24.1 C
Nador
Ssebt 27 Yulyu 2024

Aliman aqqa‑t ɛad iselleḥ aked Wudayen!

Mkul cehar n Nuwenbir, itterra Uliman sinta ɣa ḍeffer, ittfekker‑dd ɣezzu yegga deg Wudayen deg isegguas n tlatin. Manaya yeɛdu x‑as kṭer zi 80 n iseggusa, maca later nnes, aqqat ɛad yezdeɣ i wegdud Aliman deg walli.

Deg iseggusa imezgura i sseɛdiɣ da, yiweḍ‑dd xaf‑i cehar n ḥiḍɛac amezgwaru ttuɣa lemmdeɣ ɛad talimant, deg ij n tmezgida. Ɛeqleɣ aseggʷas nni, min yewca rebbi di cehar, neccin d awal x Wudayen, d min x‑asen yekkin, niɣ min x‑asen ssekken. Di ttribizyun ɛawed amenni. Twalat tamzwarut, nniɣ‑as aked yixef‑inu, ad yili yeqfel lqern zeg wami, s uyenni yewdeɛ wawal?

Lla, ttuɣa yallah di sebɛin niɣ d xemsa usebɛin n iseggusa, Mani bdiɣ terriɣ taynit, ufiɣ manima rriɣ s uzellif, d tiɣuri, niɣ d lxedmet. Mkul aseggʷas, tbedda tikkest n wefray x umezruy‑a. Mkul aseggʷas tettraḥ tettmerni, ɛawed melmimma tban‑dd ca n tukkerhi i Wudayen (Antisemitism), a kid‑s dd‑kkrent qaɛ jjwayeh, a x‑as sselqant (x Wuday).
Aṭṭas n yewdan wer jjin aklasi n useḥqar wer ggin, maca wenni yucmen ca n Wday, tudert‑nnes terẓig din, ad yemmenḍer zi lxedmet, ad yedwel qaɛ teccat deg‑s.

Zi yisrael, ttsawar n yenni yemmuten di Holocaust / Fuṭu: AFP 

Bla ma nessiwel x twiza ittegg Uliman aked Yisraēil d uqerṭas i x‑as yeccat, niɣ x tenɛacin ikessin yenni inejmen zeg usekmeḍ d tmenɣiwt zzman. Xseɣ da ad ssiwleɣ x yeklusay n tikkest n wefray i tetteg ddewla, maḥend manayenni wer yettɛiwid.

Di ssekwila:

Iḥenjiren d tḥenjirin di ssekwila, zi 14 n iseggusa sennej, slemmaden‑asen, mmalen‑as min ssekken lejdud‑nsen x Wudayen, s min yurin, ifuṭuten, ifilmen. Mamek tteggen prujit jer‑asen, Lemmden deg‑sen takessit n wemnus, d zzɛamet ad bedden i useḥqar deg udem.

Timeḥḍarin d imeḥḍern ttesnen min ssekken lɛesker n “NS” x Wudayen deg 1938, di min das yezwarn, senni ttraḥen tẓuren imukan mani yeqqim later‑nsen. Ca n ssekwilat iwḍen ttawyen‑tent ad ẓren ra d mani ten‑scemḍen, niɣ ten nɣan.

Midya ‑ Ttribizyun, Rraḍyu, Internet …

Cehar n 11, Taynit i tterra ddewla i umezruy‑a, wer tetteji mani wer dd‑ttbin, mkul lexber a deg‑s x‑as tafed awal. Deg iseggusa‑ya ineggura, ra d Social media tedwel ddewla tesxeddam‑itt maḥend ad tesfekker iwdan s umezruy‑a.

Amenni la isiten n lexber niɣ tisɣunin n tussna, ttemsawalen deg‑s x wemxumbel‑a, d mani tiweḍ ddewla maḥend ad teqḍa x tukkerhi‑nni n zik, d maḥend ad tessexsi taftilt n ifusiyyen i lebda. Xelli ittali‑dd deg yemsawalen la tukkerhi n Waɛɛraben i Wudayen. Deg Uruppa ɛad kṭer.

I imenneɛraq.

Wenni idd itthajarn ɣer uliman zi ca n tmurt‑nneɣni, mani mma ɣa iraḥ ad iɣer talimant, ixessa labud a t‑sɣimen aked ṭṭema‑ya. Deg 2017, din wi yettren ad ilin iseqsan x umezruy min yekkin x Wudayen, di lemtiḥan n wi yexsen ad yeksi passpurt Aliman. Adaf idd‑ggin aṭṭas n imenneɛraq idd‑irewlen zi tmura n tmeslemt, yessiggʷed lmexzen Aliman, wer ittewqiɛ ca. tteggen tizemmar mɣren maḥend ad ksen tukkerhi n Waɛraben i wudayen. Ad slemden Aɛraben ad qebeln, ad weqqren Udayen.

Lqanun

Lqanun Aliman yeccat x useḥqar mamek mma yegga, maca aseḥqar n Wudayen lḥebs kṭer. Ttriyyat ttuɣa tteggen inaziten (Nazis) zik, tinni iqeṭṭeɛ‑itent lqanun deg warruḍ niɣ tiggaz, niɣ mani mma.
Aked lqanun yellan, mkul aseggʷas ittali wawal, d ulaɣi zi tmesmunin, maḥend ataf ad yili lqanun yeqseḥ ɛad kṭer aked marra wenni umi ɣa yini lbal‑nnes ad iɛedda, niɣ ad yesseḥqer ca n Wuday.

Teɛdu azgen n lqern zeg wami yebda uliman ad yesleḥ aked yenni inejmen, d twacunin n yenni yemmuten x imettan n Shoah (cuɛah). Maca waxxa amenni, tizemmer maḥend wer yettɛiwid mana uyenni, ttraḥent ttmernint. Marra min yettwaggen d min yettwaggan, ad tesled timuɣriwin ttwalant belli d drust, ttwalant belli ixessa ɛad ddewla ad terni di jjehd, maḥend agdud Aliman ad yelmed zi min yeɛdun.

Niɣ amen qqarn nitni: Wer dd‑teqqim di teqqist n lḥal, di tkessit n wemnus!

Timaynutin

Aqelɛi
Aqelɛi
Abdelmajid Akalai

Fser-itt