20.1 C
Nador
Lḥed 23 Yunyu 2024

Pablo Neruda.. Ma yemmut niɣ s tidett nɣin-t?

“Lankiṭ ɛad wer tesili.”

D ina d iwalen i zi tewca lmeḥkama n Santiago awardi ass n ttlata maḥend ad ɛawden ad reẓmen lankiṭ x lmewt n umedyaz n utcili Pablo Neruda, i yewqɛen deg wass n 23 cutenbir 1973, 12 n wussan awerni umi yemneɛ Augusto Pinochet leḥkam s uɣil deg wemkan n Salvador Allende.

Arẓam-a n jjdid di tɣawsa n Pablu, yus-d zegga tbelleɛ tinebḍit Paola Plaza ḍḍussi-ines di cutenbir 2023, mani tenna wer din bu ca n ḥajet i daneɣ-ɣa-yejjen a ncekk di lmewt n Neruda, i ttuɣa yemmuten s lesbab n “uxenzir n uprustat” amek i yettwanna di sartafika n lmewt-nnes.

I 38 n iseggusa, ula d ijjen ma ttuɣa yettɣil belli din ḥedd yenɣa Neruda, ar mani i d-yeffeɣ acifur-nnes, Manuel Araya, i yennan ila bu tsemɣurt n Nobel n tsekla, nɣin-t s ijjen tseyneft n ssem di kilinika mani ttuɣa iraḥ ad iggenfa.

Awal-a n ucifur-nnes, iɛren amulli aciyuɛi n Tcili, min ked ttuɣa Nerda d ameɣnas, ad yessers ijjen ddeɛwet, zzag-s i ɣa reẓmen lankiṭ i yekkin 12 n iseggusa, kksen-d dag-s ula d lxecbet n wezlawi-ya zeg wemḍel-nnes deg useggʷas n 2013.

Zi senni, merra min ggin d abeqqec di lankiṭ; ɣir min irni di tayyut i d-yunuḍen x tmettant n umari-a ameqqran i yettwassnen di Tcili d wamarika n yeffus.

Tabridt (procédure) tamaynut, temmal-d belli ḍḍusi-ya ɛad wer isili.

Min dag-s di tebridt-a tamaynut?

Zi sebɛa n tebridin i zi tewca awardi lmeḥkama i di ttuɣa tnayen n tewzirin; Martiza Villadangos d Elsa Barrientos d ubuɣaw Jorge Gómez ad ggen “ijjen lxibra n tira i yeqqnen ɣer sartafika n lmewt i yegga Dr Vargas Salazar”.

Sartafika-ya tenna belli lmewt n wezlawi yegga-t ijjen “Kaciksi n uxenzir” lehlak-a ittejja amehluk ad yeḍɛef aṭṭas.

Maca, azlawi-ya, wami yemmut ila iwezzen 90 kilugram, min yejjin familya n wezlawi d imussnawen ad cekken aṭṭas.

Tiɣuriwin i yettwaggen di tesdawit n McMaster di Kanada d Kupenhagen di Danmarek, nnan-t belli azlawi-nneɣ wer yemmut ca s uxenzir. Maca ufin Clostridium botulinum deg ijjen zeg uglan-nnes, tameggarut-a d ijjen baktiriya i yetteggen ijjen ssem d aɛeffan.

Wer ssinen ca imussnawen mamec tegga tiweḍ lmadda-nni ɣer Neruda, maca wer ssiggʷjen ad yili ca n “ufus wis tlata” di tmettat-nnes.

Tettren iprufisuren ad ɛawden tɣuri i lxedmet i yeggint tisdawiyin n McMaster d Kupenhagen.

Uca, laɣan-as-d i Eduardo Adolfo Arriagada Rehren, mahend ad yeched x lxedmet-nnes ɣer lmeḥkama umi i t-ttuɣa di lmuxabarat x costridium botulinum ḥma ad ẓren ma d manayenni i zi yemmut ula d Archivaldo Morales Villanueva.

Morales Villanueva ttuɣa ixeddem deg ijjen arradyu, yettwaṭṭef, ittwaweddeb s ufus n yergazen n Pinochet; uca yemmut zegga i das-yewca Arriagada ijjen “tseyneft n ssem”, nitni ḥesben x-as axmi yemmut amenni waha ɣer-sen.

Di min iqqnen ɣer Arriagada, tewca lmeḥkama awardi-nnes ḥuma ad tegg “ijjen useɛdi n tindeffert n lɛumur deg useggʷas n 1973” d “ijjen ufessay n ipulisen” maḥend ad ẓren ma din ca n umserwas jar tidett i yewwin ɣer tɣawsa-ya. Ittsemma tenn i yeqqnen ɣer Neruda d tenn i yenɣin Morales Villanueva.

Laɣan-d ula i Peter Kornbluh, ameqqran n usenfar Atcili n wentam.

Wami i tt-sekken x iẓelmaḍen di Tcili

Allende, ameqqran n Tcili aked Kastru, ameqqran n Kuba.

Ttuɣa Neruda d ijjen zeg yegmamen n umulli Aceyuɛi Atcili; d ameddukel n Allende wami i x-as yeqleb leḥkam Pinochet.

Qqaren d seḥḥet i yehruran n Neruda i t-yejjin maḥend ad iraḥ ɣer Klinika n Santa Maria di Santiago, zi senni wer yeɛḍil walu ar mani i yemmut.

Maca amek yeqqar acifur-nnes d ca zi familiya-nnes, qqaren; “wah, Neruda ttuɣa yehlek maca ttuɣa ɛad wer yeqḍiɛ layas, ttuɣa din mamec i ɣa negg a t-nawi ɣer Miksik; minzi leḥkam n Tcili n wakud-nni ila wer kid-sen d-ittis ca deg ixarrisen-nnsen”.

Ɣer umeggaru yekka leḥkam aɛeskri n Pinochet ca n 17 iseggusa.

Amek qqarent aṭṭas n tyemmunin n tidett; wwḍent tiɣtasin di Tcili ɣer ca n 40 175 n yewdan, ca zzag-sen di ca n yewdan nɣin-ten s lesbab d iseyyasyen, d inekraf weḍḍren ahda min ḥebbsen d min weddben. Azgen ameqqran n teɣtasin ttuɣa-ten zeg iẓelmaḍen.

Pinochet yemmut deg useggʷas n 2006, x 91 n iseggusa bla ma ad ittwanɛem ila yegga fus-nnes deg ibekkiḍen i yettwaggen deg ussan n leḥkam-nnes.

Deg useggʷas n 1971, yeṭṭef Neruda tasemɣurt n Nobel x udlis-nnes “20 n tqessisin d ijjen uɣennij yuyes.”

Tteswirt-nnes tarumantikt n wergaz-a wanita texbec, zegga i d-tenna ijjen txeddamt d Tasirilankit ila qa inɛedd x-as, awerni umi i d-igeɛɛed unhezzi n #MeToo

Tala: BBC Mundo

Timaynutin

C.Andic
C.Andic
Chahid Andich

Fser-itt