25.1 C
Nador
Ttlat 2 Yulyu 2024

Mikro‑plastik, Tiyarjin tisemmaḍin!

© Valeria Hidalgo-Ruz / GAME 2013 / GEOMAR

Tiwezwizin timeẓẓyanin, maca xaf‑sent awal yemɣar, aṭṭas xaf‑sent yurin di jurnalat n umaḍal, deg iyuren yeɛdun, aṭṭas yurin: “imerzuten ufin belli anict n min yellan n mikro‑Plastik di Lebḥurat yiweḍ di mani wer yiwiḍ ɛemmars”. ad yili iheddec? Imerzuten ttafen-t di marra tiziyyatin n waman i yettmenzan. ixenni, tareccinin‑a n Plastik d tidt xaṭar x yewdan d tmurt? iseqsan‑a d waṭṭas n iseqsan nneɣni, aneg tizemmar a xaf‑sen nssiwel danita.

Mermi tarra Taynit ddunect i Tmeslayt‑a?

Wikipedia

Deg 1997 yekkes  ubeḥri d umeɣnas n Twennaḍt (l”envirenment) “Charles Moore” tallest x wefraḍ i yellan di lebḥar n Pasifik. Tiḥeryaḍin n lebḥer d tesfay-nes, ggint di lebḥer‑a jjiht iwalan Haway ict tzerbeit n wefraḍ, ad tegg tlata zi fransa. ca n 80.000 ṭun, min yejjin Moore wer yehni: jar tiziyyatin n Plastik, d bursat, iqedduḥen, din ra d Plastik yefruryen!

Min yeɛna Mikro‑Plastik?

Min yufa Charles Moore di lweqt-nni, qqaren‑as ass‑a Mikro-Plastik, d Plastik i yellan di lgedran niɣ leɛber-nnes zi 0.1 mikromitru, ar 5 milimitru, amenni i tettwala (Efsa) (European Food Safety Authority). mamc din wi iḥessben ra d Plastik yuzzren d Mikro‑Plastik, minzi ttwalan izemmar ad yegg iɛebẓan am zzit deg uceffay‑.

WDR

Manis i dd-itas Mikro‑Plastik?

Tijarrarin, tisi n tssira, d Polistir.

Kṭar zi 40% n Mikro Plastik umi tyura di Tmurt niɣ deg ugama (nature), ittekk-dd zi min n nesxeddam di Tudert-neɣ, am tjarrarin n ṭṭumibinat, niɣ Tisira, s uḥekki akd webrid. Polistir ra d netta xmi yettsebban, ittekkes zzag-s Mikro-Plastik ittekk aked waman di lmejra. Marra manaya ijebd-it-idd Usinaɣ (institut) n Frauenhofer (UMSICHT) deg ijen tɣuri tegg-itt di 2018.

Fotos: CC0 Public Domain / Pixabay

Wer yeḍhar manis!

Imarezzuten ufin ca n arbeɛ n Mikro‑Plastik wer yessin ɛad ḥed manis i dd-ittekk!

Afraḍ d firmat, d Lebni d ca nniḍn!

Aṭṭas n Mikro‑Plastik i dd-ittekken zeg wefraḍ n lebni, am Mika i itteftuttuyen, mamec ɛawed aṭṭas n Firmat tarrant afraḍ ɣer lemjari n waman, niɣ neṭṭrent waha mani ma, uca ittadef di Tmurt.

Kosmetik, ssabun n usebben!

Din ijen umenɣi yemɣar jar tmesmunin n ḥeṭṭu n Twennaḍt (l”envirenment) d Firmat i ittsennɛen Makiyaj, d min ɣer‑s yeqnen. Minzi Firmat‑a sxeddament Mikro‑Plastik ɛemden di min ttsennɛen. mamc ttɣellfen sselɛett-nsen ɛawed di Plastik, itteftuttuyen ɣer uneggar, yeddakkʷal d Mikro‑Plastik!

Di ssabun n usebben tteggent day-s Firmat ḥima ataf itḥekkak niɣ ixebbec min ixes utarras a zay-s isebben, ittban-dd am yejdi waha, d wenni i tteggen ra di ca n yeklusa n ssabun ttḥekkan zzay-s udem (peeling), niɣ Jil n udewwec i yellan d aḥarcaw!

Pintura, Fruta, Arruḍ

Mikro‑Plastik tteggen‑t di Pintura, Arruḍ ura d netta, mamc nettaf aṭṭas n Fruta i dd-ittasen zi berra, tteggen‑as zzay-s taqcurt d tazdadt ḥima a das-aggʷjen ibeɛɛac!

Cḥal i xef yarecca Plastik deg waman | klassewasser.de

Cḥal qaɛ n Mikro‑Plastik i yellan di Tmurt?

Lebḥer n wagrakal (méditerranée) i yellan  yallah d 1% zi min day-s di tmurt d aman, nettaf day-s 7% n mikro-plastik n ddunect!, ijen wanict, wer t-ufin imerzuten ura deg yijen lebarar 1,25 mlyun n iwezwizen n Plastik di km². anict uya, a t-idd-tennḍed rebɛa n twalatin i min yellan di Pazifik.

95% n wefraḍ day-s di lebḥer acemlal d Plastik. ittas-d zi Tturk d Seppaniya, Ataryar, Misra, d Fransa! ɛlaḥsab tarezzut n WWF .

Manis ittekk wefraḍ ɣer lebḥer?!

Cḥal ɣa yesseɣli qaɛ lebḥar‑a? mkur km² days 46000 iwezwizen n Plastik, Mkur aseggʷas ttmarnin ɣer-sen 7 melyun Ṭun!

Lebḥer acemlal  timuwwa-nnes marra zedɣent. a s-tinid wer ɣer-s mani ɣa ifarreɣ, suyenni i day-s ittɣima. Azyen ameqqran n wefraḍ day-s nettaf lesbab-nnes d mamek xeddment Firmat ijemmɛen afraḍ di Tmura‑ya, iɣarruba ikessin afraḍ sneqqasen s tnuffra di Lebḥer, d min ittmendaran s tnuffra deg iɣezran.

Plastik deg iselman.

18% n iselman n Watun d Busif id yemmarn ibeḥriyen zi lebḥer acemlal, ufin dag‑s Plastik deg uɛeddis, din ɛad iselman i di ufin ca n ccimyu d aɛeffan aṭṭas deg wadan.

Minzi  ittzuzzara qaɛ Mikro‑Plastik?!

Aman, Asemmiḍ, Ckumbru.

Aman d usemmiḍ kessin Mikro‑Plastik. Asemmiḍ ikessi iserseq n tjarrarin dg ibriden, anzar iqelleɛ‑it-idd tettawi‑t lḥemlet. Aman i netarra ɣer Lmejra di Tudrin ssakʷaḍen-t ɣer iqudas, uca manima yuran ad farɣen ad tessiwḍen din. mara aman n iquḍas ssizeḍyan‑ten, qa a dasn yeɛdu di Lfilter kṭar zi 10%.

Taɣlalt, ɣamba, Aslem!

Foto: dpa

Cḥal n wefraḍ i ittɣiman di tmurt d cḥal i ttyuran di Lebḥar, imesnawen qqaren belli jar 2% d 47%, manayenni yeqqen ɣer leqwam n tmura d mamec din segguren tazdugi. lami ufin la d taɣlalt day-s Plastik tecci-t, ɣamba amen tenni, Mikro‑Plastik tyura‑as di Stumaɣu n iselman, mala wer tyenɣi, qa a t-necc neccin!

Xaṭar x sseḥḥet?

WHO. tegga 50 n tɣuriwin x Mikro­plastik deg waman n tissit, zi tziyyatin n waman ittmenzan, d  waman n tsebbarin. nnan “anict n min day-s Mikro‑Plastik deg waman n tissit ittban-dd belli wer yeddari ca sseḥḥet, minzi yujar 0.15 Milimit, zemmaren wadan-nneɣ a t-ḥazen. maca ufin min yellan damzyan x Mikro‑Plastik, wenni umi qqarn Nano‑plastik, izemmar ad ihlek iwdan.”

 manaya aṭṭas n imesnawn ixaf‑s dyarrin, nnan belli xessen‑t tarezzutin nniḍen, tarezzutin di min izemmar ad yegg qaɛ mikro‑Plastik di ddat n bnadem.

Efsa. Tarezzu di min iẓemmar akid‑s yeksi Mikro‑Plastik qaɛ zeg waṭṭan, minzi netta Mikro Plastik izemmar a days-yili baktirya. d ca n ccimi i izemmarn ad yehlek iwdan s uxenzir.

I neccin, min nzemmer a negg?

  • Baceklit deg umkan n Tumubin, isneqqas iserseq n Plastik deg ibriden ineffeɛ ra d lhawa
  • wer neṭṭer Afraḍ manima! mkur taziyyat n wefraḍ i ɣa tenderd di zzenqet, ad tedwel d Mikro‑plastik! Afraḍ di lbidu n wefrad!

cwayt n ḥeṭṭu deg usewweq yessbeḥ, a nessenqes zi min ittmenzan di Plastik. akid-neɣ nkessi tacyart di dd-ɣa nttegg leḥwayej. Deg umkan ma a netter mika i bab n tḥanut. tissit ɛawd, wer din manaḥsen zi zzaj. timeslayin nniḍen am tinni n usebben d usird niɣ n Kosmetik, malla dag‑sen “Poly­ethylen” qa yexs ad yini belli d Mikro‑Plastik!

LHH

A nessermed tarwa-nneɣ ad tthellan di Tmurt-nsen d sseḥḥet-nsen.

wenni i ttexsen Tammurt nes, wer t‑itwessix

tawlaft: © Stiftung Warentest / E. Tuckow

Timaynutin

Aqelɛi
Aqelɛi
Abdelmajid Akalai

Fser-itt