedder n yiles n Trifiyt, s wecrak n 59 n yewdan zi daxel d berra i Lmuɣrib; zi tmurt Tuskirt, zi Spaniya, Mlilet, Fransa, Hulanda, Iṭalya d Lmuɣrib. Maca acrak i ɣer yella lhimmet n inni dd-yusin zi Nnaḍur d Lḥusima, mamec i dd-usin midden zi Tiṭṭawin, Kaza d Meknas.

Amelqi-ya ittadef deg yiger n usenfar i tettegg Garabide n temɛawant tasinlest aked tijmaɛin tisnilsin Timaziɣin, d amelqi wis tlata i yettwaggen deg yiger-a. Zegga i yemsar wenni n 2019 di Ṭanja s uswizi aked tmesmunt n Masinisa, wis tnayen ittwagg s zoom, d wanita s uswizi aked tmesmunt n “Abrid”.

Tamesmunt n Abrid aked Garabide ggint ussna n tussna x tudert n Tmaziɣt n Arrif.

Tinawt-a tekka ca n tlata n wussan, zi 07 ar 09 Kṭuber 2022 s wecrak n waṭṭas n imessnilsen d isyusnilsen, d imerzuten d iwdan n tmesmunin, imeɣnas n tɣawsa n Tmaziɣt, inaẓuren d imariten… Zzag-sen a nessiwel x Muḥend Tilmatin, Jon Sarasua Marichalar, Mena B. Lafkioui, Mustapha El Adak, Musṭapha Ssaadi, Abdelouahid Hennu, Xan Aire, Chahid Andichi, Asya Zyzaoui d Milouda El Hankari, etc…

Acrak n iḥudriyen yewca lɣillet-nnes d tameqqrant, mamec iwca ca n ikuluriten ddren. Ttuɣa dinni tizemmar n ca n iḥudriyen am twaggit n ijjen ubidyu x wemsagar-a i ttuɣa ittwafsaren deg umeggaru n ujemmuɛ.

ussan n tɣuri x tudert n Tmaziɣt.

Asexdem n Trifiyt ttuɣa yella deg uzgen ameqqran n yissenkiden, deg yimherwaḍa, d wentam ittwasxedmen di tinawt, deg igrawen d min ittwafsren…. Aya i ttuɣa yellan d tasarut n tinawt i zi imruṭṭef mliḥ, lxedmet iseggmen, i yejjin ijjen buḥbel yizdigen jar imeccarkuten zi beddu, min itticen ijjen twacit ila ijjen umelqi d ameqqran x yiles n Tmaziɣt am wa, izemmer ad yiri s yiles-nneɣ n tyemmat.

Ijjen zeg idaḥiten n tinwat, maci d asmuni n tmessna taṭyurit, maca d almad, acrak, d lxedmet s uswizi axmi d tibridin n tidett maḥend ad ttwabnan isenfaren izemmren ad sgeɛɛden  zi tilawt n yelsawen-nneɣ.

Maḥend ad naru timessna s ijjen tebridt d tucrikt, negga ijjen tegrawt di tseɛɛet d uzgen (d lweqt ila yellan jer ifassen-nneɣ).

Agraw n udyagnustiman (ssen ixef-inek s ixef-inek)

Ibda wegraw s ijjen tdinamit i yeqqnen ɣer usnhezzi, mamec ttuɣa din isenkad akid-s mmewcen ca n idiplumen (maḥend a nesquṭṭeḍ zi lweqt).

Anhezzi i dd-yusin awern-as ggin dag-s ijjen “tḥaryaḍt i walli” maḥend ad ittwerr x useqsi: Min zemmreɣ ad ggeɣ nec weḥdi niɣ di jjmaɛet ḥuma ad seddreɣ iles n tyemmat?

Taḥeryaḍt n ixarrisen (brainstorming)

Ijjen zeg ifuṭuten innjemɛen dag-s ixarrisen. 
  • Asexdem d useɛdi n Trifit.
  • Asujed n ijjen udlis maḥend ad yili uselmed s Trifit.
  • Ad ariɣ tarifit di Facebook.
  • A neɛda zeg wawal ɣer tira.
  • Asturjem n yidlisen s Trifit.
  • Aselmed n Trifit i yimeqqranen.
  • Sini s Trifit.
  • Aselmed amezwaru s Trifit.
  • Ajmaɛ n tirarin n iḥenjiren imeẓẓyanen n Arrif.
  • Inhezziten ididaktikiyen s Trifit.
  • Afares adelsan.
  • Amsemlak jar Irifiyen.
  • A negg Tatoeba s Trifit.
  • Tiɣri.
  • Tamesɣiwt n idlisen s Trifit.
  • A nerr taynit i tẓuri.
  • A nḥeyyid i ḥarsu d imxumbal jar aneɣ.
  • Ixess wer ntettu tifinaɣ.
  • Idlisen n Trifiyt i iḥenjiren i yettilin berra.
  • Imelqiten-nniḍen am yina.
  • Ijjen aplikasyu i welmad n Trifiyt.
  • Itcalluten s Trifiyt.
  • Afsar n trezzutin tisdawanin
  • A negg Wikipediya s Tmaziɣt
  • Almad n yelsawen-nniḍen n Tmaziɣt
  • Ad yili iyutuben s Tmaziɣt
  • A nessen min tteggen inniḍen
  • Imelqiten n usefru Arifi
  • Ad ttwaggen igrawen mani nzemmer a newwec tisemɣurin i lxedayem itwtaggen s Trifiyt.
  • A nessedder timeɣriwin d wuraren n Arrif iqdimen.
  • A nessedder ismawen n imukan-nneɣ.
  • A nesrusa ismawen d irifiyen x isenfaren-nneɣ.
  • A nesgeɛɛed zi tzuri

Zi senni tettwagg ijjen lxedmet s igrupputen: kul agruppu yexḍar ijjen ttima zi llista n tḥeryaḍt n walli, maḥend ad tili tili tyumi-nnes. Ttimat min xef xedmen d yina nitni:

  1. Asujed n ijjen udlis maḥend ad yili uselmed s Trifi.
  2. Aselmed amezwaru s Trifit.
  3. Asturjem n yidlisen s Trifit
  4. A nesgeɛɛed zi tẓuri

Kul agruppu ggin ijjen umessiwel maḥend ad dd-issiwel x min xef ixdem ugruppu-nnes.

1. ADLIS I USELMED N TRIFIYT

Min daneɣ-ixessen?

  • 1. Wi t ɣa yeggen?

– Iselmaden n Tmaziɣt iḍeffren abrid n tira amen tenna.

– imerzuten itterran taynit d min ɣer-s yeqqnen  deg yiles d yidles Arifi.

– Ijjen umezday i ɣa yessuguren tagrawt.

  • 2. Min nrezzu zeg udlis-a? 

– Timessna n teɣri d tira n Tmaziɣt

– Amsawaḍ s Trifit

– Asijji x tussna d leɛwayed n Imaziɣen

  • 3. Min dag-s ɣa yilin deg udlis-a?

– Asidef n tsekla d tẓuri n Imaziɣen

– Asidef n yeḍrisen i yeqqnen ɣer timmuzɣa. 

– Asidef n tumayin innurẓmen x umaḍal

  • 4. Tussna n lexdayem-nniḍen

– Asijji x mamec ixedmen yewdan-nniḍen i daneɣ-izwaren. 

2. AELMED AMEZWARU S TRIFIYT

@Lerifain.fr

3. ASTURJEM N YIDLISEN S TRIFIT

1. Afurmasyu n t.imessuɣal: iles d tira.

  • Tamussni n teṭyurit n usuɣel
  • Tamussni n usuɣel, amezruy, tiɛenkraf, titiqniyin, d tmeslayin-nniḍen …
  • Amessuɣel ixess ad issen mliḥ Tarifit d iles manis i dd ɣa agem.
  • Amessuɣel ixess ad issen merra igran i yeqqnen ɣer usuɣel.
  • Amessuɣel ixess a ɣer-s yili ijjen udlis n usuɣel.

4. ASGEƐƐED ZI TẒURI

  • Twaggit n tmesmunin n tẓuri
  • Tigrawn n tyaṭru i uḥenjir
  • Amelqi jar inaẓuren Irifiyen d Iwruppawiyen di Dyaspura Tarifit.
  • Twaggit tizedduɣin n tẓuri
  • Twaggit n ukarnabal n Baccix deg Uruppa.
  • Twaggit n idikumunṭiren x yidles n Arrif.
  • Imelqiten x tiggaz.
  • Afsar n ifilmen.
  • Timsirin n welmad n wallun d uɣennej s yezlan.
  • Tigrawin x ideqqi n tmurt.
  • Ifsaren x ssenɛet ufus.
  • Afurmasyu x tira n usinaryu.
  • Asmutti n tussna n macca n Irifiyen.
  • Almad n tirarin i yiḥenjiren.
  • Twaggit n ijjen usalay di Arrif.
  • Lḥemla maḥend a nemmel tussna n Arrif.

IJJEN UXARRES D AMEẒẒYAN

Lxedmet s tseḍmiwin d timeẓẓyanin, yejja ad yili unhezzi d umesdukkel jar imeccercuten. D aya i dd-issarun aṭṭas n ixarrisen isebḥanen deg ugrup. “Wami beddleɣ ixarrisen aked gruppu, yejja-ayi ad fekkreɣ di ca n tmeslayin ɛemmers ma nwiɣ ila zemmreɣ ad tent-ggeɣ weḥḥd-i”. “Ca n tmeslayin d timeqqranin i nzemmer a negg s ugruppu”.

“Min ssiwleɣ deg uzgen n tseɛɛet di lxedmet n gruppu i negga, kṭer min ssiwleɣ deg wemsagar amen yekmel”.

D yina d ca n wawalen i sliɣ, zegga xedmeɣ aked imeccercuten.

Lhimmet n tegrawt-a tameẓẓyant maci min ɣa-wwḍen imeccercuten deg ijjen lweqt d aquḍaḍ, maca d tabridt i zi xedmen nitni. Aṭṭas n ixarrisen d isebḥanen i zzag-s dd-yeffɣen, nzemmer ad ten-nessgem zi ssa d usawen.

ASTAL N WEMSAGAR (évaluation) 

Imeccarcuten ttuɣa ixess-asen ad arin di tlata n tewriqin s ikuluriten imsebḍan, maci kṭer zi tlata n ixarrsen x kul tawriqt.

Di tewriqt tamezwarut: Min stafden zeg wemsagar, tlata n tmeslayin min xef wtin tacerrift. I dasen-iɛejben.

Di tewriqt tis tnayen: timeslayin i yettwalan ixess ad ilint mliḥ.

Di tewriqt tis tlata: min wer dasen-yeɛjiben, min ixess ad ittwabeddel.

MIN DASEN-IƐEJBEN

Tumayt:

  • Acrak n imussnawen n tesnilest d tasusyusnilest
  • Amsebḍi di tumayt, waxxa marra ttunuḍen x ijjen usentel.
  • Tunuḍt n wemsagar x tutlayt tarifit
  • Ambuddel n wawal x lḥal n Trifit
  • Almad n waṭṭas n tmeslayin s kulci idneɣ.
  • Almad n mamek iwdan-nniḍen xedmen yiles-nnsen
  • Ad tafed aṭṭas n midden ksin amnus n yiles n Trifit
  • Merra mayen yeɛdan ttuɣa-t iqedd.
  • Timexsa maḥend a nessen kṭer x ibaskuten, idles-nnsen d yiles-nnsen…
  • Asexdem n yiles n Trifit deg wezgen ameqqran n wemsagar.
  • Tagrawt n tira
  • Tacejjart n yiles
  • La Korrika
  • Tɣara n wemsagar
  • Tagrawt n udyagnustiman ijja-aneɣ a nxarres s merra idneɣ.
  • Tira n Trifit s ulatini.
  • Ambuddel.

imeccercuten

Acrak n iḥudriyen, maca ɣir tteslan waha, maca cerken s wawal.

  • Acrak n iberranyiyen

Turgant (organisation)

tiwriqin min di ggin imeccarcuten, min dasen-iɛejben d min wer dasen-iɛejiben d min ixess ad yili ḥsen. 
  • Ijjen turgant yecnan
  • Ijjen usnewjin d asebḥan n yewdan n Biyya.
  • Amkan yecna aṭṭas, Nnutil, macca tecna ɛawed.
  • Imurganen ttuɣa udsen xarebbi.

 MIN IZEMMREN AD YILI YESBEḤ

Tumayt

  • Din iwdan ksin awal aṭṭas zeg yenniḍen deg wemsagar-a, mala nekkes tagrawt n udyagnustiman.
  • Amsagar-a ila yella deg ijjen wemkan yeqqen, imsagaren am yina ixess-asen ad ilin deg iraqqen nnurẓmen, maḥend aṭṭas n midden zemmren ad zzag-s stafden.
  • Iles n wemsagar ixess-as ad yili s trifit waha (aked usuɣel)
  • Asexdem n tefransist deg wemkan n trifit di ca n isemniden.
  • Aɛeffar n ca n yewdan i yeksin awal.
  • Lweqt ila wer iqedd ca n tegrawt n udyagunstiman.
  • Drus n lweqt n imeherwaḍen.
  • Tlata n wussan drus.
  • Wer din bu asuɣel ɣer Teɛrabt.
  • Tlata n wussan aṭṭas.
  • Amkan wer yessbiḥ ca.

Imessiwlen

Mli ttuɣa i dd-nerzfen Imaziɣen-nniḍen (Aṭlas, Sus, Asammer, mayemmi Imaziɣen-nneḍni zi Tunes, Libiya, Nnijer…)

Imeccercuten zi berra i Lḥusima kṭer zeg inni illan daxel.

Turgant

Iwdan wer dd-ttisen bu di lweqt.

Am ddegg-a n imelqiten zemmren ad ilin ḥsen

Imelqiten am yina zemmren ad ilin nnurẓmen

ussan ittwaggen jer n tmesmunt n Garabide d tmesmunt n webrid.


Turjatin i izemmren ad ilint. 
 

Afurmasyu s tira n Trifit s usekkil Alatini.

Almad n trifit di Dyaspura.

Ad ttwaggen imelqiten am yina.

Ad nessers imsebḍiten idyulujiten ɣer ṭṭerf.

Am ddegg-a n imelqiten ad ilin ttwassnen di berra.

IWALEN S TSURA (keywords) 

  • Mayen ggiɣ, tteggeɣ-t i yiles n tyemmat-inu.
  • Iles-inu ɣer-s lhimmet d tameqqrant ɣer-i nec, am mamec aqqa-ayi ɣer-s amenni.
  • sadu ubrid, sennej ubrid, d wenni d abrid
  • tutlayt tezdeɣ tammurt, tammurt tezdɣ-itt tutlayt
  • Aterras ad isdettet yiman-nnes, ad yessgur iman-nnes s yiman-nnes.

ISENFAREN TTWAGGEN DEG UMELQI-YA

  • Ijjen ufistibal n usefru di Lḥusima, i ɣa yettwaggen aked tmesmunt n ABRID s twiza aked Lerifain d tmesmunt n ADLIS AMAZIƔ
  • Asenfar n taẓẓut tasnilest (ijjen tzeddiɣt di Biyya aked imeḥḍaren n CBF maḥend ad ɣren Taifit, aya ad yili s twiza akked Miramar d Lerifain).

ISEQSITEN UGLEN

  • Asefsi n ibeṭṭuten n Trifit, am ibeṭṭuten i yellan jer n tweryaɣelt, tabeqquyt, tutewzint, taqelɛit d tkebdant… Mamec i ɣa naweḍ a nesmun iles n Trifit anamur, anamur deg unamek n mani tella Tarifit.
  • Min ɛnan tisuraf i ixess ad neḍfer maḥend ad nessgem imassen isebḥanen n trifit i zi ɣa nadef ɣer iraqqen d tseɣnan maḥend ad yili umessiwel yekmel. (imawalen mladafen, ijjen yiles yura imun, idlisen n tjerrumt…)
  • Mamec nettwala neccin iles-nneɣ deg yimal? Mamec nettwala tabridt n tira? Mayemmi ? Mamec i ɣa nejj zeg yiles n Arrif netta d iɣes ameqqran min xef tettbedda tanettit Tarifit?
  • Ijjen udyagnustij d amatu n lḥal n Trifit di Arrif, di Lmuɣrib d Dyaspura.

Timaynutin

M.ElHankari
M.ElHankari
Milouda El Hankari

Fser-itt