24.1 C
Nador
Ssebt 27 Yulyu 2024

Manis d-ikka xellu n Irifiyen ɣer Uruppa?

Ɣer berra i Arrif, nettaf aṭṭas n Irifiyen di tneddam am Ṭanja, Tiṭṭawin, Fas niɣ Wejda. Ayt Lḥusima ila ttwassnen s weɛraq-nnsen ɣer Tiṭṭawin, tamdint tameqqrant deg yeẓẓelmeḍ deg wakud n uḥewwes Aspaynu.

Ḥaca di Nnaḍur d jjwayeh-nnes ila hekk°an ɣer yeffus qbel ma ad raḥen Irifiyen ad rzun x uleqquz n weɣrum deg yeẓẓelmeḍ n Uruppa zeg iseggusa n settin.

Imeggura-ya, ila ttraḥen ɣer Fas d Meknas d jjwayeh-nnsen, maca ila ttcarrqen ula ɣer Dzayer umi i tt-temneɛ Fransa zi 1830, ula kṭer deg iɣezdisa n Wehran.

Yufa wantrupulg David Hart ijjen tɣuni d tameqqrant jer Irifiyen (xelli d Ayt Weryaɣel) d Dzayer zi beddu n 1856. Yettɛawad Auguste Moulièras ila Irifiyen i d-ittasen ɣer Dzayer afransis ttakkʷaḍen ar 20 alef. Ttuɣa ttasen-d ḥma ad xedmen di tbeḥḥar n tfellaḥt niɣ xeddmen ula deg yebriden n macina ila itteqqnen aɣelluy n Dzayer aked wammas-nnes.

Aked lweqt, immerni weɛraq n Irifiyen ɣer Dzayer, ula kter deg wakud n buheyyuf (tazegrart qaɛ ten ibdan zi 1930 ar 1934) mani ula d Ispunya tleqf-iten.

Ifrinar weɛraq n Irifiyen ɣer Dzayer deg wakud n umseksi-nnsen x tlelli ar mani ibedd qaɛ deg useggʷas n 1962. Umi yenneqḍeɛ weɛraq ɣer Dzayer, manaya yuru-d aberru n imxumbal isusyukunumiyen.

A d-nsfekker ila Spanya ttuɣa wer tettenhelli ca di tgumi n Arrif, akid-s ddewla n Lmuɣrib n jjdid i ikemmlen x min iqqimen. Maca timsarin n 1958/1959 Di Arrif, jjint awal x tgumi dag-s d ijjen ḥajet teggʷej.

Dewlen igelwan n Arrif wer llin n Irifiyen, lxedmet d tuqlilt, xenni ufin belli tudert di tmurt yeqqseḥ a tili adu leḥkam n lmexzen.

Wer ɛḍilen bu aṭṭas ar mani ṭṭfen abrid ɛawed ɣer Uruppa. Bdan-d zi Spanya i yeggin d abrid ɣer Biljik, Hulanda, Aliman d Fransa. Ɛawnen aṭṭas s ttmenyat i d-ssidfen lwalidin-nnsen i yejjin di Arrif. Mli wer yelli d manaya, ad yili lḥal n Irifiyen wer yelli wi t ɣa ijemɛen.

Irifiyen d Uruppa.

Ar lux, wer nessin ca mecḥal i yellan d Irifiyen izeddɣen deg Uruppa. Minzi tteḥsaben-ten aked Imeɣrabiyen.

Nzemmer a nini ila aqqa-ten jer melyun d tnayen melyun. Umi qqaren “ttajemmuɛ” umi wcint timura n Uruppa ttesriḥ zeg iseggusa n 70, ibeddel wudem n weɛraq di Arrif.

Zegga i ten-ttuɣa ttraḥen ijjen twalat deg useggʷas ɣer Dzayer, aqqa-ten kudkud deg Uruppa deg iseggusa n settin, maca lux, dewlen wtin din iẓuran.

Irifiyen d Mlilet.

Luxa yeqqim a nessiwel x Irifiyen n Mlilet i yetteggen jar 30 000 ar 40 000 n yewdan. Ittsemma jar 40% ar 50% zeg imezdaɣ n Mlilet.

S tidett, Irifiyen di Mlilet lux ɛelmen ljinsiya Taspanyut, maca qbel ila wer ɣer-sen telli. Ttuɣa wer x-asen tteḥsiben ca d Ispunya waxxa lulen din. Deg useggʷas n 1986, isnekker Ɛumar Muḥemmadi Duduḥ ijjen uɣewweɣ x lḥakem Felipe Gonzalez alaḥsab lḥal n Irifiyen di Mlilet.

Aɣewweɣ n Irifiyen n Mlilet deg useggʷas n 1986

Ila lḥizeb i yeṭṭfen Mlilet, ittagi ad yewwec lekwaɣeḍ i imezdaɣ, wer ihedden aya ar mani yerwel Duduḥ ɣer Lmuɣrib, yedwel ixeddem di Arbaṭ.

Irifiyen n Mlilet, tettren ad tili ‘Tarifit’ d yiles amaddud n Mlilet am Tkaṭalant di Kaṭalunya. Luxa, s tidett Irifiyen ɣer-sen lekwaɣeḍ-nnsen di Mlilet, maca Tarifit d kultura-nnes ɛad aqqa-tt ɣer berra.

Tala: Tasɣunt n Zaman, N° 72.

Timaynutin

C.Andic
C.Andic
Chahid Andich

Fser-itt