24.1 C
Nador
Ssebt 27 Yulyu 2024

La d tiggʷdi qa-tt deg idammen!

“Neccin ammu daneɣ temsar, jedd ɛla bu jedd” niɣ “yerwes baba-s, d lɛurret” Ila ittɣil-aneɣ qa tiwdi-nni di tsalat-nneɣ, nelmed-itt zi “ssɣeḍ qa ac-slen” “leḥyuḍ ɣer-sen imejjan”, Maca nhar-a, tussna tettseqsa x igezzimen n tnefseyt ma ttwaraten? igezzimen n tnefseyt i yekkin x babat-neɣ niɣ yemmat-neɣ, Man later i ttejjan deg ijinen (gen) nneɣ? Tawarrit x iseqsan-a ufin-tet tmussnawin d imusnawen di tsatalt idd-ilulen awarni umquṭṭus ameḍlan wiss tnayen.

Nettwarat tiwdi yekkin x lejdud-nneɣ?

Manaya xef da nessawal, ɣer-s isem d amassan, ” lwarata Epijinitik”. Asinag aliman n Max Planck Myunix, aṭṭas n iseggusa netta irezzu di tmeslayt-a, n man later I ɣer-s ɣer min yekkin x ibabaten d tyemmatin x ijinen n tarwa-nsen. D min yexs ad yini i tyumi-nsen. Epijinitik d tɣuni-nni jer ijinen, d twennaḍt. d netta i iḥekkmen deg ujin melmi ɣa yexdem, d melmi ɣa yexsi. Igezzimen n tnefsiyt d tiwdi, ttiraren ij n liraret temɣar da. 
Andreas Krüger i yellan ixeddem aked iḥenjiren imeẓẓyanen, ittegg-asen ṭṭirapi. Ittwala manya di lxedmet-nnes mkul ass.

“Lwert i nettejja, nettic-it s Epijinitik, manaya yexs ad yini, nettwarat mamek neggur aked imunas, la d lehlakat i yellan lesbab-nsen d amnus (stress), zemmern ad mmutyen di tyemmat ɣer tarwa-.nnes. ” Yeqqar Andreas Krüger

Wer yecqi ma iwdan-a yemɣarn, ma ssawalen x igezzimen-nsen niɣ ssusmen, ma ssawalen aked tarwa-nsen malla. Iḥenjiren ttacan waxxa amenni, teqqar Michaela Huber zi dgtd. Iḥenjiren ttwalan mamek tteggen lwalidin-nsen. Fehhmen ula i ususem. Xmi thezzan tiɣarḍin, niɣ mala qelɛen tiṭṭawin. Iḥenjiren fehhmen i manaya.

Tasdawit n Magdeburg tufa ca deg walli.

Tarwa n wi xef tekka tiwdi d igezzimen, ittban x-asen. As-tinid yekka x-asen min yekkin x lwalidin-nsen.Ttacan aked tiwdi, ttacan xwan ɣer daxe, kessin la d nitini s wemnus. Ca zeg-sen ttasen-asen-dd iherdifen d lehlakat i leqqfen s wemnus. Timerzzutin di imarezzuten di tesdawiyt n Magdeburg, xsen ad fehmen, min ittemsaran deg walli-nneɣ di min yeqqnen ɣer tmeslayin-a.

Iwarruden n iɣerḍayen, werten stress i yekkin x ibabaten-nsen.
Tala: imago/blickwinkel

Ggin ij n trezzut x iɣerḍayin, mani dasen ggin Stress d wemnus, ij n tmunett wer dasen ggin bu sterss. Iɣarḍayen-a ggin-asen tteḥlil i zzarriɛet-nsen i yurwen. Taprufissurt tabyulujt Anna Katharina Braun tḥakar belli dinni ibeddilen di tɣuni n tsilulin n iẓewran (laɛsab) n walli.  Iwarruden n stress ɣer-sen qell n tɣuniwin x yenni wer ɣer yelli stress.

Di zurix (zürich), ij n wegraw n trezzut yeḍfer ij webrid ɛlaḥal am wa. Maca xsen ad mmlen belli urid zi tyemmatin waha idd-ttwaraten iḥenjiren lehlakat-a n tnefseyt. Iɣerḍayin-a i yella di stress (ibabaten), ɣir urwent tɣarḍayin, ksin iwarruden-nni nsent, sbeɛɛden-ten x-asen. Am wer din la ij n wemsawaḍ jer ibabaten i yellan di stress, d iwarruden. Ufin iwarruden wer llin ca am iwarruden marra. La d alli-nsen ibeddel. Xelli ufin deg-sen ibeddilen deg ijinen, ggin am yenni yettwafen deg yewdan.

Timussnawin d imussnawen zeg usinag Max Planck, xsen ad fehmen manis dd ittekk ubeddel nni n ujin n stress (Stress-Gen). Tameqqrant n usinaɣ Max Planck n tnefseyt Elisabeth Binder, Tufa tarwa n wudayen inejmen zeg Hulukust la d nitni ɣer-sen ajin nni n stress. Minzi ɣa tefhem belli “Trauma” niɣ igezzimen n tnefseyt, qa-tt deg yenni itt-iɛicen, d tarwa-nsen am wer tt-ɛicen.

Tirezzutin-a rrint taynit aṭṭas i Epijinitik, mamek izemmar Laẓ, Amquṭṭes niɣ qaɛ min nettɛic yeqsaḥ, ad yeqleb ADN nneɣ. Ad yessiɣ niɣ ad yessexsi ca n ijinen. Ibeddilen-a d iɛeffanen aṭṭas, Zemmarn a ɣer-sen yili later d aɛeffan aṭṭas x wayyawen urid x iḥejiren waha n yenni xef yekka laẓ niɣ d amquṭṭes. Izemmar asen-yessenqes la di leɛmar.

Tussna qa-tt txeddem trezzu mamek ɣa tefhem i uṭewwar-a. Mamek ɣa taf agenfi i lehlak-a.  

“a naf mamek ɣa nerr abeddel nni epijinitik d ttimdeffart, niɣ a negg ibeddilen epijinitik cnan.” Elisabeth Binder x yiswi n trezzutin-nnes.

Tala: Mdr

Lehlak n walzheimer; ma zemmren ad zzay-s ggenfan imehlak?

Timaynutin

Aqelɛi
Aqelɛi
Abdelmajid Akalai

Fser-itt