24.1 C
Nador
Ssebt 27 Yulyu 2024

Tudert-nni ufin deg ubinus, urid d tudert??

Ca n imussnawen ttuɣa ufin ca n ugaz dag-s Imikruben ddren deg ubinus. Maca ca n Ihulandiyyen ssersen-asen twafit-a n tudert deg ubinus di tezgawt n iseqsan. Ad yili zeɛma xḍan di leḥsab?

Ubinus

Can Imerezzuten d Ihulandiyyen ssiwlen x Monophosphan nni ufin iglanziyyen, ssersen xaf-s aṭṭas n iseqsan. Gruppu n “Igans Snellen” zi University n Leiden, yeɣra nnumrawat n iglanziyyen:

“Anumru n ugaz-nni izemmer ad yili xḍan di tɣuri nnes waha.”

Tɣuri yegga ugruppu ahulandi tettwafser di Preprint Plattform ArXiv

Afusfur d tlata n tiderrin n uhidrujin ( PH3) d ttidet di tmurt teggen imudder. Maca wer yelli labud ad yili d tteḥqiq n belli yekked zi ca n tala d tabyulujit deg ubinu.

Manaya nnant la d ca n imussnawen Iglanziyyen zi tesdawit n Cardiff ass n 14 Cutenber. Nnan belli tala n ugaz-a tzemmer ad tili d tajyulujit:

Fuṭu: ESO

“Urid neqqar belli din tudert deg Ubinus,” tena tamarirt Sara Seagerzi Massachusetts Institute for Technologie (MIT). ” Maca nufa agaz n Monophosphan, tala nnes qat ɛad teffer.

ɛad Xelli aṭṭas n imussnawen wer qḍiɛen layas zi tudert deg Ubinus. Minzi netta Abinus anict n tmurt di lmeɣren, yedra s usegnu, maca dag-s 400ʷ n leḥmu, icennef tudert. Di 50-60 kilumit n luɛla, din leḥmu ad yas akd tudert, zemmern ad‑ays ddren imudder d imezzyanen am imikruben.

Imussnawen ttuɣa ɣrin cciɛ id itasen zeg ubinus s utiliskup James-Clerk-Maxwell-yellan di Haway d Utiliskup n Atacama yellan di Ccili. Dinni ufin later n Monophosphan. 

I kenniw ttwalam tella tudert di ca n umkan nniḍen bla tamurt? carcem ak‑ineɣ axarres nwem, inim‑aneɣ tmuɣri‑nwem.

Fuṭu: ESO

Aneɣmis yezwarn x ubinus ad tafem da: Tudert deg ubinus

Timaynutin

Aqelɛi
Aqelɛi
Abdelmajid Akalai

Fser-itt