24.1 C
Nador
Ssebt 27 Yulyu 2024

Udayen n Arrif: Manis kkin? (1/2)

Deg issgusa imeggura, bdan Imaziɣen rezzun x umezruy i d-jjin udayen di tmurt-nnsen. Ttwaggent tizemmar deg yiger-a, Kamal Heckar s ijjen umssufeɣ yegga tnayen n ifilmawen x umezruy n wudayen di Lmuɣrib. Aṭṭas n wudayen ɛawed ttasen-d ɣer Lmuɣrib, ɣer imeḍlan-nnsen. Ca zzag-sen rezzun ad ẓren mani ddren lejdud-nnsen.

Kamal Hachkar aked Enrico Macias. Tala: Le360.fr

Ḥaca di Arrif, udayen axmi ɛemmers wer ssa kkin. Udayen n Arrif zeg wami uguren wer dd-rrin s weɛrur ɣer tmurt-nnsen. Zeg ijjen uɣezdis nniḍen ula d Irifiyen wer qqimen ca rzun di mayen ten-ismunen aked udayen. Ijjen wagla d ameqqran iweḍḍer di Arrif, minzi ttuɣa d udayen i dag-s ixeddmen. Senɛet n ufus, senɛet n wureɣ, tiseɣnas… Timeslayin-a tina merra ruḥent aked wami ixḍaren udayen ad ffɣen tamurt i di zedɣen luluf n iseggʷasen.
Di Arrif, din ledcur ksin ismawen n wudayen, am Inunaten (Nuna isem n tewtemt tudayt), Ayt Buyeɛqub di Temsaman, Ayt Buɛeyyac… Waxxa Udayen jjin limart-nnsen deg yismawen n imukan di Arrif, maca zeg wass ɣer wenniḍen, mayen ten-ismunen aked Arrif idwel axmi ɛemmers wer yelli.

Tamesmunt n tiddukla Tarifiyt-Taysraylit: d tasentyat temmut di beddu-nnes.

Udayen di Arrif. Tala: Nadorcity

Ɛemmers ma ttuɣa yettxayal ḥedd zeg ukabar n Nnahej aẓelmaḍ ameɣrabi ad yeffeɣ ijjen zzag-sen ad igg ijjen tmesmunt n tiddukla Tarifiyt-taysraylit. D manaya i yegga Muḥemmed Muḥa ijjen zeg iẓelmaḍen Irifiyen isbedden amussu n “Γer zzat”. Tamesmunt-a yettwaggen deg useggʷas n 2008. Yemsar x-as waṭṭas n wawal, abarru n yiwdan wer dasen-yeɛjib bu lḥal x uxarres-a. Iqawmajiyen d ixwanjiyen imeɣrabiyen wer jjin min wer nnin di lḥeqq n Muḥa ula di lḥeqq n tmesmunt-a tanita. Muḥa zegga i ttuɣa i yxes ad as-igg isem-a n “d tasentyat temmut di beddu-nnes”. Iwweḍ ad as-ibeddel isem ad as-igg “tamesmunt n twengimt icerken”. Manaya maḥend wer dasen-itteqqes lḥal i imezdaɣ n Biyya. Amek iqqar Muḥa.

Axarres n tmesmunt-a yus-d zegga raḥen tnayen n iḥudrien ɣer Israyil deg wakud-nni. Mayen mma nenna x manaya, yettɣima lḥal ila Imerrak ar lux, xezzren-dd ɣer tussna tudayt s ijjen tiṭṭ n ccek. Xezzren-d ɣer-s s tiṭṭ n waɛɛraben maci s tiṭṭ-nnsen nitni.

Maḥend a nefhem mliḥ lḥal n wudayen di Arrif mamec ttuɣa yella, wer dag-s bu wemxumbel a nedwel cwayt ɣer deffer

Auguste Mouliéras: Ittεawad tidet niɣ d bu ixarriqen?

“Le Maroc inconnu” d ijjen udlis yettɛawad dag-s Auguste x tqebbal n Arrif. Ifransisen di lweqt-nni ttuɣa qqaren ila nitni ssnen leɣwabi n Uganda, maca wer ssinen walu x Arrif. S uyenni azgen ameqqran n Ifransisen deg wakud-nni ttazzlen maḥend ad arin ca n ḥajet x tqebbal n Arrif.

Ijjen zzag-sen d Mouliéras i ɛemmers wer yeggin ḍar-nnes di Arrif. Maca merra mayen yenna, yura-t x yiles n ijjen Uqbayli qqaren-as Muḥemmed Ṭiyyeb. Aterras-a ig issaran Arrif, ddcar ddcar.
Ṭiyyeb yerra taynit ila udayen di Arrif wer ɣer-sen bu lmellaḥ-nnsen. Lmellaḥ d amcan dja yedja ṭṭerf i teqsebt n ujellid. Azgen ameqqran n imrzuten qqaren belli aya maḥend ajellid ad iḥama x udayen. Maca di Arrif, wer din bu imellaḥen; manaya ɣer-s tnayen n wudmawen. Ma Irifiyen wer jjin ca udayen ad bnan imellaḥen-nnsen? Niɣ wer din bu ttuɣi ca n lferz jar uday d umeslem deg wamun Arifi. Wer nzemmer ad newwec array-nneɣ di manaya minzi wer nessin ca mliḥ mamec i ttuɣa tteddren udayen s tidet jer Irifiyen.

Adlis n Auguste Mouliéras

Zi mayen i d-yidar Mouliéras, nzemmer ad ɣer-s nbedd, xmi ig iqqar ila udayen ɣer Iqelɛiyen wer zemmren ad ɛelmen taddart. Ttuɣa ttcarran tudrin waha, azgen ameqqran n wudayen, ttuɣa-ten d imzilen, tteggen tiberdaε d iderrazen… Yeqqar Mouliéras, ila ameslem di Arrif ttuɣa ikerra taddart i wuday tudert-nnes amen tekmel. Kter zi manaya, uday wer ɣer-s bu lḥeqq ad iffeɣ zi taddart-nni niɣ ad tt-yeɛdel. Tnayen n ifuṭuten i ɣer-neɣ x wudayen di Arrif, inni n Imesṭasen i wer itteddren ca tudert-nnsen amen tenna, ttekkʷren-ten iḥenjiren imeẓẓyanen. D inni n Iqelɛiyen min ɣer yella ijjen tlelli d tameqqrant deg usafar. Udayen iqelɛiyen qqaren ila imeslmen qqaε wer kid-sen tteggen ca tuɛefna. Manaya izemmer ad aneɣ-yawi maḥend a nefhem belli lḥal n wudayen di Arrif war yelli ca d ijjen, ad yili imsebḍa zi teqbilt ɣer tenniḍen.

Ijjen lḥajet d tameggarut. Wer nzemmer a namen di mayen yeqqar Mouliéras. Wer nettettu belli Ifransisen ttuɣa ttbeddan aṭṭas x wudayen. Rezzun ad inin ila Irifiyen wer ttemsurrufen ca mliḥ aked wudayen. Ḥma ad afen sibbet i zi d ɣa adfen ɣer Arrif. Mayen ittɛawad amenni Mouliéras, nesrura-t jar tnayen n teqbubin. wer t-nkessi ca d tidet merra. Maca ɛawed, wer nenkkar ca ila lḥal n wudayen di Arrif ttuɣa-t qell zeg imeslmen, manaya ad yaf limart-nnes deg wawalen i nsxeddam. Netteqqen uday ɣer tiggʷdi “ma day-k tudayt?“. Niɣ netteqqen-iten ɣer ca n twessaf wer ḥlint.

Ɣer ɛawed: Ḥamim, ijjen nnabi d Arifi, yura Lquran s Tmaziɣt  

Ɣer ɛawed : Mayemmi ittwaḥerrem ilef di Lislam d Tudayt?

Timaynutin

C.Andic
C.Andic
Chahid Andich

Fser-itt