24.1 C
Nador
Ssebt 27 Yulyu 2024

S tlimant:Macron teqḍa-yas Fransa

Arrayes n Fransa yumar idiplumasiyyen n fransa, ad nhezzen deg wamunen  n wemsawaḍ, ɛla ḥsab min dd-ttarin d min qqaren yewdan itteddren deg wafrika.

Deg wawal-nnes ass n 1. Cutenbir 2022, di tmunt n lqunsawat di leqsar n Elysée, inna-sen Macron belli Fransa ttɛeddan x-as aṭṭas, ṭṭɛeddan x-as s wawal, qqaɛ tettesla, s ixarriqen deg wamunen n wemsawaḍ. Macron yider s yisem, Tafriqt, mani reẓmen tiṭṭawin x uneggar-a Arrusya, Ccinwa, d Tturk, Fransa mani tettirar aḥewwes-nnes n yiḍa (Neocolonialism), i yessersen la d lɛeskar di ca n imukan, trezzu zeg idiplumasiyyen, ad rren x tezwar das-dd-ittasen. 

Tawarrit-a s wawal nnes “teḥwaj tucrikt di lxedmet n upulitik”. Amɣar n Fransa ittwala belli “Tawarrit ixess ad tili s tmunet, tqad deg wamunen n wemsawaḍ…, mebla prupaɣanda” netta yettwala belli ixessa ad bedden deg wudem i prupaɣanda i tteggen yeɛdawen n Fransa, ad qḍan x ineɣmisen n ixarriqen, ad dafɛen x Fransa, ad mlen tidet n pulitik-nnes deg wafrika.

Macron ittwala belli ixessa  ad sxedmen “France Média Monde” mliḥ, maḥend ad ssyirden tteswirt n Fransa iwessxen deg umaḍal. 

Antifransa, niɣ inni das-dd-ittasen di ḍedd ad mɣern ɛad, mala d tidett teqqim-dd deg wamunen n wemsawaḍ d imenɣan s Midya (média), S uya ixessa wi ɣa ifehmen belli awal n tidet urid zzwaq d usyird n wudem ixessen. Lxedmet n tidet ixessa ad tt-ggen ijurnalisten n. RFI, France24 ixessa ad bdan as reẓmen tiṭṭawin i Macron, as mlen abrid n tidet, maḥend ad iẓer tidet.

Minzi mintra ttɛawanen ɣer lwirata n leḥkam di Tcad, ttbeddan deg wudem i uneqleb n lɛeskar x leḥkam di Mali, mani teḥwaj lɛeskar ad ḥekmen, menni ɣa qqimen iwḍan i yellan ḍedd i fransa ttmernin. Maca Macron inqes-as wemsawaḍ, maḥend ad ibedd i ucuqi n Arrusya, Tturk, d Ccinwa deg wudem. Maca ugin ad fehmen, belli tarwa n Wafrika, xsen timura-ya, itticcen, maci kessint waha. 

Awal yecnan wer yeqqim yettqedda. 

Min tticcent tmura-ya? Min tzemmar ad tegg Tturk deg Wafrika wer t-tetteggi fransa? D amezwar ixess nniyyet tessfa, bla lirart s wawalen -mindi yella Macron d artista- Xessent tmegga ibedden x ddsas iseḥḥ. Ad slemden lɛskar ad ggen lḥeqq x wegduden-nsen? Ad ssiwḍen ad ddren ifellaḥ n tḍuft d yenni n Kakao afrikanut am ddren ifransisen?

Ad ttɛawned Afrika s usexdem n isemɣan di tbeḥḥar i yettɛwanen Uruppa ad teṭṭewwar, ad ṭṭewren! Afrika i iɛawnen Uruppa deg wakud n uḥewwes, qa-tt ɛad tettɛawan! S min deg-s d tixubay di tmurt-nnes! Maḥend ad tɛawned afrika a ssi arrays, wer ttqeddin ca wawalen yeknan waha. Urid s wawal i zi sqenɛent Tturk, Arrusya d ccinwa afrikanut. Timura wer uzzilent ca x fransa zeg Wafrika s tezwart deg wamunen n wemsawaḍ.

Yura-tt: Abubakr Diallo i Afrik.com (03.09.2022)
yerra-tt-idd (s ubeddel) ɣer Trifiyt: Majid Aqelɛi

Timaynutin

Aqelɛi
Aqelɛi
Abdelmajid Akalai

Fser-itt