24.1 C
Nador
Ssebt 27 Yulyu 2024

Wami i ṭeḥḥan ihututen itutsiyen ; txabit n ɣezzu i yemsaren di tmurt n Ruwanda

Di mya n wussan waha, ruḥen deg-s ca n temnemyat-alef n yewdan di Ruwanda, deg wemseksi i din yemsaren, wami i sugen ihututen x itutsiyen i yudrusen di tmurt-a.

Mayemmi ttuɣa ttexsen ihututen ad nɣen itutsiyen ?

Kter zi 85 di mya n imezdaɣ n Ruwanda nitni d ihututen. Maca itutsiyen i ttuɣa yudrusen, d nitni i ttuɣa yeṭṭfen tamurt-a n Ruwanda, d nitni i ttuɣa deg-s ittḥekkamen xarebbi zeggami.

Deg useggas n 1959, iwḍen ihututen ad ɣeḍlen tajeldit n itutsiyen, zi ssenni, rewlen itutsiyen d tiḥimriwin ɣer tmurt n Uganda, d tmura nniḍen i ten-dd-yudsen.

Tmun-dd awern i manaya ij n jjmaɛet n itutsiyen, ggin « tanyart tanamurt taruwandit », udfen ɣer Ruwanda aseggas n 1990, zi ssenni, yebda wemseksi d wemsiqḍi, alami sinyin ij n wemsetfaq n sslamet aseggas n 1993.

Di llilet n 6 zeg wabril aseggas n 1994, tewḍa-dd yij n ṭeyyara ttuɣa deg-s arrayes n Ruwanda « Juvénal Habyarimana », ttuɣa kid-s arrayes n Burundi « Cyprien Ntaryamira », qeɛ wi ttuɣa din di ṭeyyara-nni iruḥ.

Kkren-dd ihututen lexdenni, sseknen s uḍaḍ ɣer « tenyart tanamurt taruwandit », uca bdan deg uteḥḥi n itutsiyen.

Tanyart tanamurt taruwandit, tenna zi jjihet-nnes aqa d ihututen i dd-iɣeḍlen ṭeyyara-nni bac ad afen ssibbet, ad ggen ɣezzu deg itutsiyen.

Iqecqacen n Itutsiyen i yettwanɣen di Rwuanda.

Mamec das-temsar i ɣezzu-nni i yettwaggen deg itutsiyen ?

Ttuɣa ttwaggent listat deg-sent ismawen n yinni ittɛaraḍen lḥukuma, merra wi deg-sent di listat-ni, ṭeḥḥan-t.

Din ajjar yenɣa ajjar-nnes, argaz yenɣa tamɣart-nnes… merra wi di tella rriḥet n itutsiyen, ittxessa-t ad yemmet.

Nnkawi n iruwandiyen lexdenni, ttuɣa deg-s ma d ahutu niɣ d atutsi, ttwaggen lbarajat deg yebriden, ttettren nnkawi, wenni ɣa yafen d atutsi, a t-kksen.

Rni x manaya, luluf n temɣarin titutsiyin i ḥebbsen, bac a x-asent kerfsen mamec xsen, d melmi ma xsen.

Ma yesnejbed ḥed ɣer wesbeddi n ɣezzu-ya ?

Timizar imunen d Biljik, ttuɣa ɣer-sen lɛesker di Ruwanda, maca ttuɣa wer ɣer-sen bu ttesriḥ bac ad sbedden amsiqḍi.

Awern i yij useggas x tmenɣiwt n iɛeskriyen imirikaniyen deg Usumal, iɛemmed umarikan bac ad imeyyek x ca n wemqerwac di Tefriqt zi jjdid.

Zi i mmuten ɛecra zi lɛesker n Biljik, yeffu-dd timizar imunen d Biljik gerwen-dd lɛesker-nsen zi Ruwanda.

Fransa, i ttuɣa yellan mliḥ aked lḥukuma n ihututen, tesqad lɛesker, ḥuma ad tegg ij n uraq n laman. Maca sseknen ɣer-s s uḍaḍ, ttahmen-tt ila wer teggi bu tzemmar bac ad tesbedd ɣezzu d wemsiqḍi deg wemkan-nni.

Paul Kagame, i yellan lexxu d rrayes n Ruwanda, yettahem Fransa belli ula d nettat tegga afus-nnes di ɣezzu i yettwaggen, maca manaya tenfa-t Paris, tenna : anabari zi manaya.

Faqen-dd itutsiyen ?

Ar ass n 4 zi yunyu, tanyart taruwandit tanamurt ttuɣa teɛdel tibeddiwin, tesmun ixf-nnes, tebda tetteṭṭef amkan awern i wenniḍen di tmurt n Ruwanda. Ttuɣa ittbadda akid-s lɛesker n Uɣanda. Alami tudef ɣer tendint n Kigali.

Awern-as, rewlen kter zi tnayen melyun n ihututen, udfen ɣer Ukungu adimuqraṭ, i ttuɣa yettwassnen lexdenni s Zayir. Ggʷden zeg itutsiyen ad xelfen ɣezzu i deg-sen ixelqen, a t-ggen ula d nitni.

Aṭṭas n tesmunin tizerfanin, nnant aqa tanyart tanamurt tegga afus-nnes deg idammen, umi i tṭeḥḥa luluf n ihututen, tiweḍ a x-asen tadef ula ɣer tmurt n Ukungu. Waxxa nettat tanyart tanamurt tenfa manaya.

Matta Ruwanda lexxu ?

Zegga i yedwel Paul Kagame d rrayes aseggas n 2000, yeqḍa x wemsiqḍi-ya jer ihututen d itutsiyen. Yegga ij n udustur d amaynu, yesmun deg-s Ruwanda x yij n wawal, yeqḍa deg-s x urasizm.

Yegga ij n lḥukuma, deg-s kter zi 30% n temɣarin, yerẓem amsawaḍ aked waṭṭas n tmizar di Tefriqt d umaḍal amen yekmel. Di 2010, yegga taglanzit d tutlayt d tunsibt, yeqḍa x tefransist. Amen yeffeɣ zi tesmunt n tmizar tifrunkufunin.

Lexxu tademsa n Ruwanda tuley, amen yuley ccan n uselmed d uturizm, tedwel Ruwanda, zi tmura i ɣer sskanent tmura n Tefriqt. Zeg wemsiqḍi d wemsinɣi, tedwel zi tmura i ɣer yella ccan di tefriqt.

Tala : BBC

Timaynutin

Ɛebdelwaḥid
Ɛebdelwaḥid
Abdelouahid Hennu

Fser-itt