24.1 C
Nador
Ssebt 27 Yulyu 2024

Ḥalim Lmadani, yura: Tamaziɣt tessaggʷad –

Halim El madani

Deg yijj n umesnala[1] , n yijjt n tmessentit[2]  di lmaṭar, qqaren-as « Sweesport ». Yiwey-ayi ɣer-s ijj n umeddukel d tawmat. Nruḥ a nesseɛdu kkuẓ akid-neɣ s kkuẓ akid-neɣ d imeddukal. Maca nitni ggin ad ksin ijj waha zeg-neɣ. Iwessa-ayi umeddukel-inu ad ssiwleɣ s tefransist ḥuma a dayi-ksin, xenni amenni-nnit. 

Deg useggʷas-nni ttuɣa ɣer-i aseggʷas amezwaru di tzuni n tɣuriwin timaziɣin. Deg webrid-nneɣ xarrseɣ di minzi ɣa rreɣ mala sseqsan-ayi x tzuni. Minzi ssneɣ abrid n Tmaziɣt ɛad ittawi-dd imxumbal. 

Umi ttuɣa sɛedduɣ dinni, sin (tnayen) akid-sen ḥeḍren-dd, ijjt aqqa-tt di Skype, tessawal-dd zeg wanfa (ddarlbiḍa). Umi dayi-ɣa-tesseqsa aseqsi-nni, wer zemmareɣ ad sxarrqeɣ, nniɣ tidett; rriɣ xaf-s s : « Edutes Amazighes ».

Tegga ijj n uṭebheḍ am xmi i das-nniɣ tsennɛeɣ lbumbat, yinni x uɣezdis-inu, ijj x ufusi, ijj x uẓelmaḍ, bbissmen, udfen deg yiman-nnsen, ttuɣa ɛlaḥal ad ten-tecc tmurt. Terra-dd xaf-i s ijuɛɛran : quoi ?! Etudes Amazighes ?! d nettat ad as-d-tesseḍfar ijj n wawal am xmi lliɣ di lfusina, terra-dd xaf-i s wawal-nni n lmexzen: « ɛlac beḍḍebt ».

Uca ssneɣ illa wer dayi-kessin ca. Waxxa nettat lxedmet-nni wer ɣer-s qeɛ tɣuni aked min teqqared, min teqqared wer ten-yecqi, maca umi d Tamaziɣt yecqa-ten min teqqared.

Tamaziɣt d tayemmat.

Di tudert llant aṭṭas n tyemmatin, tiyemmatin-a marra d ijj, minzi marra tteggent ca n tmeslayin cercent; ssuṭṭuḍent, ssgament… Marra yedsent ɣer-sent amcan-nsent, d ccan-nsent d tilalt-nsent di tudart n wefgan. Maca mkul ijj/ijjt zeg-neɣ t*iqqar: yemma, mala tessemquddid yemma-s n yijj zzayneɣ zi ṭṭerf aked qeε tiyemmatin i yellan ad yixḍar yemmas. Mala temmut yemma-s-a n ḥedd ula d ijj wer ittici s leḥriq i zi ɣa yaca netta, waxxa yufa iwdan bedden akid-s, ssarḥamen yemma-s, zzillzen-as…

S uya xseɣ ad iniɣ ula d iles amenni, marra ilesawen d ijj, wer dinni bu ca n yiles yif zeg wenneɣni, niɣ ca n yiles ineffeε x wenneɣni…

Llan abarru n yilesawen, marra d ilesawen, maca ittɣima mkul ijj d iles-nnes, iles n tyemmat-nnes.

Mala wer illi yiles-inu (Tamaziɣt) ataf wer zemmareɣ ad msawaḍeɣ ag tyemmat-inu i yellan d bnadem ittifen qeε dduniyt ɣer-i. Attaf a nedwel d ignawen, waxxa neccin nessawal, minzi tayemmat-a ta, ɣer-s ijj n yiles i teεlam waha ayenni. Danita xmi nessawal aqqa iles d ijjt n tmeslayt n wemsawaḍ. Netta wer illi bu ḥuma ad zeg-s nemsawaḍ waha. iqqen ula ɣar tilit. Amen inna Jaque BERQUE: iles wer yelli ḥuma ad zzayes tessiwled, yella ḥuma ad tilid.

Inna Ḥasan BENƐAQIYYA: tout commence par la langue, tout se fait par la langue et tout se défait par la langue. (L’enseignement de l’amazigh, page 39)

Tamaziɣt tetturs-ayi

Tamaziɣt t d ijj n yiles itturs-ayi aṭṭas, temsar-as am tyemmat, iyya ma deg-s tegged lxir gi tudert, wer das-tettarrid ula d taneqqiḍt zi min dak-tewca.

Tamaziɣt d iles-nni i dayi-ittursen abarru n ittarsiten, maca necc d ameẓluḍ waha di tussna, wer ttifeɣ minzi das-ɣa-wceɣ waxxa ɣer drus zi min dayi-itturs. Maca xmi zeg-s ttariɣ, ttaciɣ illa tteggeɣ ca n tmeslayt tecna deg wudem-nnes, wer tt-ggin irifiyyen. Ma xmi zeg-s ssawaleɣ ttaciɣ am xmi ksiɣ mawsa x weεrur, ccateɣ aqerṭas.


[1]– Entretien 

[2]– Entreprise 

Timaynutin

Fser-itt