28.1 C
Nador
Jjemɛa 26 Yulyu 2024

Amwan : Mamec iyduden tteggen ficta n warmat n umwan ?

Ass-a n larbeε (22 zi Cutenber) tamurt teẓra ijjen temsart ɣer-s lhimmet-nnes d tameqqrant. Nessawal da x warmat n umwan (c) deg uzgen n tmurt n sennej.

Qbel ma ad dd-banent tideyyanin n ujenna, aṭṭas n wagduden iqdimen i ttuɣa ittbeddan x tfellaḥt. Ttuɣa tteggen ficta s umseḍfar n yimiren (saisons) d lweqt n taẓẓut d tmeyra.

Bnadem aqdim ila iḥesseb lweqt s tebridt d taseṭrunumt (astronomique). Bnadem ila iḍeffer anhezzi n tfukt deg ujenna, zzag-s i dd-isaqar aṭṭas n min iεebbed, manaya yeqqim d zamul ar yiḍ-a deg waṭṭas n tdeyyanin.

Persephone teεqebd-dd ɣer lkursi-nnes

Axḍaf i das-ggin i Persephone

Zi tḥuja i yeqqinen ɣer warmat n umwan. Umi tedwel Persephone, yelli-s n takuct Dimiter ɣer umaḍal n imettinen. Dinni i tettekk azgen n useggas, ittsemma « amwan d tejrest », aked wergaz-nnes bab n umaḍal awadday Hadis.

Nettaf tiḥuja-nniḍen rewsent di tḥajit Tarikt, am tenni i yellan di tmurt n jar tnayen n isaffen (Lεiraq yiḍ-a). Ibabiliyen ttuɣa ttɣilen ila takuct Inana thekkʷa ɣer umaḍal n imettinen ḥuma ad temmelqa aked weltma-s, lall n umaḍal awadday Areckijal.

Tḥajit-a n Persephone d tadramit maca tettic ijjen ufuṭu x mamec ttuɣa yettεic bnadem aqdim aked tdewwart n ugama d unhezzi n yimiren. Alaḥsab tḥajit-a, ttuɣa tettic Dimiter, takuct n tfellaḥt, iɣemmuyen-nnes d tuzzegzewt-nnes. Maca akuc Hadis tεejb-as yelli-s tasebḥant Persephone, uca ixeḍef-itt, ikes-itt akid-s ɣer umaḍal awadday, yewwi-tt irr-itt d tajellidt.

Umi txeyyeq x yelli-s, Dimiter terra tammurt d amessuki. Maḥend ad ggen lxaṭer i Dimiter, Zeyyus imsetfaq aked Hadis maḥend ad tekk Persephone azegn n useggas aked yemma-s x tmurt d uzeggas nniḍen aked wergaz-nnes. Ammu, tetteεeqab-dd tefsut xmi tetteεqab ɣer yemma-s. Ttettas-d tajrist xmi teddakkʷal ɣar umaḍal awadday bac ad tezdeɣ aked wergaz-nnes.

Armat netta d lweqt i di teddakkʷal Persephone ɣer wergaz-nnes Hadis, bac akid-s tedder azgen n useggas.

 Ccḍiḥ n ufiɣar bu wafriwen

Akerker i yebnan ayt Maya di Meksik.

Qbel i luluf n iseggusa ttuɣa taɣerma n Maya di Miksik, tteggen ficta s warmat n umwan d wenni n tfeswin, di ficta-nni shekkʷan zzag-s ijjen ufiɣer bu wafriwen zeg ujenna.

Ikerkuren n weẓru i yebnan d ijjen wudem zi leεwayed-nnsen. Nettaf-iten ttwabnan s ijjen tebridt yegga am tili n ufiɣer ittnhezzan xmi teccat tfukt deg wass n warmat.

Zi lemεabed-nni ittwassnen nettaf iɣrem n Tcitcin Itza ittwassnen, di Yukatan deg yeffus n Miksik. Amkan-a ttraḥen ɣer-s aṭṭas n midden, ttẓuren-t.

Tḥajit teqqar, fiɣar-nni bu wafriwen Kukulan (niɣ qqaren-as Kitzalkwatel) ittas-d ɣer tmurt tnayen n twalatin deg useggas, deg wass n warmat n umwan d wenni n tfeswin.

Ittraggʷaḥ-dd ufiɣer ɣer tmurt bac ad imsawaḍ aked inni i t-iḍeffren, ḥuma ad asen-iwwec tuzzegzewt d zzreε d seḥḥet d tzemmar qbel ad yehwa deg waman, d netta ittεeqqab ɣer umaḍal awadday.

Imayen (zi Maya) ḍefren anhezzi n tfukt mliḥ, x-as ibnan iɣrem n Tcitcin Itza, anhezzi n tili ɣer-sen yeqqen ɣer wass n warmat n umwan, s hekku Kukulan zeg ujenna ɣer tmurt, din ittbanen-tt tisfay n ufiɣer-a.

Ẓekku ɣer ujemmaḍ-in

Iyapaniyen ttfekkeren di lejdud-nnsen

Ibudiyen ssemɣaran deg Uyapan deg warmat n umwan d tefsut s ijjen ficta qqaren-as « Higan » ixsen a tini « ẓekku ɣer ujemmaḍ-in ». Dag-s ttẓuren imeḍlan n lejdud-nnes, ssemɣaran yimanen n lejdud.

Ibudiyen beddan tteydaren-dd lejdud-nnsen qbel i warmat s tlata n wussan, d awern-as s tlata n wussan. Ttɣilen ila aneqleb n yimiren, d lweqt ḥuma ad dd-fekkren di ẓekku deg wasif n Sanzu, i yellan d ijjen yeɣzer qqaren x-as ila ibeṭṭa jar tudert n dduniyt d tudert  laxira.

Armat n umwan aqqa-t d ijjen wass n unurẓem di tmurt n Uyapan. Ttraḥen dag-s maḥend ad ẓuren imeḍlan-nnsen ad weqqren imanen n inni i dasen-yezzwaren.

Mabun niɣ aqadi n tmeyra

Ipaganiyen imaynuten i yellan deg Uruppa

Di leεwayed ipaganiyen Iwruppawiyen iqdimen, nettaf ɣer-sen aṭṭas n fictat i yeqqnen ɣer uneqleb n tejrest d unebdu. Zi ficṭat-nni, am wurar n Samhayen i yessujaden i tejrist, zzag-s i dd-yusa Halloween.

Ficṭat tipaganin ttagment-id zeg yirimen. Ttasent-id aked wussan n tyemra d taẓẓut, zzag-s nettaf urar n warmat n umwan umi qqaren Mabun.

Mabun d εada i yellan d aqadi i tyemra. D ijjen wurar zi rebεa itteggen deg useggas i dd-ittasen aked wuraren n tyemra. Awal-a ikk-s zi « Mabunus » ixes ad yini « mmi ameqqran ».

Di ca n tḥuja n Ikiltiyen ssemɣaren zzag-s s ijjen wakuc d ameqqran i yettwassnen deg iẓẓelmeḍ n Briṭaniya, i yellan d akuc n tfawt d mmi-s n tmurt tayemmat.

Ficṭa-ya tegga acnaw « Thanks Giving » ɣer Imarikaniyen. Ipaganiyen imaynuten sseddaren εada-ya d ccɣel axmi d aqadi i ugama d tmurt i yewcin tuzzegzewt d macca i bnadem qbel i wussan n tejrist.

Hi Imaziɣen ttuɣa ssnen armat ?

Imaziɣen ula nitni ttuɣa ssnen leḥsabat n ujenna, tteggen aṭṭas n ficṭat i yeqqnen ɣer tmurt, am « nnayar d lεunsert ». Deg wass-a n armat i yellan d ijjen wawal wcin-tt i wass-a wanita. Ttuɣa tteqnen dag-s lmal-nnsen minzi ttuɣa ttɣilen ila ass-a dag-s i yettili umquddi jar llilet (dag-s tuεfna) d uzil ( tfawt).

Deg wass-a ttemsumuḥen dag-s iwdan i ttuɣa immenɣen εawed mala ttuɣa treḍled ca n ḥajet, deg wass-a i das ɣa terred.

Maca, qa Imaziɣen aṭṭas n leεwayed iweḍḍren, wer qqimen tteggen zzag-sent. Zi εada-ya nettaf Armat min ɣa yella aṭṭas n wudmawen di tussniwin n umaḍal.  

Timaynutin

C.Andic
C.Andic
Chahid Andich

Fser-itt