28.1 C
Nador
Ssebt 27 Yulyu 2024

Agellin Muḥemmed Buzeyyan : tamuzikt di Arif teḥdaj a das-nessuḍ idammen d imaynuten deg iẓewran! (2/2)

Yemsawal akid-s Fuad Aẓerwal (Fas : 10 d 11 zeg uyur n mars 2016). Iturjem amsawal ɣer tmaziɣt : Ɛebdelwaḥed Ḥennu
Min ɛnan imassen n tmuzikt i dac-itteɛjiben ad tewted ?

Necc, zi lebda, ttuɣa itteɛjib-ayi wallun, amen ɛawed ttuɣa ccateɣ « aṭamṭam » di terfiqt, aneggaru-ya i yellan d ijjen zeg imassen i dd-yekkin zi Tefriqt.

Allun, ɣer-s ij n wekwaḍru d aqulari, yexdem s yij n weklasi n ukeccuḍ yefsus, yerḍeb, deɣya ittneḍfas. Zi ssenni, ɣerrfen-t s yilem, yif ad yili n lɛenzi niɣ n weqzin, minzi ittili weklasi-ya n yilem yemten. Yeffuk xmi ɣa yeɣref wallun, a dd-yekk yilem x merra timewwa n wekwaḍru-nni aqulari, bac ad itteṭṭef leḥmu mliḥ. Deg wekwaḍru-nni i xef dd-ihekkʷa yilem, tettraḥ din ij n texbuct manis ittadef yimez bac ad yehwen wallun i wuḍuf. Zi jjihet n daxxel, nettegg tlata n ifilan neqqar-asen « zzrayer », zi ssenni, netteṭṭef leḍruf n wallun s ifilan nettsaqar-iten-dd s wadan n lɛenzi.

Mani ttuɣ tettsennaɛem imassen n tmuzikt ?

Allunen, ttuɣa tteggen-ten yewdan di tudrin-nsen, ttuɣa xmi ittɣrusa ca n buseyyar, ttekksen-as akwaḍru, ɣerrfen x-as allun. Ttuɣa merra tudrin tettafed deg-sent allunen i ggin ayt bab-nen, ccaten deg-sen xmi ɣer-sen ittili ca n lferḥ. Xmi i yettili ca n wurar ɣer ca n yijjen, smunan ɣer-s allunen, ttwallan-as-ten. Ttuɣa temsar-asen i wallunen am ca n lmelk n merra iwdan, walli n yijjen waha. Amen ɛawed ttuɣa din lemɛullam ttsaqaren-dd allunen di leswaq, srusan-ten i lbiɛ.

Ma imedyazen, nitn ttuɣa wer ttceṭṭiren x usenneɛ n wallunen-nsen, kul ijjen ittegg allun-nnes s ufus-nnes, ittegg deg-s taxbuct iɛebber-itt x yimez-nnes netta. Kul ijjen ittzewwaq allun-nnes s rrcumat n lḥenni, ittɛellam zeg-s allun-nnes.

Zeg iseggusa n tmanyin, a dd-banen wallunen d imaynuten ttwaxedmen mliḥ, maca tiyti-nsen d taqseyt.. zi ssenni, dewlen yewdan ssaɣen-ten aṭṭas.

Min ɛnan imassen n tmuzikt i ttuɣa ccaten aṭṭas yewdan di jjihet-a ? manis dd-kkin imassen-a ?

Zeg imassen i yettwassnen aṭṭas di jjihet-a ; ẓẓamar i yellan d ijjen zeg imassen n usuḍi, xeddmen-t s tnayen n tɣunamruḥent ccɣel n iṭubuten ijjt zzat i yijjt, tteqqnen-tent ta ɣer ta s wdan n lɛenzi, n s ca n weklasi n ifilan ttsaqaren-ten-dd beɛda s yilem n lɛenzi. Tteggen tnayen n tẓamarin ɣer ṭṭerf manis nettsuḍ, ittili ij n ṭṭerf n tɣunam-nni iḥerref cwayt, min ittejjan ij n tẓamart ad tili d tazzdadt x tenniḍen. Tiẓamarin-a, ttzewwaqen-tent s yij n iɣess n uqicc, ittenneḍ-dd x-asent, iḥeṭṭa-tent, ittɛawan ɣer usuḍi, itterra-dd nnefs. Ttneglulunt aked tẓamarin ca n tlullucin xedment s lmeɛden niɣ s weẓru, niɣ ttilint d ajɣul, ayenni ɛlaḥsab imukan. Di ṭṭerf nneɣni n ẓẓamar, tteggen dinni tnayen n waccawen n uyenduz, ttilin xwan ɣer daxxel, deg waṭṭas n twalatin, ttilin ttasen-dd zi Seppanya.

Tamja : ttilin tnayen n yewdan kul ijjen s temja-nnes, ijjen ittkemmal i wenniḍen bac wer ttejjin bu lxawi. Asuḍi di temja wer yehwin, yeqseḥ merra zeg imassen n tmuzikt nniḍen. Alami ttuɣa xmi ittexs ca n yijjen ad yelmed tamja, ittraḥ d amezwaru ittẓur sidi Cɛayeb Uneftaḥ, bac a dd-yeksi lbaraka i t-ɣa iɛawnen ad yelmed tamja.

Udfen-dd yimassen nniḍen ɣer tmuzikt n Arif, zeg-sen « abanju », Ceɛṭuf d netta i t-yesxedmen d amezwaru, din ɛawed « lɛud » d « cencuna » d « dderbuga »…, yessidef-iten-dd ccix Mudrus, zi ssenni sxedmen-ten lecyux nneɣni awern-as.

Min ɣa tinid x min itteqqnen anaẓur di Arif aked ssulṭa ?

Ssulṭa, tḥarreb tirfiqin n tmuzikt i dd-yekkren deg iseggusa n sebɛin. ɛad ttfekkreɣ-dd, deg useggʷas n 1979, snewjwen-aneɣ ḥuma a nɣennej di Biljik d Ulima d Fransa, ṭṭfen din lqaɛa mani ɣa nɣennej, maca ssulṭa, tegga-neɣ akeccuḍ di tjerrart, tugi a daneɣ-tewc ttesriḥ, alami yeɛdu lmijal n wuraren-nni i ttuɣa ɣer nettwaɛreḍ. Ttuɣa ɛawed wer daneɣ-ttejjin a nderreb di lqaɛat n ddewla. Ma lidaɛa d rraḍyu, ttuɣa wer nzemmar a ɣer-s naweḍ waxxa ɣa yili min ɣa yilin.

Min ac-dd-ibanen di tmuzikt n Arif n yiḍa ?

Necc zeg imesḥessa, ttwaliɣ illa tamuzikt di Arif teḥdaj a das-nessuḍ idammen d imaynuten deg iẓewran, teḥdaj i yij n tnekri a tt-dd-bedɛen yeḥrayfiyen n tmuzikt. Ittban-ayi aqa tamuzikt-nneɣ wer telli ca al dinni, yeqqim ɣir uɛawed n yifeẓ i llɣa aqdim, niɣ aswiẓẓeḍ ɣer leɛwayed n tmuzikt n ccerq i xef ttcalen aṭṭas.

Azzerg n tmuzikt di Arif, wer deg-s bu yeḥrayfiyen ɣrin tamuzikt ij n tɣuri d takadimit, wer deg-s bu inaẓuren i izemmaren ad awḍen a dd-ssersen ij n tisi i uɣennej di Arif, s ixarresen d imaynuten…

Min ɣa tinid x yimal-nnes ?

Tamuzikt, di jjihet n Arif, teḥdaj ij n usinag n tmuzikt, teḥdaj inni ittarin iwalen n uɣennej kter zi min tbedd x yezlawiyen. Teḥdaj ɛawed ij n uḥerrek bac ad ttwaggen imihrajanen, ad beddent tmesmunin n tẓuri x iḍaren-nsent, ad ttwaggen yemsagaren n uxarres d tmessna, amen ɛawed, teḥdaj ad tadef deg iplanuten n usneɣmes, kter ɛad atlibizyun. Teḥdaj ɛawed asedef n merra wi yessewcan ɣer tnekra n tẓuri-ya.

Aɣennij amaziɣ, izemmar a dd-yedwel, ad iṭewwer, mala dewlen-dd imihrajanen imeqqranen, d wuraren d yemsagaren, amen ɛawed yeqqen manaya ɣer usidef-nnes nican deg wazzerg n wesneɣmes.

Timaynutin

Ɛebdelwaḥid
Ɛebdelwaḥid
Abdelouahid Hennu

Fser-itt