25.1 C
Nador
Letnayen 16 Cutembir 2024

Macina n Mulay Ɛebdleɛziz i ẓẓuɣɣren ikiḍaren

Deg useggas n 1901, yiweḍ-dd Gabriel Veyre ɣer lmers n Jjdida, zi temdint n Marsilya, zegga i ɣer-s ssekken yefransisen zi Ṭanja, bac a dd-yahnaci ɣer leqser n sselṭan amaynu Mulay Ɛebdleɛziz, a das-yesselmed titiknitin n usewwer.

S manaya, izemmer Gabriel ad yizwar ɣer lɛunser, ad yeqqen aman x Harry Mac-Lean i ttuɣa ittahnacin s imant-nnes bac a dd-yawey iglanziyen, ad ggen min ɣa yegg Gabriel.

Mac-Lean, ttuɣa yesseqneɛ sselṭan Ḥasan amezwaru bac a das-iderreb lɛesker imeggureb, a ten-iṭewwer. Amenni nnit. Zegga i yemmut Ḥasan amezwaru, yegga Bba Ḥmad merra min x-as, bac a t-yexlef Ɛebdleɛziz, walli d ca n yijjen nneɣni zeg ayetma-s. Amenni nnit.

Gabriel Veyre, deg wedlis-nnes “Dans l’intimité du Sultan, au Maroc 1901-1905” (di tuddukla n sselṭan), ittɛawad umi i dd-yexḍel ɣer Jjdida, zi ssenni yeṭṭef abrid ɣer Merrakec di lwesṭ n 25 n yemxazniyen merra s lesnaḥ.

Gabriel Veyre

Ttuɣa kul twala, a x-asen dd-ixecc yij n ureqqas deg webrid, yeqqar-asen ad ahnacin, aqa sselṭan ittraja. Kkin rebɛin n tseɛɛatin aked webrid, setta-wtlatin zeg-sent x weɛrur n uyis.
Umi iwḍen ɣer Merrakec, yufa swejden-as taddart amen-tenna: tnayen n iɛessasen, ij n uḍebbax, aturejman, iqeyḍan, d ikerruten i di ɣa temmeksi rriminta.

Yiweḍ yewta, yexs ɣir ad yessers cwayt azellif-nnes. Maca walu, nnan-as iɛessasen: wer da ɣir ad tadfed ɣer sselṭan, aqqa-t ittraja-c.
Yeṭṭef amkan-nnes aked sselṭan. Yessen mamec ɣa yessugur timeslayin. Ikellef s uselmed n taẓuri n usewwer (tafuṭugrafit) i sselṭan, amen ttuɣa das-dd-ittawey kamirat zi mkul aklasi, ttasent-idd zi Fransa. Zi ssenni, wer yeqqim ca di tafuṭugrafit waha, yedwel ittawey-as-dd baceklayeṭ, ṭṭumubinat, lbiyyarat, ttrisinti, tilifun… Manaya ttuɣa ittkellaf qedda-waqedda n ttmenyat.

Ittɛawad Veyre deg wedlis-nnes, x yij n wass, yusa-dd ɣer-s sselṭan, yenna-s: wer da ɣir a dayi-dd-tḍebbred macina a zeg-s tteffɣeɣ zi leqser ɣer Dar Dbibeɣ, i x-as yiggʷjen s rebɛa kilumiṭ.

Yessekk Veyre ɣer ccarika n Creusot, yetter-dd ssekket n Decauville, d tnayen n lfaguyat zewwqen, d imeẓẓyanen, d uzellif n macina. Yiweḍ-dd manayenni ɣer Leɛrayec, maca teqqim-itt-dd di mamec ɣa ggen ad ssiwḍen merra ddqel-nni zi Leɛrayec ɣer Fas.
Ksin lfaguyat-nni, d uzellif-nni n macina d ssekket-nni, ɛemmren-ten deg ikerruten, qqnen-ten ɣer settin n ikiḍaren. Kkin rebɛa n iyuren aked webrid.

Wami i reẓmen x rriminta-nni, bdan ttrekkaben, ufin fakṭant tjerrarin n uzellif n macina. Ssekken ar Leɛrayec, xzaren di Lmers, fettcen kulci maca wer ufin walu. Lexdenni, yumer-iten sselṭan bac ad cedden lfaguyat-nni ɣer ikiḍaren, d nitni i t-ɣa yeẓẓuɣɣren. Yenya sselṭan, ẓẓuɣɣren zeg-s cwayt macina-nni, ifewwej cwayt… Awern-as, teqqim din amenni, tenti di tɛejjajt d ucal… Kkin-dd ayt n tqebbal, cellqen min zeg-s cellqen, min yeqqimen, yemmenḍer dinni, wer deg-s yerzu ḥedd.

Gabriel Veyre, d ijjen zeg yefransisen i izemmemen udem n Lmeɣrib d lmexzen qbel i ddewla tatrart, yemmut aseggas n 1936 di ḍḍarlbiḍa, ttuɣa ɣer-s 64 n iseggusa di lɛumur-nnes.

Timaynutin

Ɛebdelwaḥid
Ɛebdelwaḥid
Abdelouahid Hennu

Fser-itt