24.1 C
Nador
Ssebt 27 Yulyu 2024

D tidet Ssekʷar d aɛeffan?

Sekkʷar d mizid ‑ ar da nemsefham. Maca cḥal i yxess anec n sekkʷar deg ass? cḥal yeddarra taddut nneɣ? melmi nzemmer ad nini ssekʷar d aɛeffan? ɣerm, ad tesnem.

Ict ict!

  1. Min yeɛna ssekʷar beɛda?
  2. Cḥal n sekkʷar i dd‑yekkren i ddat‑nneɣ deg Ass?
  3. Min ittemsaran i ssekʷar di taddut‑nneɣ?
  4. Min yeɛna ssekʷar n sanida?
  5. Ssekʷar n Fruta yifa ssekʷar nurmal??
  6. Tidet ssekʷar d aɛeffan?
  7. Ssekʷar d ttebriyyet?
  8. I mala kseɣ xaf‑s qaɛ?
  9. Minzi zemmreɣ ad bedleɣ ssekʷar?
  10. Minzi ɣa sneɣ cḥal n ssekʷar yellan di Macca?

Min yeɛna ssekʷar beɛda?

Xmi ɣa tesseqsid ca n umesnaw x ssekʷar, ad xaf‑s yerr s useqsi beɛda, Man ssekʷar? Urud d ijjen ssekʷar waha yellan. Awerni yisem‑a, ffren aṭṭas nw awalen am cnaw Glucose (qqaren‑as sekkwar n uḍil), Fructose (Ssekʷar n Fruta) niɣ Lactose (Ssekʷar n uceffay), zzat‑nes Mayzina , am tenni di baṭaṭa.

Iklusa‑ya carken marra deg ict. d Carbohydrate marra, Mlawasen la di mamek tbanen di daxel‑nsen. Marra dag‑sen Karbun, Ahidrujin, Uksijin. msebḍan di mamek seddant tdrin‑a waha.

Glucose d Fructose wer dag‑sn bu iceddan aṭṭas, qqaren‑as ssekʷar n yijj niɣ “Monosaccharid.” Mala munen tnayn n Imonosaccharide, tsaqarend Disaccharid – i yellan d sekwar dubli. Macnaw sakkaruz “Saccharos”. days anict n Glucose anict Fructose (1:1) .

Min yellan ɛawd nteḥwajat di macca, d ssekʷar yellan di Mayzina “Polysaccharide”, Poly zeɛma aṭṭas. Ssekʷar yujar dubli. Ɣer‑s ijjen sselslet d tazegrart n tidrin n ssekʷar. Wer yizid ca anict Monosaccharid d Disaccharid

ssekʷar
Tala: fructosefacts

Cḥal n sekkʷar i dd‑yekkren i ddat‑nneɣ deg Ass?

Ḥima ad nedder, arrimt‑nneɣ wer teḥwij ca ssekʷar acemlal, xelli ɛad wenni id tsenɛen, teggent di tissit d macca. Maca ntett zzag‑s aṭṭas. mkul ijjen zzag‑neɣ itett 30 kilu n ssekʷar deg useggʷas. zeg 1950 ar assa, temmrni xaf‑s ijjen 10 kilu ɛad!

WHO tswessa s 25 gramm deg ass!

Isinagen am WHO tewced cḥal ixessa wer yesɛeddu utarras n sekʷar deg ass, urid cḥal das itxessan. WHO ttwala belli ssekwar deg ass ixessa wer iɛeddu 5% zi marra min itett utarras. mala negga‑s leḥsab ad t‑naf d 25 gramm, ttawid 6 n tɣenjayin d timẓyanin.

Tala‑ DHU (s ubeddel)

Wer neḥwij ad nsenqes zi ssekʷar yellan di macca n tmurt, am fruta niɣ d aceffay. Da ttadef‑dd tjemmiɛt talimant n macca (DEG), ɣer‑s 10 n tseqqar zi macca, dag‑sent 5 n Lxuḍert d fruta, d cwayt n min dd‑itekken zeg uceffay.

Min ittemsaran i ssekʷar di taddut‑nneɣ?

Ɣir anec ca n ḥajet, ad tebda arrimt ad teḥri, macca nni ttek aṭṭas n tebridin. Ssekʷar dubli d ssekʷar n waṭṭas ( Polysaccharide) itfessel‑as weḥray ssenslet ar ɣer yeqqim Glucose niɣ Fructose waha.
Zeg stumaɣu ɣer idammen. ssekwar ittraḥen ɣer idammen dwenni i dd‑ittic lmizan ɣer imehlak n ssekʷar. Arrimt nneɣ tferraɣ‑dd xaf‑s ahurmun n Insulin, insulin ikessi ssekʷar nni ɣer tsilulin n arrimt. Fructose netta urid am Glucose. Netta tesxeddam‑it tsa.

Tidrin n ssekʷar tticcent inirji, d nitenti beɛda i das i ticcen i walli minzi ɣa yexdem.

Min yeɛna Zucker sanida?

Sanida d agellid n ssekʷar, d acemlal itceɛɛel. Mala nexzer acimi‑nnes nettaf‑it d Saccharose, tteksen‑tid zi ccmender d uɣanim.
Di wsenneɛ‑nnes, ittek ɣanim d ccmender zeg uḥray, tinannit, asird d Ukristala (crystallization). Anict n min xsen d ttemlel, i ɣa ɛawden i manaya marra.
Iklusay n ssekkʷar, d kaliti‑nsen. Din rqanun i dag‑sen yeddebaren. ma d acemlal, niɣ d acemlal drust waha, niɣ sanida. Qaɛ d ict, marra d Saccharose.

Ssekʷar n Fruta yifa ssekʷar nurmal??

Ssekʷar n tmurt, yellan di Fruta d lxuḍert, wer da‑sen teggi la WHO la DGE llaḥed. walli am wenni tsennɛen, niɣ wenni rennin di tissit d tiqeḍquḍa. Twarrit xf useqsi tban: Wah. Ssekʷar n Fruta yifa wenni “nurmal”!.

Da nessawal x Monosaccharid “Fructose”, dinni nettaf ca nniḍen zi min daneɣ nnan. Ca trezzutin x imedder ufint belli inni yeccin Fructose waha, iḍerriten. Minzi netta Fructose tsxeddam‑it “tsa”. Xmi zzag‑s ntett aṭṭas, itnegru di Tsa, ittedwal d ttadunt!

Fructose
Tala: 123rf

Tarezzuz di Fructose dag‑s ccek!

Tirezzutin n iseggusa yeɛdan, ufint belli aṭṭas n ssekʷar n Fruta urid itteg tadunt x tsa waha. Maca issalay la d tadunt n idammen. Izemmer ad yerr arrimt tesleqqa zeg uhurmun‑nnes Insulin.
Maca Lwizara talimant n macca d tfellaḥt tenna: “tarezzut‑a tegga x imudder urid x yewdan, wer n zemmer ad nini belli min ufin ad yemser 100% ra iyewdan.”
Ɛawed di trezzut i ggin, ucin i imudder kṭar zi 25% n Fructose waha zi macca, anict uyenni n fructose ɛemmers ad tyawed uterras.

Tidet ssekʷar d aɛeffan?

Ssekʷar urid d aɛeffan anict n min xaf‑s qqaren. Maca la dda, “Arhaj ittili deg aṭṭas”. Mala nexzer leḥsab n WHO, akd anict n min tetten Irifyyen n sekkʷar. qa wwet setta n tɣenjayin nni di tlata mala drust.
Seḥḥet (tadunt), lehlak n ssekʷar Typ 2, ur d watansyu, d ca n lehlakat n uxenzir. ttgenfan niɣ tmernin mala temmerni macca n ssekʷar.

min yixs ad yini manaya: Wenni itetten aṭṭas n ssekʷar yucit i wesṭal waha. Itsennaɛ lehlakat‑a di taddut nnes wer ittici. Manaya urid s ssekʷar waha, niɣ karbuhidrat. maca aṭṭas n tmeslayin ɣer‑s yeqnen. Zzag‑s la d anhezzi, niɣ d min itett uterras qa s kurci.

Tuɛɛefna: tissit tmiẓit

Coca Cola, tissit am lɛasir. Tteksen fad, maca wer ssesqarin laz, waxxa dag‑sen Kalurin ɛla jjehd. Imussnawen melmi ttiwden, din nna ssekar d aɛeffan: Izemmer ad yehlek s lehlak n Ssekʷar, d typ-2, xelli ɛad ɣer iḥejiren imeẓyanen kṭar.

ɛawed ssekʷar yeccat ɣer teɣmas. ittic‑asen i baktirya ni itetten tiɣmas jjehd. Mant lḥell? aweni macca? asird n teɣmas!

Ssekʷar d ttebriyyet?

Tala: Kill Clif

Wenni ɣa yeccen ict, ittexs ad yerni. Ssawaleɣ x Tcukulati. Ca netwalatin ntett lpakiyyet tekmel. d tta d ttebliyyet? Deg uɛayar x iɣerḍayen ufin tteblan zzag‑s. tarezzut deg iwdan qat ɛad d aseqsi.

Tnamitn taẓyudi

Icten maca tetwassen mliḥ. Taẓyuḍi ak‑d tadunt, tessufuɣ “Adupamin” (ahurmun n nnacat) ɛla jjehd. Mala necca ca n pastili dag‑s trussi d ssekʷar, tnekker massă deg alli, itferreɣ‑dd Adupamin. Wenni itkeṭṭren zi min yella tadunt d ssekʷar (am cukulaṭi), tleqfit TNAMIT.

Senni ataf‑d tteḥwajit tcukulaṭi niɣ d Pastili ḥima ad tacid mliḥ. Anict n min tetten yenni yennum ssekʷar, ɛad wer yiwiḍ axaf‑s nini ttebliyyet. Suya qqarn xaf‑s tnamit waha.

I mala kseɣ xaf‑s qaɛ?

Deg iseggusa‑ya ineggura, aṭṭas n yedlisen i dd‑yefɣen deg umaḍal, deg iyyar n macca, qqaren i ssekʷar “Goodbye“. Ar mani tedwel d muḍa. inni i tteksen x ssekʷar, ttɛawaden min xaf‑sen yekkin: laz ɛa ɣefla, tiqqest n uzellif, Lweḥlan, adiqqi, aɛesseb …. Maca awarni cwayt n wussan, dewlen ttacan akd ixf nsen ḥsen zi wmezwar.

Maca aṭṭas n imussnawen, qqaren belli tyacit nni n awarni melmi tbaɛɛad i ssekʷar, yeqseḥ ad xaf‑s ssiwlen s tussna, maca ttwalan belli “wenni itteksen di tecti x ssekʷar ad xaf‑s tekk, mala ttuɣa itett aṭṭas”

Min ɣa yemsern qaɛ: walu

Tikkest x sekkʷar yeqqen ɣa lizan, min ttuɣa tetted qbel, man aklasi n ssekʷar xf teksed,, ma txelfet malla? di beddu n tikkest wer ittemsar walu, minzi arrimt ttawid min tteḥwaj zi macca nniḍen.
Ma d arrijim, tikkest x tqedquda, niɣ d tissit yiẓiden, nteffeɣ ɣer ijjen webri: Arrimt ttawid inirji i tteḥwaja zi min txemmel n tadunt. aṭṭas n trezzutin yewfin tikkest x ssekʷar tessenqas di lmiẓan. Ineqqes la d lxaṭar n lehlak n ssekʷar niɣ ur d watansyu.

wenni ɣa yeksen x ssekʷar di tissit, ad tessfa la d tirmect‑nnes.

Minzi zemmreɣ ad bedleɣ ssekʷar?

Tamment, Stivya, Sakkarin, Aṭṭas n ibeddilen yellan i ssekʷar, ca zzag‑sen am tammen wer ineffeɛ i arrijim. minzi dag‑s inirji la d nettat.
wenni yexsen ad yegg arrijim ad issenqes di lmizan. Ixessa‑s ad yessenqes di Kalurin di macca. Din ijen trezzut tufa belli mala nekkes ssekʷar deg atay d lqehwa, nzemmar ad nessenqes ar 23.360 kalurin deg useggʷas. (anict n min dag‑s di 3kilu n tadunt).
Maca aṭṭas n imussnawen ttwalan belli, tiẓit n tmurt tifa ssekwar, minzi urid dag‑sen Fructose d Glucose waha, maca la d Abitamin… Min yellan di Fruta qqaɛ bla ssekʷar yettɛawan arrimt nneɣ ad ttesḥerq ssekʷar.

Minzi ɣa sneɣ cḥal n ssekʷar yellan di Macca?

Deg Umarikan, ufin belli 75% n macca yetmenzan dag‑s ssekʷar yeffer, wer dag‑s turin. Sekkʷar di tqedquda, tcukulati, d macca qqaɛ yellan. Ttarint xaf‑s. Maca qa la d Aɣrum yettmenzan, niɣ jugurt n Fruta dag‑s ssekʷar.

Ttablu n min dag‑s di macca

Di rqanu, ixessa mkul macca tmenza texdem, ad xaf‑s arin cḥal n ssekʷar yellan di 100gramm niɣ mililit. Maca amxumbel, wer ttesned min yellan d ssekʷar n tmurt (Fructose) d min dag‑s arnin.
Ca zeg inni itsenɛen macca xsen ad ggen asystim n Stop, azegwaɣ ar arbiɛ x macca. Ittic lexber x ssekʷar, tadunt, d tisent. Maca ḥima ad yili manaya, ixessa ad msefhamen marra x min yellan d aṭṭas, d mecḥal yellan d arbiɛ.

Amxumbel: tɣeccacen

Aṭṭas n macca dag‑s cḥal di miyya zi mkul lḥajet. d cḥal izemmer ad yeccur zi min teḥwaja deg ass n macca. Ntaf ca n macca ttarin xaf‑s “ijjen Upurtsyun ittawid 15 % n macca n wass. Maca apurtsyun-nsen wer ittiwed azgen n min zzag‑s itett utarras zi lḥajet‑nni. Malla tettwac zzag‑s dubli, qa d 30% zi macca n wass. maca cek tegged leḥsab n upurtsyun i xaf-s urin waha. Cḥal dag-s n Gramm deg upurtsyun, wer t yeqqer ḥed.

Mant lḥell zi ɣa nssenqess zi ssekʷar yyeffren: Ad nagʷej x macca ixedmen, tpakiṭar teɛdel. ad nec min tsɣemmay tmurt, d min nesnanna s ufus nneɣ. Ad nelmed ad nsu atay d lqehwa d ineqsi di ssekʷar.

Nec beɛda kseɣ xaf‑s zi melmi. i kenniw? qa ɛad tkeṭṭrem ssekʷar deg atay d lqehwa? cḥal dawem itekk kilu n ssekʷar?

Ɣer ɛawd: 

Setta n yeklusay n macca !!

Binu d Risfiratul: D asebḥan i wul n bnadem ?

Timaynutin

Aqelɛi
Aqelɛi
Abdelmajid Akalai

Fser-itt