26.1 C
Nador
Ssebt 27 Yulyu 2024

Zi takuct-tayematt tamaziɣt ɣer tḥuja n Temẓa. Ijj n tenfust d tameẓẓyant n temɣarin qbel i tnezmart n targazt.

Tura‑tt: Yasmina El Jaouari

Zid a neɛqeb ɣer lalla Buya, ḥuma a dd-nerr lɛez-nneɣ

Ami ttuɣa-nneɣ d imeẓẓyanen d timeẓẓyanin, ttuɣa lebda netmenɣa necc d tarwa n ɛwazizi d ɛwanti x wi ɣa yeṭṭsen zat i ḥenna; ḥuma ad isel mliḥ i tḥajit-nni i daneɣ-ɣa-tɛawed; ḥuma ad yecc ṭṭerf isebḥen  n tyaẓit n ḥajit u majit i ɣa tferq qbel ma ad tebda ad tɛawed. Mecḥal i daneɣ-tɛawed x Ḥemmu leḥraymi, miɣis-nni iɣelben Tamẓa d yessis, x Maɣiɣda d mecḥal imeṭṭawen idd-teɣḍel x sseɛd-nni i wer tufi, d Nunja umi xef kkin-tt d timeqranin.

Ak lweqt, nemɣar, uca mɣernt aki-nneɣ d deg-neɣ tḥuja-nni. Xmi deg-sent nettfekar ttbanant maci d ca n lḥajet d tameqrant. Tbanant am ca n wawal neslehha zeg-s iḥenjiren imeẓẓyanen waha. Maca mara nxarres mliḥ, tiḥuja-nni semmalent-aneɣ mamec ittxarres ijj n weydud, mamec ittwara tudart. Rni‑dd x‑as ssakʷaḍent‑idd mamec yemɣar uxarres n imezwura ar ɣer-nneɣ. Tinfas n tiqdimin nitenti d ijj n tusna tameqrant n temɣarin, sseɣrent zeg-sent imeẓẓyanen ḥuma ad ssnen tadelsa-nsen.

Tḥajit n tenfas-ni tgaɛɛed ɣer ijj n lweqt ttuɣa aydud iɛdel x temɣart, x tadelsa n takuct-tayemmatt. Iyduden ttuɣa-ten unḍen x temɣart, amecnaw ass-a xmi nettenned x temɣart tameqrant n taddart ḥuma a nsel i tussna tameqrant i kid-nneɣ tcarrek. Tussna-ni aṭṭas i yurzun ad tt-nɣen zi tnezmart n targazt (tapatriarkit), ɣer ddin, d ukapitalism, d uḥewwes (colonialism). Ḥuma ad ḥazen tamɣart d tusna-nnes, d mamec i tettwala timeslayin n upulitik d yedles, ɣer aɣirin. Ḥuma ad sessqaren tamɣart, ad ssusmen axarres-nnes, d iman-nnes(organe ?).   

Aṭṭas zeg wami, di neolitic, di lweqt n waydud agaman ( société naturelle), ttuɣa iyduden ttiɛicen di tmunt (jmaɛet), mkul bnadem zi jmaɛet-nni ixedem ḥuma ad tedder. Ttuɣa tamɣart tella di rwest n jmaɛet, nettat i isselmaden tamusni, d tudart. Deg weydud-a i di tban tdelsa n takuct-tayemmat. Ass‑a nessen belli tadelsa-nni ttuɣa‑t di marra iyduden n neolitic, mamec i daneɣ tesselmad lxedmet n tantrupulujt (anthropologue) Marija Gimbutas. Ḥuma a nefhem mayemmi i dd‑tban tdelsa-ni, ixessa a nessen belli tamɣart nettat i yeslemden i tewdaniyt tafellaḥt; zid x-as nettat i dd‑ittejjan iḥenjiren, zi minzi iyduden sgeɛɛden tamɣart ɣer wemkan n takuct, ttuɣa ttwalan deg‑s tussna i ten‑ɣa‑yejjen ddren. Ɣer yeyduden iqdimen ttuɣa dini ijj uceddi d ameqqran jer « tamɣart-agama-tawdanit ».

Nettaf ɛad tadelsa n takuct-tayemmat deg wansay (coutume) Imaziɣen d Tmaziɣin.  Amecnaw ɣer Twareg, aydud ixemmlen tadelsa-ya di tniri-nsen (sseḥra) i yeggʷjen x tdelsa n tpatriarkit. Ttwalan Tin Hinan d yemma‑tsen, taqdimt-nsen tamezwarut i ten-dd-yejjin. Tamɣart ɣer-sen tettixḍar mamec i txes a temlek, d wiked ɣa temlek. Di lweqt aqdim ( Antiquité), Imaziɣen d Tmaziɣin ttuɣa ɛebbden aṭṭas n takucin. Am Tanit, takuct n tayri d tarwa, iḥettan tamdint n Qertaj. Ami dd‑tiwwed tapatriarkit ɣer tmurt n Imaziɣern, zeg Ifinisien, takuct-a temrec s bessif akuc-ababt Baɛl-Ḥammun, am cnaw ijj n ḥajet i daneɣ‑issmalen tanezmart tamezwarut n tapatriarkit x temɣarin iweqɛen ɣer unegga n neolitic. Takuct Tanit  iḥettan imiɣisen, ttuɣa resmen‑tt am Delta, tegga am ufus. Astraté nettat d takuct-tayematt taɛezriyt, ttuɣa Imaziɣen iqdimen tticen-as amenzu-nsen. Ifri, takuct n tfukt tamjahdtzeg‑s i tettwasma Africa. Ɣer Pline deg udelis-nes Histoire naturelle, yura « ttuɣa ula d ijjen deg Wafrica tarumaniyt, wer itteg ca n lḥajet, niɣ iqqar ca n lḥacet, bra ma ad ilaɣa x Wafrica ». Di Timgad, ttuɣa-tt d takuct n tmmurt. Timazunin (les amazones) tilibiyin ɣer Diodore n Sicile, issawal x ijj n jmaɛet n temɣarin timjahdin ttuɣa ttɛicent ag weydud n waṭlantis. Iyunaniyyen ttuɣa-ten ttɛejben di tmɣarin-nni, i yennayen x yeksan i yessnen i wemquṭṭes (Lḥerb). Ttuɣa ttɛicent jer-asent waha, wer mellkent ca. Mara ca n ijt zeg‑sent tejja‑dd ca n tḥenjirt ssyamen‑tt ḥuma ad tiri am nitenti. Mara ca n ict tejjed aḥenjir, ttuɣa tticent i yeyduden-neɣnit. Zɛma tamẓa  tzemmar ad tili tekka‑dd zi tmazunin  minzi deg idelisen n yeyduden‑nneɣnit aɛɛraben niɣ iyunaniyen, ttuɣa wer ttarin ca mliḥ x temɣarin-nni. Ɣer irifiyyen d trifiyin dini Ralla Buya i dd‑iḥeṭan deg izran-nsen, di tmeɣrawin-nsen, aqqa-tt deg iman n irifiyen d trifiyin zi lweqt-ni i wer nzemmar a nessen.  

Tussna n takuct-tayemat aqqa‑tt ɛad tedder ak yemma‑tneɣ timeqqranin, deg wawal-nsent d tmusni-nsent.

Timaynutin

Fser-itt