27.1 C
Nador
Lexmis 25 Yulyu 2024

Tudert deg Ubinus (Venus)

venus

Assa: 14.09.2020
Massachusetts Institute of Technology (MIT)
European Southern Observatory (ESO)

“Nennexleɛ lami neẓra leḥsabat n Phosphin di lhawa n Ubinus” i tenna Jane Grraves, i yeḍfaren tabyulujit n ujenna di tesdawit n Cardiff, d tamessugurt n ijjen utamunt n trezzut d tameḍlant. Ina weẓnen lhawa n wajjar-nneɣ, i nettwala cwayt qbel i lmeɣreb, uca yettɣaba. Di lmizanat i ggin, ufin min dasen dd‑ibanen d leɛjeb, min wer ittilin mala wer telli tudert: Agaz n Phosphin.
Aneɣmis‑a yekka marra ijurnalen d tribizyun n umaḍal. Minzi d ijjen twafit temɣer deg umezruy n tussna n ujenna.

Abinus:
Qat wiss 2 yudsen tfukt, awarn‑i Merkur
Dag‑s 12.100 Kilomitren deg unuḍ, d amezzyan cwayt x tmurt.

Lhawa nnes yedqer, 95% n ccarbun 2 (CO2).

Binus – wi dag-s tt-yeggin?!!

Amtiweg-a (Planet) urid am yenniḍen, minzi d wa d aneggaru i di a yurzu ḥedd x tudert. cal nnes dag‑s 400ʷC n leḥmu. Dqel xaf‑s zeg ujenna‑nnes (Druck) ittaweḍ 90 Bar. Binus lhawa-nnes yeccur s CO2 (95%), Asiynu-nnes qa yeccur ɣir s lekbariyet.
Maca din, deg usiynu-nni, tzemmer ad texleq tudert zi lmut. Di 50km n luɛla, mani leḥmu d uqlil (30ʷ), ddqel dag‑s 1 Bar, ad as-tinid qa cek di tmurt.
Di tecwiḥin-nni n usiynu, ttuɣa urezzun 2 n tmunitin n yewdan, mkur ijjen mani yella ijjen wer yesli x wenniḍen, maca s tnayen ẓrin dinni Phosphin s Radio‑tiliskup.
Phosphin d ijjen ugaz i wer izemmren ad yili bla ma tella tudert. Itekk-d zeg uɛeqqa (Atom) n Phosphor, i di llant tnayen n tɛeqqayin n Hidrujin. Di ca n ujenna di yella ɛawed uksijin. Minzi Phosphor deɣya ittmun akd Uksijin x Hidrujin.

D Limart n Tudert!

S-nnej i tmurt‑nneɣ, Ittili mani ittḥebbes Uksijin waha, am tisi n uregmam. Ula d adan n iselman ufin dag‑sen Phosphin. D leɣbar n Pingwin. Maca Phosphin d arhaj i min yeddren x Uksijin. Arribis ɛawed i min yeddren bla uksijin. S uyenni rebda di trezzutin x tudert di berra, teggen‑tt imussnawen jer tiṭṭawin.

Abinus di tiṭṭ n lemlayet

Di yunyu 2017, rrin James-Clerk-Maxwell-Teleskop yellan di Haway ɣer binus. Dinni yeksiy‑asen‑dd Phosphin di leḥsab. Maca wer das-ucin werha anict n min yestahell.
Dinni tebda trezzut x manis ɣa yili yekk-d, bla ma ad ggen leḥsab belli ad din tili ca n tudert nniḍen: Ajjaj, aburkan, ca n lmeɛden, niɣ d lekbiryet nni dag‑s deg ujenna‑nnes. Maca leḥsabat n ukumpyuter: Mli d tibridin‑a yezwaren (n bla tudert) attaf din yallah ijjen tkemmict taɛcrit (1/10) zi min weznen rexxu.
di Mars 2019 tiweḍ la d tamunt n ALMA-Teleskop di Ccili ɣer Phosphin deg usegnu n Binus.

Ca n lexliqet deg ubinus?

Asiynu n ubinus zi melmi yegga amnus deg inni yeḥḍan ajenna, minzi ittbeddal ukulur‑nnes. Zi lebda ttḥeqqan-t ad day-s yili ca n min itmulluɣen d ameẓẓyan deg usiynu. Ca n umikrub i yufin abrid ad yedder akd 90% n lkebriyet.
Imikruben n tmurt mala tiweḍ tsemmi 5% ad ten‑tneɣ.Xmi ɣa yaḍar usignu-nni ɣer leḥmu, irenni di tsemmi. Maca axarres n imussnawen, iraḥ yeggwej, ttwalan belli tisemmi-nni n lekbiriyet tzemmer ad tili d azgen zi mamek txeddem tudert n imikruben‑a. Zzag‑sen ṭṭewren‑dd imikruben nniḍen.

Ijjen ddura ɣer Ubinus!

Min din d tidet? d manis i dd‑yekka Phosphin? iseqsan‑a ad xaf‑sen terr ijjen ddura ɣer Ubinus. Arrusya itteg Planu ad din iraḥ deg 2026 niɣ 2031. Niɣ ad din ssekken ca n arrubut (Robot) i dd‑ɣa‑yexzern ma din ca n imikruben d tidet di lhawa. NASA ɣer‑s tizemmer mala teswiza ak Arrusya.
Tudert bla tudert i nessen, tudert wer xaf‑s nesli ɛemmer‑s wer t‑nurji ɛemmers.
kenniw mamek tettwalam? tella tudert barra i tmurt?

Ɣer ɛawd: Ammu i tebda tudert.

Timaynutin

Aqelɛi
Aqelɛi
Abdelmajid Akalai

Fser-itt