26.1 C
Nador
Ttlat 2 Yulyu 2024

Asijji x tɛinsart di tmura n Jbala  

Waxxa tiqebbal n Jbala ttwaɛerrbent, maca xelli amenni qqimen ṭṭfen di ca n leɛwayed d Timaziɣin mani Irifiyen i yessawalen Tmaziɣt semḥen dag-sen. Zi ddegg-nni n leɛwayed am Nnayer (niɣ ḥakuza) d waṭṭas n tmeslayin-nniḍen.

Deg wartikel-a a nessawal x Tɛinsart (Lɛinsert) mani Irifiyen n Jbala ssemɣren zzag-s deg wass n sebɛa zi cher n sebɛa. Tettili di tɛinsert ijjen llamet, ttmunen dag-s iwdan, ceṭṭḥen dag-s, ferrḥen dag-s, tticen azal i usegges n lɣellet i d-iwwin deg useggas-nni n tfellaḥt, mamec ssitimen ad yili aseggas i d-igguren ḥsen zzag-s.

Maca taɛinsert maci ḥa d ijjen wurar mani ttmelqan midden, ferrḥen dag-s waha niɣ iqqen aked tmurt d lɣillet, maca ikessi ca n ilaggʷajen nniḍen ɣer-sen azal-nnsen ameqqran. Nettat d ijjen tnamit d taqdimt aṭṭas, cerken-tt igduden n umiditirani merra, ɣer-s iẓuran n min ismunen bnadem aked twennaḍt-nnes d min das-d-yunuḍen.

Adaf ɣer lebḥer

Hi iwa aqqa taɛinsart teksi aṭṭas d yismawen, zzag-sen « aseggas n Leɛmara », « aseggas n Twiza », « aseggas n llamet » d « lɛid n lebḥer ».

Di tqebbal n Jbala, taɛinsart ɣer-s ijjen tɣuni d tameqqrant aked lebḥer, manis i d-ttasen midden manis mma, bac ad ssmeɣren s wass-a, tteggen ijjen llamet, yerrḍen dag-s arruḍ asebḥan i iɛelmen.

Muḥemmed Lhicu (2011), d netta ittxes ad issefsi afinumin-a, issawal x wadaf n imezdaɣ ɣer lebḥer s ca n iɣerruba, iqqar aya : « ddeg-a n wadaf ɣer lebḥer s iɣerruba, ixes ad yini mezri n imezdaɣ bac ad d-ɛeqben ɣer tmurt n wandalus […] isfekker-d tiwacnin timuriskiyin s umezruy-nnsent d min x-asent ikkin d tamara d usiggʷej-nnsent… »

Asefsi-ya ittwaggen i lɛinsert zi ca n imerzuten, di tidett ineggez x waṭṭas n tnewcayin ixess-asen a ɣer-sent nbedd s taynit.

Adaf n yimezdaɣ ɣer lebḥer d ijjen ɛada tteggent azgen ameqqran n imezdaɣ i yellan x lebḥer, mani tiḥudriyin slilant dag-s, ssitiment dag-s lemlak d sseɛd asebḥan.

Di tqebbal n Jbala, ttadfen s tɣerruba, aked tlewliwin d lbaruḍ d ṭṭeqṭṭuqa. Manaya wer iqqin ca ɣer imurskiyen waha, maca iqqen ɣer ijjen ɛada, ttuɣa-tt qbel i ma ad raḥen midden ɣer wandalus niɣ a x-asen d-wesqen senni.

Aṭṭas n ɛadat i yewtint iẓuran deg umezruy, ssefraɣen-asent iri, bac ad rzun x uẓwar-nnsent « Aɛrab-amuriski », manaya nettaf-it ɣer waṭṭas n imerzuten i yettɛeddan x tenṭrupulujit.

Taɛinsert zeg yiḍennaḍ ar ass-a

D adwal zzag-neɣ ɣer ɛada-ya, nettaf xmi i d-tneddel tallest, ssruɣen iceɛɛulen n tmessi deg yigran, mani timɣarin ttkeḥḥalent s yiɣed-nni, dinni wi itticen timessi i yiger amen yekmel, maḥend tamurt a tẓemm nnfeɛ n yiɣed, a tewwec lɣillet ḥsen di menɛac-nnes. Bla ma a nettu, ila ɣer ca n tqebbal-nniḍen, ixess ad sḥeḍren maccat, ad smunen jar imezdaɣ n ddcar.

Mayen illan d asebḥan zi merra manaya, mani ayt Rrinkun, fekkren ad ggen ijjen ufistibal d amaḍal n tɛinsart, aya, d ijjen uxarres deg wemkan-ines, nessitim ad yili d afitibal ɣer merra Imaziɣen n Arrif, ad dag-s nettbedda ɣer wass-a, a nessen kṭer min daneɣ-ismunan aked lalla tamurt-nneɣ.

Timaynutin

C.Andic
C.Andic
Chahid Andich

Fser-itt