24.1 C
Nador
Ssebt 27 Yulyu 2024

Kul ijjen mamek ittwala: D iselman?.. Lla, d ca nniḍen!

Tkellef lbaladiya n Lmehdiyya ijjen artista ḥuma a dd-isaqar ijjen ddikur deg yijjen wemkan mani ttemsagaren yebriden di temdint.

Yebda artista-ya ixeddem ccɣel nnes, ɛlayen ikemmel. Qqiment-as ca n tsurifin d timeggura waha bac ad ifinar ddikur-nnes.

Agarnez n ifayesbuken:

Yeɛdu ca n yijjen zeg wemkan-nni, isewwer-dd ddikur-nni. Tnayen n iselman am xmi neḍwen ɣer ujenna. Reẓmen iqemmumen. Yebda ugarnez. Kul ijjen min yeqqar; ina d ibellawen urid d iselman. Qqimen ferqccɣel, cewwhen tamdint. Aya i ttuɣa daneɣ yeqqimen…

Ahdam n ddikur.

Lḥemlet-a n ugarnez x ddikur-nni, yejja lbaladiyya n Lmehdiyya ad t-tehdem. Maca ahdam-a, wer yesbedd ca awal di facebook x manaya. Yerẓem tawwurt kter ḥuma ad yemmerni wawal. Din wi yennan belli lbaladiya teḍḍeyyaɛ ttmenyat di ca wer yelli. Dinni ɛawed wi x-as iɛeyyben asugur i tettegg i temdint. Minzi manaya amen dd-tusa, ili ggin ijjen ulaɣi, ad reẓmen ḍḍwasa i wi yexsen ad yegg asurif-nnes deg usaqar n ca n ddikur iqad…

Ahdam n ddikur

Artista ɣeḍlen-as ifadden.

Mamek ma yella lḥal, imessuguren n temdint n Lmehdiyya cedden awal aked artista ḥuma a dd-isaqar ddikur. D manayenni i yegga. Ɛad wer ikemmel, alami yettebḥeḍ s wehdam n min yegga. Minzi aḥeqqa ca n yewdan banen-asen-dd iselman-nni i yegga artista di ddikur urid d iselman. Banen-asen-dd d ca nniḍen.

Tessuḍ-dd tḥeryaḍt n ugarnez zi facebook, tiweḍ tɛejjajt-nnes ɣer imessuguren n temdint, uca sqaden inehdam ɣer ddikur i di yegga artista min x-as bac a t-idd isaqar.

Umi yufa amenni, wer yufi min ɣa yegg, illa yeksi s unixses, yessufeɣ-dd tafqeɛt i deg-s ggin d ddeɛwet yessily-itt ɣer ujenna: “Dɛithum lellah”.

Min nnan artistat di manaya?

tamsart-a n ddikur n iselman di Lmehdiyya, tejja artistat ad inin timenna-nsen di manaya. Ɛali Busettati, deg yijjen tzemmemt-nnes di facebook, yenna: “Ijjen wamun izemmer a c-yehdem di ddqiqet, s lesbab n lxezrat-nnes i zi das-dd-ittawi rebbi ca n tmeslayin amen nitenti wer llint.. ittegg x-ak afrag x mamek i txezzared ɣer tmeslayin, iheddem taẓuri-nnec, ittɛada-c… mayemmi? minzi wer tettxarrsed ca am netta”.

Deg yijjen tzemmemt nneɣni, yessers-dd Busettati ca n ddikurat n Pablo Picasso, yenna x-asen: “Ina zi ddikurat i yettwassnen n Pablo Picasso, iɣlan s waṭṭas (105 melyun dular)”. Yerni Busettati yenna: “Min ttwalant tiṭṭawin-nnec? Min txarres tqecqact-nnec? Ma d taẓuri niɣ d ca nniḍen?”.

Lxezrat-nneɣ ɣer tẓuri!

Walli bu labud ad teɛjeb tẓuri i merra iwdan. Ijjen uɣennij ttilin sḥessan-as setta n yewdan, uca tlata qqaren: Kkes x-aneɣ ssenni. Tlata nneɣni qqaren: Aɣennij-a d aweḍḍar!. Ad tadfem ad teffurjem cekk d umeddukel-nnec di ca n tmezgunt, uca cekk a dac-teɛjeb, netta a das-dd-teqleɛ ul… Amen dd-tusa, ili jjin artista-ya ad ikemmel x min yebda, ad ifinar ddikur-nnes. Aqa cḥal n tmeslayin nettwala-tent ɣer umezwar d tiɛeffanin, xmi ɣa kemmlent, ddakkʷalent sseɛciqent.

Mala nedwel mɣar ɣer umezruy n “La tour Eiffel” i yettwabnan aseggʷas n 1887, ttuɣa wer teɛjib-ca i yefransisen ɣer umezwar. Ttuɣa ttwalan-tt tcewweh tamdint n Paris.

Aṭṭas n iṭabluten ggin-ten ca n artistat, mala teẓrid-ten cekk ad tinid wer ten ttigleɣ ula deg uyennir n iyaẓiḍen, maca nitni tettafed-ten sekkʷan qedda-waqedda n tenɛacin!

Deg uɣezdis nniḍen, Dinni iklusay n tẓuri tteɛjiben-aneɣ, waxxa amenni wer ten-nqebbel! Itteɛjib-aneɣ a deg-sen neffurrej, a nekkes x wul-nneɣ, a nerr mezri… Maca nxezzar ɣer yinni i itteggen taẓuri-ya s lxezrat d taneqsit. Amecnaw min neqqar x imedyazen d tmecḍaḥin…

Manaya ittejja-neɣ a nessers iseqsan: Ma neccin d ijjen wegdud yessen min teɛna tẓuri? Ma niweḍ nican a naka s tẓuri d yinni i tt-itteggen? Iseqsan ttɣiman uglen!…

Artista i yeggin Ddikur-nni n iselman, zegga i das-t-hedmen.

Timaynutin

Ɛebdelwaḥid
Ɛebdelwaḥid
Abdelouahid Hennu

Fser-itt