24.1 C
Nador
Ssebt 27 Yulyu 2024

Tabrat i zi idwel Mulay Muḥend d aselmad n Tmaziɣt

Tuɣa yefsar-d Faysal Awessar amegrad mani Mulay Muḥend issawal x lxedmet-nnes x Tmaziɣt. Uca negga di Lerifain.fr ad t-nessuɣel ɣer Tmaziɣt. Aya immal-d ijjen wudem zeg wudmawen n tudert n Mulay Muḥend di Mlilet. Umi i t-tuɣa d aselmad n Tmaziɣt.

Amegrad

Aqqa azgen ameqqran n imezdaɣ n Lmuɣrib d Imaziɣen. Mayen iqqimen d Aεraben, aya wer yelli ca ɣir nican waha. Maca nzemmer a nini belli Iẓẓelmeḍ n Tefrikt merra d Tmaziɣt zi Sus ar Tunes. Imaziɣen nitni d imezdaɣ n tmurt-a. Nettaf deg Izehyan (ezhuanas ?) ṭṭerf i Lezzayer, ssawalen ijjen yiles ameknaw Tarifiyt nican. Ssa i dd-nettẓemma anict d ijjen lhimmet d tameqqrant n Tmaziɣ. S uya ixess Ispunya ad ɣren Tmaziɣt, aqa ajiniral Jordana igga mliḥ umi ig iprupuza ad tt-nessɣar s tebridt d tunsibt.
Aqqa Tmaziɣt niɣ “ccelḥa” kul icten mamec i tt-ineṭṭeqq. Tenni issawalen jjiran-nneɣ qqaren-as Tmaziɣt. D ijjen wawal ikk-d zi “Madiges”, ijjen zeg inni isbedden agdud Amaziɣ di tmurt-a.

Aqqa Imuriyen wer ttarin bu s Tmaziɣt, maca maḥend ad tt-nesslmed ixess-aneɣ ad tt-nari s isekkilen n Tespanyut niɣ s isekkilen n Teɛrabt. Minzi s tnayen-a n markat n isekkilen nzemmar ad d-nesshwa marra imeslan (voix) n Tmaziɣt s tira. Nettat tajerrumt-nnes wer temxumbel ca aṭṭas, maca ca n ijjen d Awruppi izemmer ad yelqa ca n imxumbal deg welmad-nnes, yeḥḥwaj ad x-as ittrinar kṭer ɛad.
Deg wemkan-a wa [zeεma di Arrif], amawal n Tmaziɣt dag-s aṭṭas n wawalen n Teɛrabt. Maca di Sus ssawalent-t tezdig. Minzi wer teysi ca aṭṭas zeg yilsawen nneḍni.
Yemɣar-ayi ccan zegga dayi-ggin d ijjen di Tkadimit tunsibt n temdint-a. Nec yeggur ad ggeɣ tizemmar-inu maḥend ad rreɣ ttiqqet-nni dayi-teggim. Ad ggeɣ min ɣer-i d jjehd ḥma ad naweḍ ɣer mayen nxes. Maḥend Ispunya ataf zemmren ad ssiwlen s Tmaziɣt aked imezdaɣ danita.
Manaya ɛawed, lxir-nnes iddakkʷal ɣer Sarrianandra Afransiskawi. I yuran ijjen tjerrumet tekmel s Tmaziɣt. Immel-d dag-s timessna-nnes i yullɣen s Tmaziɣt.

Γar-i nec i yellan d aselmad n Tmaziɣt. Iggur ad ayi-iεawen di lxedmet-inu Muḥemmed Ṭaḥṭaḥ. Mamec yeggur ad ḍfareɣ tabridt-nnes deg usexdem n isental d isirimen illan deg udlis.
Isirimen (exercices) n kul ass ad ilin x tira x lluḥ d usuɣel. Uca xminni imehḍaren ad lemden, ataf a nemmutti ɣer upraṭika n wemsawal.
Asitem-inu inni illan di tdeliwin, zzag-sen iɛeskriyen niɣ iɣermawen, ad lemden ijjen yiles d ameqqran da s waṭṭas. Ssitimeɣ zi Rebbi ad aneɣ-iɛawen ɣer manaya.
Muḥemmed Ben Σbdelkrim.
Aselmad n tutlayt Tamaziɣt.

yettwafsar di 02 Ktuber 1914 deg uɣemmis n El telegrama deg Rif.

Timaynutin

C.Andic
C.Andic
Chahid Andich

Fser-itt