20.1 C
Nador
Lḥed 23 Yunyu 2024

Min iɛna Ḥemmadi Bilal, Buyezlan aweryaɣel i yettwattun?

Mala nseqsa ijjen zi ṭṭerf a daneɣ-yessiwel x inaẓuren d ayt buyezlan, d suyt myezlan di Arif, blacekk a dd-yidar inni i yettwassnen, zi ssettinat terred-dd awru. Maca imerzuten n umezruy, d yinni i ittafen ixf-nsen deg wexbac di twengimt, zemmren a daneɣ-settbehḍen, s ca n min ttuɣa nettu, ni d min nruḥ a t-nettu.

Amen sneqlabeɣ tifray n yij n wedlis n Muḥemmed Rrayes, yesmun deg-s ccahadat n yewdan i iɛeqlen x wussan n ujahed di lɛahd n Muḥemmed n Ɛebdekrim Lxeṭṭabi, niɣ qbel cwayt, niɣ awern-as… adlis-a qqaren-as : « Cahadat ɛan lmuqawama fi ɛahd zzaɛim Muḥemmed ben Ɛebdlekrim Lxeṭṭabi », tifsarin n Tifraz, n° 9, 2011. Ufiɣ yesmun deg-s ij n ccahada n yijjen qqaren-as Ḥemmadi Bilal.

Min yeɛna Ḥemmadi Bilal?

Yeqqar bab n wedlis-a, aqa aterras-a, lleqbet-nnes Bilal, maca isem-nnes nican, qqaren-as : Ḥemmadi n Ɛli n Mmuḥ n Qeddur, zi Ayt Ɛriwɛisa, zeg Wejdir, ittwaḥsab x Ayt Yusef Weɛri, taqbilt n Ayt Weryaɣel.

D ij n uterras ttuɣa ɣer-s min ɣa iɛawed, d anaẓur n yexf-nnes. Zi temẓi-nnes, d netta itteɛjib-as llɣa, ittmetta x yezlan. Ttuɣa itteɛjib-as ad yeffeɣ tamurt, ad yetleɛ. Izug ɣer Ddzayer, zi ssenni ɣer Fransa…

Ttɛawaden, deg yij n twala, di Fransa, di ca n temdint, ad tili d Paris, ibedd arendad n yij n taddart d tameqqrant, ḍelqen deg-s i tmuzikt. Amen ttɛawaden, yexs a ɣer-s yadef, macca sbedden-t iɛessasen. Wer yufi illa a dd-yekkes tamja-nnes, yebda ittsuḍ. Ttbehḍen deg-s, wer ufin ɣir a t-ssidfen, a zeg-s reḥḥben jer-asen amen tenna.

Sennej i llɣa d tmuzikt, Ḥemmadi ttuɣa-t d ij n buyezlan d ameqqran. Ttuɣa ittegg tiqessisin s tmaziɣt, d aweddar.

Aqqa ij n tqessist zi tqessisin-nnes, yura-tt x ubeddi n irifiyen deg wudem n Buḥmara:

Yelli a taflillest, ksi cem afar ɛulla

A nenaḍur Mulay Mḥemmed[1], iwa mani yella ?

Aqqa-t g iqelɛiyen, mani tt-yufa tedla

Iɛemmed x utewzin, ittqelliqen lebda

Aya Ɛmar Ufeqqir[2], (a) dwel-dd aɣir-a

Taqbilt n Temsaman, iɛizzen, ugur da

Bedd-dd akid-i, xuma ad ikemmel lehwa

Iɣezran ad dewlen, (a) ɛad a nemselqa

Nndamet ur tneffeɛ, (a) necnin nettsedḥa

A ciddi n Wejdir, ay izem n lewḍa

Iferrqen aqerṭas, uɛebḍella, d uḥdifa

Ssi Ɛebdekrim qa d uma-s, jjmaɛet lfuhama

Ssi Muḥend Uɛezzuz[3] g yegrawen ifetta

Yenhem-dd wemrabeḍ, x uxeṭṭab iwejden

Neccin ma nemɛahad, x txessart d usawen

Tamunt-nneɣ tefseḥ, x webrid iselḥen

Tarbiḥt n Buḥmara, tarbiḥt n ikeyyafen

Lsin-dd iḥeyṭuṭen, cuqen-dd x ikiḍaren

Inhem-dd uqeyyam, jjem-ten a dd-ɛdan

Min ɛefsen zeg ifergan, min yulin zi ddexxan

Ddcar n iɛekkiyen, iksan din i ressan

Ssawalen jer-asen, ma ad zayden, ma ad hwan ?

Yudef-iten uraqi, ajjaj umi yenhem

Gi lewḍa n Nnkur, teṭṭawin deg wudem

Lbaruḍ aqa yeqseḥ, netta ur ineddem

Yezḥem-dd Buḥmara, yezḥem-dd x tlata

Aweryaɣel iwejden, deg wemkan iressa

Aḥebquc[4] a weltma, mana tezwarin-a ?

Umi tejjid fiɣar, iqerreb-dd aɣil-a.

Ibliɣen imeẓẓyanen, ma ur teẓrim ci n yewdan ?

Neẓra-ten a xali, selken g ifergan

Ur nɛiwed bu lexbar, nejja-ten ad ɛdan

Ɛafakum a wladi, umi tḥinnem nnit.

Ixeyyeq wul-inu, iwdan am iẓeɣran

Ixeyyeq wul-inu, x uḥejjem n yeksan

Ixeyyeq wul-inu, x imejraḥ yesɣuyyen

Rreḥmet n tmeslemt, ur ten-nejji i yiṭan

Rreḥmet n tmeslemt, neɣza-sen imeḍlan

Cḥal i umi neḍleq,( i) ɛawed d imesjan !

Ad ssiwḍen sslam, i wen iɣerren s yewdan

Ad ssiwḍen sslam, i uqelɛi d ukebdan.

Ad ssiwḍen sslam, i weznasni buryeccan

Ad ssiwḍen sslam i webḍales axewwan

Buḥmara d aseḥḥar, Buḥmara d afettan

Yecmet leqbayel, [yesɣar-dd] s ijeldan

Aya tin, aya tin, ur tt-yeksi bu wemkan

Muḥend aqa yedder, ixeṭṭar g yeksan

Aya tin aya tin, hnan uca hnan.

Buḥmara aqa yerreẓ, ur yeqqim bu uxemmem

Izzillez-ay uberran, d tqennit d wuccen

Umi netnin fehmen, dewlen ɛawed reggʷlen.

Tamettant n Ḥemmadi Bilal

tyula-yas ij n tyulit tesxeyyaq. Qbel ma ad salan iseggusa n ɛicrin zi lqern yeɛdun, zegga i yeɛdu ɣir drus n wakud zeggami i yessers useppanyu aḍar-nnes di Arif, bdant ṭṭumubinat d ikumiya n useppanyu ttcuqant di ledcur. Amen dd-ɛdunt x wejdir, yeksi-dd yijen zi tarwa n Ḥemmadi aẓru, iḥejjer ij n ṭṭumubin. Wami i t-ṭṭfen, yenna-sen : aqa d baba i dayi-t-yennan. Ḥebbsen-t iseppunya di leḥbes n Tmasint, yesseɛdu dinni ij n useggas, yeffeɣ-dd ssenni yehlek. Wer din min yekka, uca yeḍra x trict n tudert, yesxa zi dduneyt aseggas n 1928.

Zi lektab n Muḥemmed Rrayes/

محمد الرايس، شهادات عن المقاومة في عهد الزعيم محمد بن عبد الكريم الخطابي، منشورات تيفراز 9، 2011، ص. 169-174.


[1] Buḥmara, ttuɣa yegga ixf-nnes d Mulay Mḥemmed, mmi-s n sselṭan Lḥasan amezwaru, bac ad yeqqim x lɛerc n Lmeɣrib

[2] Zeg yemɣarn n teqbilt n Temsaman i yettwassnen. Yixḍar ad iraḥ aked Buḥmara. Zegga i yeɛdu min yeɛdun, ad yemmet d amjahed di Ddhar n uberran aseggas n 1921.

[3] Muḥemmed n Ḥeddu Lɛezzuzi Lmurabiṭi, aweryaɣel, zi lfuqha imeqqranen di Arif di beddu n lqern ɛicrin. Nɣin-t aseggas n 1915, yumer x-as useppanyu, minzi ttuɣa ɣer-s array wer iḥemmel iḥewwasen.

[4] Zi ledcur n Truggut.

Timaynutin

Ɛebdelwaḥid
Ɛebdelwaḥid
Abdelouahid Hennu

Fser-itt