24.1 C
Nador
Ssebt 27 Yulyu 2024

🔊 Tamɣart temɣar ar mani tennumɣar!

Tamɣart, nnan‑ayi d tamɣart i xaf‑s ɣa arin, maca tmuɣri‑ya ttwaliɣ-tt urid d tenni. Minzi igduden am wenni‑nneɣ, ixessa d argaz i ɣa ibedden ad yeqqen imi i marwes-irgazen, i yeggin tqineft i temɣart. Minzi deg yegduden am wenni‑nneɣ, tamɣart i ɣa yinin: “xseɣ izerfan‑inu”, “Tasɣart‑inu” zemmren marwes-irgazen ad tt-nɣen, walli a tt-wten waha!

Suya, ttwaliɣ belli asurif amezgaru ɣer Trelli, ixessa a tt-ggent temɣarin ḍar aked uḍar aked yergazen, inni i ittamnen s usemquddi jer temɣart d wergaz!

Iẓuran n wawal

Di tutlayt Tamaziɣt, nettaf isem n temɣart ɣer‑s aẓur n “MƔR“, argaz wer das-neqqar ca “Amɣar”  illa mala ttuɣa‑t d ameqqran n teqbilt niɣ n lwacun. Manaya yesrusa aṭṭas n iseqsan, i izemmren imerzuten deg umezruy d tesnilest (linguistics) a dag‑s fernen, a dag‑s urzun.

© Rudolf Lehnert

Xmi nettedwal ɣer wi ibedden deg umaḍal‑a x izerfan, tiɣri, tussna, d umezruy … UNESCO, nxezzer min tenna x izerfan n temɣart, (waxxa awal waha x tesɣart n temɣart nzemmer a t-neḥseb d aseḥqar i nettat‑) nettaf teqqar belli izerfan n temɣart d “Tirelli rni xaf‑s izerfan n yewdan marra, belli argaz d temɣart mquddan di kulci.

Wikipedia

Amzruy

Zi zik n wussan ar yiḍa, ibeddel wawal n Izerfan n temɣart,  aṭṭas n twalatin, aqqa-t ɛad yettbeddal, minzi awal‑a iḥekkem day-s ddin, d pulitik, d mamek yebna wegdud d mamek ittbeddal. Uca melmi ma beddlen yina, tettbeddal kid-sen lxezrat n wegdud ɣer temɣart! Axmi d ca n lebni, heddmen bennan dag‑s!

Lebda nettesla, di zik n wussan, ttuɣa tamɣart d tajellidt di tmura n Imaziɣen, amecnaw Dihiya. Mamek nettesla belli tamɣart tbedd fus aked ufus akd wergaz‑nnes deg wudem n iḥuwwasen n berra. Tessgem, texdem, tebna, tehdem… Manaya qaɛ yettwassen, maca aɣewweɣ n temɣart Tamaziɣt deg wudem n uḥuwwas ameqran “Argaz i das-yeggin tqinft”, ɛad wer xaf‑s nesli!

Di mindi udrusent talawin, nettaf aṭṭas n imegrad (Articles), ssawalen x wegdud n tyemmat (agdud amisi), mani tella temɣart d nettat d ixef n teqbilt, minzi argaz ttuɣa-t lebda ittetliɛ ad yegmar, niɣ ad imquṭṭes akd iḥewwasen.
Mamek nettaf manaya, later-nnes yeqqim deg igduden imaziɣen ɣer‑s ar ass-a. Nettaf imaziɣen am wer tticin, tteqqnen tarwa-nsen ɣer yemmat‑sen. Tetteslid mmis n Flana, kter zi min tteslid mmi-s n Flan. Ameknaw ismawen n igelliden d imeqqranen deg umezruy: “Yusef Ben Tacfin” d “Lmehdi ben Tumert

Arrum n zik

Madam nedwel ɣer iḍennaḍ, a nsiɣi a nɣez deg umezruy n Irumyen, s minzi d nitni i daneɣ-yudsen deg uxarres d tjuɣrafit, ncark akid‑sen amezruy. Tamɣart di ROM n zik. nettaf teqqen ɣer tqineft n Tiyya, d lḥurra. Yelli‑s n Lḥurra tettili d lḥurra. Yelli‑s n teyya d tayya, illa malla yerri‑tt bab‑nnes d tilellit.
Maca lḥurrat ttuɣa ɣer‑sent tizemmar ad carkent di tudert. Tudert‑nsent ttuɣa wer teqqin ɣer wuxxam waha, maca zemmrent ad ddrent weḥḥed-sent, i yexf‑nsent. maca ar pulitik wer tent‑jjin. Tayya wer ɣer‑s ttuɣi ra d ijjen yizref!

I di Tmura n Tmezɣa? Tarezzut‑inu tbedd di ROM, wer ufiɣ manis i dd ɣa agmeɣ mamek ttuɣa tettedder temɣart di tqiccit n Tefriqt. Ufiɣ amezruy i ibeddan 600 iseggusa awarni i min yezwaren deg wawal (Rom n zik), lami dd-tudef tmeslemt. [1]

Uca tudef-dd Tmeslemt…

Awal x Tmeslemt di tqiccit n Tefrqit, yessek‑ayi ɣer Bnu Xeldun, awal n mmi-s n Xeldun, ufiɣ‑t x Dihiya. Imselmen i dd-yusin ad ḥewwsen timura, ufin Dihiya d tajellidt x wegdud-nnes, tus‑asen‑dd walli nurmal ad tili temɣart d tajellidt. Amquddi-nni jer wewtem d tewtemt, nitnin ttuɣa wer t-ssinen. Min yeqqar Bnu Xeldun d Bnu Ɛebdelḥakam, netteffeɣ ɣer lxezrat n yemselmen – i dd-yusin zi tmurt n Waɛraben- ɣer temɣarin.

Dihya nnan xaf‑s d tamegzut, ittɣir‑asen qa tegga imcuraren i weydud ḥima a xaf‑s teḥkem. Nitnin usin-dd s uxarres n temɣart s‑adu ḍar n wargaz, mli walli d tamslemt, ataf di tmura n Waɛraben ra d azgen‑nni n lwert di min d yejja baba‑s wer t‑tkessi.

Tameslemt di tmura n Waɛraben, tuca izerfan rid d drust i Temɣart . ‑malla nexzer mamek tuɣat qbel‑. Maca di tqiccit n tefriqt, tekkes‑as amquddi ɣer‑s ttuɣa akd uma-s. Terra argaz deg ijen wemkan yuɛra aṭṭas x temɣart, ar mani tedwel wer teɛrim ra d izerfan tuɣa ɣer Taɛrabin qbel i Tmeslemt! [2][3]

Wikipedia: CC BY-SA 1.0

Nessurf-dd leqrun deg umezruy, zi Dihiya ar wass-a, negga min ggin igduden x tefray d tmurt, maca neccin x tefray waha. Deg zerfan kurci yecna. Tamɣart d wargaz mquddan am ijen wass. Maca di tidet, qaɛɛad inni yeqqarn: “Tamɣart tekkar‑as‑dd kuzina, ujaren inni it ittwalan tzemmar mamek zemmarn nitnin “iwetman” niɣ wer ɣer‑sn telli lxezrat nni qaɛ.

Aṭṭas n kritik id yemmarsen x wawal n tesɣart n temɣarin. Qqarent Temɣarin yeksin amnus n mamek ddarent deg ijjen weydud xaf‑s argaz di tqiccit: “Izerfan n temɣart udfen di tseqqar n wefgan/ tawdanit. Tamɣart d bnadem am nettat am wargaz, walli mayemmi ɣa nesɣuy x tesɣart‑a, a ncark di tseqqar d ict aked wargaz waha. Awal x izerfan n temɣart, yettwaḥsab d aseḥqar i nettat.

Izerfan n yiḍa.

Amquddi jer wargaz d temɣart temsafaq xaf‑s UNO mani das-ggin ddsas deg 1946 (Präambel, Art. 1.3), ula d izerfan n ufgan yudef dag‑s belli lfarz jar wargaz d temɣart ixessa wer ittili

1949 di Jeniv yettwag twalat tamzgarut izref isreqqa x temɣarin zeg ukarfes xaf‑sent ittemsaren, d aɣil x-asent ittwaggan, ḥima ad ffɣent ad zzenzent aksum-nsent, d ttaɛeddu xaf‑sent i ttirin deg umseqḍi. Izerfan‑a marra war mmarsen ca ɣer tmurt, lḥala n temɣarin deg waṭṭas n tmura wer day-s ibeddel walu.

Deg 1972 temsafaq tmunt n temɣarin di UNO x useggʷas n 1975 ataf ad yili d “Aseggʷas ameḍlan n Temɣart” ad days- yili wemsawal x yemxumbal n temɣarin. Taxak aseggʷas-nni, lami yettwagen tlata n yemsagaren d imeḍlanen n temɣart mɣarn jar 1976 d 1985 n UN. [4]

New York 1979 : UN tmun ad tekkes marra iklusa n useḥqar i temɣart. Ttwaggen dag‑s aṭṭas n iẓerfan ɣa yeḥḍan timɣarin deg umaḍal, ɣa yeqḍan x lferz. [5]

Vyinna 1993: S ddqel ggin‑tt tmeɣnas deg umaḍal x UN, minzi ttwalant wer ibeddel walu awarni amsagar n New York. Yudef wemsawal x izerfan n Temɣart deg umsagar n UN di  Vyinna deg 1993. Tenni d twalat tamezwarut i di dd-yeffeɣ izref yeqqarn belli “aɛmud i temɣart d ijen uyezzim i tseqqar n wufgan
Din yiweḍ wemsafaq war ittili beṭṭu jar izerfan n ufgan d yenni n temɣart. Izerfan‑a ixessa wer terrin taynit la i min ittwala wegdud, ula i ddin ula i ɛada. [6]

Nzemmar a nini iqeṭṭa wawal x izerfan mani neqqar: Izerfan n temɣart udfen d izerfan n wufgan. D wenni d asmquddi, ibeṭṭan aked beṭṭu ntemɣart x weydud s uɣir.

Awarni wemsetfaq n Vyinna, ttuɣa din imsagaren nniḍen d imeḍlanen x izerfan n temɣart, mmersen x tefray, mamek aṭṭas n tmura duren ḥekkmen zzag‑sen. Maca ḥram ma a naf ca n weydud yessemqudda tamɣart d tidet aked wargaz. Ɛad di tmura iḥessben ayt bab‑nsent iwḍen tazeqqa n uweqqar i wefgan, nttaf iklusa nniḍen n useḥqar. Din wi ittexsen ad yezzenz s tteswirt-nnes, din wi das-ittxedjasen qell i wargaz di lxedmet, mamek din wi day-s ixezzarn lxezrat taneqsit.

Mani nella neccin zeg imsagaren‑a?

Aṭṭas n tɣuyyawin i nettesla ttefɣent‑id di min ttarint tebriɣin/temɣarin deg Internet. Tcetkant urid zi wseḥqar waha, niɣ zi lfarz, maca zi wkarfes d weɛmud i kessint zi babat‑sent, tawmat‑sent d yarrgazen‑nesnt. Akarfes‑a ittaweḍ aɛmud, aḥebbes, asigwed, d lemlak s uɣir. Deg iseggʷas n 2020, mani nettaf ca n tmeɣnas di ca n tmura, malla srint x manaya, ad ṭṭfent x uzellif.

Manaya marra wi ɣer t‑ɣa‑nemseḥ? ɣer useɣḍi n temɣarin wer yekkren ad ssiwlent x tseqqar-nsent? niɣ ɣer wargaz i tt‑isseḥqaran? niɣ ɣer lmexzen iḥekmen x  tmura‑nneɣ, wer ibedd x usars n izerfan‑a ad ilin d tmaggit urid d tira x tifray n ccreɛ waha!?

ad yettwaḍfar …!

Timaynutin

Aqelɛi
Aqelɛi
Abdelmajid Akalai

Fser-itt