24.1 C
Nador
Ssebt 27 Yulyu 2024

Imedyazen n Arrif : Min ɛnan d mani i yuran ?

Ttɛawaden inaẓuren di Arrif, belli wami xsen ad ksin giṭara di lwest n ibilajen n Arrif ufin amxumbel d ameqqran. Azgen ameqqran zzag-sen xminni ttɛawaden x mamec udfen igar n tẓuri, qqaren ijjen wawal : « nufa amxumbel aked Lwalidin ».

« Ma texsed ad ayi-tedwled d amedyaz ? » D wa d aseqsi i yeslin inaẓuren Irifiyen. Irifiyen deg ijjen lweqt tuɣa ɣer-sen ijjen lfubiya zi tummedyezt. Niɣ s ijjen wawal nneɣni, ttuɣa itteɛjib-asen ad slen i Ccixa Mimunt, wer ttexsen tarwa-nnsen ad ɣennjen. Amedyaz di Lmuɣrib merra ɣer-s ijjen uraq yecna deg waydud. D netta i d-ittawiyen lexburat, ittɛawad tiqessisin, zzag-s aberraḥ. Ijjen yenna ijjen wawal yulleɣ : « amedyaz di Lmuɣrib aq-t mli, ad yawe ɣer Arrif ad zzag-s ɣelen ».

Aterras i yetteggen tmuzikt niɣ ittɣennej di Arrif, lebda xezzren-d ɣer-s s ijjen lxezrat d taneqsiyt. « D amedyaz waha », i x-as qqaren. Manis i d-tekka lxezrat-a tanita ? Mayemmi Irifiyen ɣer-sen ijjen lxezrat cwayt waha di min iqqnen ɣer tẓuri ?

Arrif d aydud d afedjaḥ ?

D amezwaru ixess a nessen belli urid d imedyazen issanafen Irifiyen waha, maca nzemmer ad ɣer-sen nerni ula d imzilen d lefquyat. Luxa a nbeqqec cwayt maḥend a newwec lxezrat-nneɣ di manaya. Arifi yettwaḥsab d mmis n tmurt ass i ɣa yeɛlem tamurt. Di lɛahed n Arrifublik, mani aṭṭas n Irifiyen tuɣa-ten d iḍliben, xmi ttmuttuyen zeg wemkan ɣer wenniḍen, wer ttwiḥsiben d tarwa n tmurt nican ar ɣa dasen ɣa tewwec jjmaɛet tammurt. Ad tt-ikrez, ad zzag-s idder. Ittsemma danita idammen wer ttiraren ca n temlilt qaɛ. Xseɣ ad iniɣ di manaya ; deg waṭṭas n wegduden, tettafed bnadem ixess-as ad yemlec zi jjmaɛet mani ɣer iruḥ maḥend ad idwel zzag-sen. Maca ɣer-neɣ, tmelced niɣ teqqimed wer yelli d amnus, amnus ameqqran ma ɣer-k ca n tmurt ma lla.

D wa d ijjen lesbab d ameqqran i zi xezzren Irifiyen ɣer imedyazen s lxezrat-a tanita. Minzi nitni d ijjen marka n lwacunat, wer ttbeddin ca x tmurt maḥend ad ddren. Nettaf-iten deg wussan n tmeyra niɣ n weḥray n zzitun, ttunuḍen x ledcur, kessin tasɣart-nnsen zi lɣillet. Zi leɛwayed i ttuɣa tteggen, ccaten taqiḍunt di ca n ddcar, wer tt-ttekksen ar ɣa ksin lḥeqq-nnsen zi lɣillet n tfellaḥt. Rni x manaya, nitni d iberraḥen di leswaq, ḥeṭṭaren di tmeɣriwin…

Lefquyat nitni tteddren s nnubet n jjmaɛet. Imzilen xeddmen di leswaq, tteggen ticeḍyin, imeyran, isuɣar… Ha mamec tteddren ddegg-a n yiwdan. S ijjen wawal nniḍen, Arifi maḥend ad irbeḥ aweqqer n jjmaɛet ixess ad d-yawi mayen ɣa yecc zi tmurt-nnes.

Amedyaz zi teqbilt ɣer tenniḍen

Lḥal n umedyaz imsebḍa zi teqbilt ɣer tenniḍen. Kul icten d mamek tettmsurruf aked imedyazen-nnes. Azgen ameqqran n imedyazen ittili ɣer-sen ledcur-nnsen mani zeddɣen. Ttilin d lwacunat. Lux, wer qqimen amenni zeg wami ibeddel wegdud n Arrif, dewlen d imenneɛraq la nitni, xeddmen di berra. Wer qqimen tetten aleqquz n weɣrum s ẓẓamar. Manaya ixes ad yini belli ijjen wagla d ameqqran n yizlan tuɣa ttɣennjen iraḥ niɣ ittraḥ.

Di ca n tqebbal, nettaf neṭṭlen weḥḥd-sen, llant timeḍlin weḥḥd-sen, wer neṭṭlen aked jjmaɛet. Maca manaya d uqlil, di Miḍar, nettaf din ijjen temḍelt, merra ayt Leɛzib dag-s i t-neṭṭel, kkes ɣir « Ibujddaynen » i ttuɣa itteḥsaben x yixef-nnsen d ccurfa, ɣer-sen tamḍelt weḥḥ-dsen, n lwacun-nnes, minzi nitni ccurfa ɣer-sen abrid ɣer jennet dirikt.

Ḥaca mayen yeqqnen ɣer lemlac, di tidet, ixess-aneɣ a nini belli Imedyazen ttemsemlacen jar-asen waha. Niɣ zi/ɣer ledcur mani llan.

Amedyaz : d artista niɣ d azlawi ?

Nettemseqsa jar-aneɣ mayen ttuɣa ittegg umedyaz ? Ma ifettel tiqessisin ? Iceṭṭeḥ waha ? Ittɣennej ? Di tidet, amedyaz ttuɣa ittegg-itent s kulci, zzag-s bu yezlan, zzag-s amecḍuḥ, zzag-s ameɣnuj. Izemmer deg ijjen teqwirt n cci ad iɣennej izlan-nnes. Ha umi qqaren amedyaz ɣer-neɣ. S uya umi i d-ilul umussu n tira di Arrif, tuɣa rezzun ad afen isem i « poète » s Tmaziɣt saren deg wemxmbel-a. Minzi nennum imedyazen i yeqqaren tiqessisin. Niɣ d timɣarin deg wuraren d tmeɣriwin.   

Min iqqimen zeg umedyaz d tummedyezt yiḍ-a ?

Aṭṭas n tmeslayin i ybeddlent deg uɣennej Arifi. Irifiyen wer qqimen ttɣennjen s ẓẓamar, allun d temja waha. Fruryent tnayen n tebridin n uɣennej, arraw n imedyazen d inni ittɣennjen aɣennej n weydud. Ssidfen-d imassen d jjdid, ameknaw lɛud, pyanu, lbanju, gitara… d ijjen marka nniḍen n uɣennej amezdag (aɣennej aseyyasi…) i yksin amnus i tɣawsiwin n wegdud. Dewlen imeḥḍaren, iselmaden ttɣennjen. Wer iqqim ca uɣennej yeḥsar x imedyazen waha, maca deg ijjen uɣezdis nniḍen, imedyazen i ttuɣa ittɣennajen wer qqimen ttɣennajen luxa, udrusen niɣ iggur ad nqaḍan.

zzamar n Arrif

Amedyaz n ddcar wer isfurrujen, ixess ad isfurrej lux   

Arrif d ijjen wegdud yegga aṭṭas n imenɣan deg umezruy-nnes. Neccin d ijjen wegdud ilesqen ɣer umezruy-nnes. Amezruy ittwasinfen di ssekwilat, wer xsen ad t-sseɣren. Maca qa d amedyaz i daneɣ-issiwlen x Ddhar n ubarran, issiwel-aneɣ x Yiɣzar n Wuccen. D ijjen uterras islemd-aneɣ amezruy-nneɣ x webrid n yizlan. D ijjen iḥeṭṭa tanettit-nneɣ, netta d tisit i di nxezzer ixef-nneɣ s mayen dag-s yecna, niɣ iɛuffen. Maca neccin nettɛeyyeb tisit, nettu ila lɛib dag-neɣ ig illa.

Tuɣa neqqar ila amedyaz n ddcar wer isfurruj. D ijjen marka n useɛqar i nettegg i mayen illan-nneɣ. Maca qa d ta d lweqt mani amedyaz-nneɣ ad as-negg ccenɛet-nnes, a daneɣ-isfurrej.

https://www.youtube.com/watch?v=N1DpMgxer-E
Ccix Uccen
 
ɣer ɛawed : Ina d isuraf n usenneɛ n ẓẓamar Arifi
 

Timaynutin

C.Andic
C.Andic
Chahid Andich

Fser-itt