24.1 C
Nador
Ssebt 27 Yulyu 2024

Tidet n « tidet » di Tmaziɣt: Abeqqec d amezwaru x iẓuran

Lerifain.fr

Ma nzemmer a nefhem i Tmaziɣt n Arrif  bla Timaziɣin nniḍen? Aya ɛemmers ad yili, Tmaziɣt n Arrif teqqen s waṭṭas ɣer Tmaziɣin nniḍen i ssawalen midden mani mma di Tmazɣa. Waxxa tettban-aneɣ-d ila Tmaziɣt n Itargiyen tiggʷej x-aneɣ -Neccin Irifiyen-, maca nettat qa ɣer-s ijjen tɣuni d tameqqrant aked Tmaziɣt n Arrif. Γer-s ula d tɣuni aked Timaziɣin merra. Timaziɣin mluqqunent jar-asent s ijjen tebridt niɣ s tenniḍen. Manaya urid jar Tmaziɣin waha, maca ula Jar Tmaziɣt d ilsawen i yellan di lwacun-nnes afrusyawi.

Yettɛawad Charles de Foucauld umi i d-yusa ɣer Uhuggar, ttuɣa yettɣil ad yaf ijjen yiles “ yeẓleḍ”, maca zegga yebda ittfafa di Tmaheq (Tmaziɣt n uhuggar) yufa ijjen wagla d ameqqran n umawal isxeddamen Itargiyen di sseḥra-nni yiriwen. Tamaheq ɣer-s ijjen lhimmet d tameqqrant, minzi teḥḍa-aneɣ furma d wawalen n Tmaziɣt Taqdimt. Yeqqar x-as Lionel Galand, belli nettat d ijjen uḍaynasur yeggur x iḍaren-nnes. Ixes ad yini s manaya belli nettat d ijjen yiles iqqim alaḥal amec i t-ttuɣa zi lebda. Minzi Itargiyen nitni ttuɣa ggʷjen x umsawaḍ aked Irumiyen d waɛraben.

Tidet d amyiwen waha?

Deg ussan i yeɛdun, ttuɣa mmselqiɣ aked wawal n Teɛrabt ḥaqa’iq حقائق. Mseqsiɣ aked yiman-inu, x mamec i das ɣa nini s Tmaziɣt? Nessen awal-a ila d amagut (pluriel) n ḥaqiqa (tidet s Tmaziɣt). Mala negga ijjen trezzut x wawal n tidet a naf belli yella di Tmaziɣin n yeẓẓlmeḍ am Trifiyt d Teqbayliyt (wer yelli di Tcelḥit, Tmaziɣt n waṭlas). Ḥaca s tnayen-a n Tmaziɣin wer ɣer-sent la amyag (verbe) n tidet la amagut-nnes. Zi lxezrat tamezwarut, yettban-d ila aẓur-nnes d /d/ weḥḥed-s.  

Deg ijjen usundaj i yeggiɣ x grup n “ad nessen Tarifiyt” x mamec ɣa yili umagut n tidet, ufiɣ aṭṭas n midden wer qbilen ad ɣer-s yili amagut. Qqaren belli nettat tidet d amyiwen (singulier) waha, ad yeqqim amenni. Xmi i tettadef ca n lḥajet d jjdid x yiles, urid teṭṭef amkan-nnes amenni waha. Maca wer qqaren midden ḥama qeblen-t. Awal n “azul” ɛad lux din iwdan wer t-qebblen. Aya yeqqen ɣer upsikuseniles (psycholinguistique). Maca aseqsi ig illan, ma nzemmer a nejj ijjen tidet niɣ uɣil ad d-nbeqqec x umagut-nnes?

Mayemmi uɣil tidet ad ɣer-s yili umagut?

Mala nekker a nessiwel x “ḥaqa’iq حقائق” n laṭṭan n Kuruna, nettaf-itent qa maci d icten waha, d aṭṭas, ad yili kul ict n tidet wer terwis di tenniḍen. Ma nzemmer a nini qa din aṭṭas n tidet x laṭṭas n Kuruna awal-a mala amenni izemmer ad ittwafhem belli din ijjen wezgen d ameqqran n tidet (n icten waha) urid din aṭṭas n ḥaqa’iq x kuruna (kul tidet wer terwis di tenniḍen amek nenna). Hiwa luxa mux-as? Ittban-d ila qa danita tayyut x lmeɛna mala nesxeddam ɣir amyiwen waha. Mala nxes a nessides lmeɛna n weḍris afaylasuf/amassan. Ittxiss-aneɣ uɣil ad d-nerzu x umagut n tidet. Ataf nzemmer isem-a ad zzag-s nessiriw, ad aneɣ-d-iwwec lemɛani nniḍen mala newca-as iklassiten ijerrumen (des categories grammaticales) nniḍen.

Waxxa, ma s tidet di Tmaziɣt “tidet” bla amagut?

Ihwen a d-nerr x useqsi-ya. Mala di Tmaziɣin n yeẓẓlmeḍ, tidet aqqa-tt d tayujilt (bla amagut, niɣ amyag manis i d-tekka) maca di Tmaziɣin n Itargiyen urid amenni. Nettaf aẓur n DTɣer-sen dag-s aṭṭas n wawalen, ig ittejjan ijjen wagla deg umawal.

Iwalen-a neksi-ten-d zi trezzut ig igga Prasse deg useggʷas n 2003 x Tamajeq n Nnijer.

Ad d-nawi min yura:

  • Dăttăt/ Dettet : ê. Vrai. Ê. Confirmé
  • Tidet/ tidǝten : vérité (ǝbdǝd fel tidǝt = bedd x tidet)
  • Adetti : véracité
  • Asdetti : Confirmation, vérification

X manaya neẓra s-nnej immal-d ila amagut n tidet netta d tidetin. Yekk-d zeg wemyag dettet.Nura s-nnej manaya «Yettban-d ila aẓur-nnes d /d/ weḥḥed-s ». Aẓur n tidet urid /d/ waha. Nettaf Prasse issers-it ammu /dt/, mani ig iraḥ /t/ nni?

Di Trifit nzemmer a nenṭeq ammu [tisit] maci ammu [tisit]. Maca tidet nenṭṭeq-itt ammu [tidet] maci ammu [tidet]. Lesbab n manaya, minzi yemsar umi neqqar ammaẓ (l’assimilation). Maḥend a nefhem mliḥ, ad d-nedwel ɣer waẓur amezwaru n wawal n tidet amec I t-tuɣa:

Tidettet »  tidettet.

ameggaru

Mala nessxdem min daneɣ-d-tettic tmaheq, ig yerrin tidet ɣer tidet-nnes. Ataf nzemmer a nari ammu:

  1. Imussnawen wwḍen ad ssnen tidet n Kuruna
  2. Imerzuten ttɛawaden x tidetin/tidettawin n umenɣi n Wenwal.
  3. Ameɣnas n Tmaziɣt yettwassen x-as adetti-nnes
  4. Gg-as asdetti i ddusi-nnec

Ɣer ɛawd:

Aselmed n tmaziɣt di Lmeɣrib; Iseqsiten i yennuffren.

Timaynutin

C.Andic
C.Andic
Chahid Andich

Fser-itt