24.1 C
Nador
Ssebt 27 Yulyu 2024

Adwal ɣer tudert n Muḥemmed Buzeyyan s ijjen wemsawal ittwagg akid-s deg 2016 (1/2)

Yemsawal akid-s Fuad Aẓerwal (Fas : 10 d 11 zeg uyur n mars 2016)
Iturjem amsawal ɣer tmaziɣt : Ɛebdelwaḥed Ḥennu

Ɛemmers di tmuzikt , tiniɣin ma ttuɣa-tent n ca n ḥedd, niɣ n ca n unaẓur s yexf-nnes

Muḥemmed Buzeyyan

Ini-aneɣ, min yeɛna Muḥemmed Buzeyyan ?

Qqaren-ayi Muḥemmed Buzeyyan, ɣer-i settin n iseggʷusa, necc zeg wedrar n Weksan, iḍeffren i temdint n Wezɣenɣan. Melkeɣ, d baba-s n tnayen n iḥenjiren. ḍefreɣ tiɣuri-inu n tseddawit g « tsusyulujt » d « thendast tusnist ».

Ggiɣ azellif-inu aked tmesmunt n « linṭilaqa ttaqafiya » di Nnaḍur zi beddu-nnes, ttuɣa-yi di lbiru-nnes amessugur jer 1978 d 1982, ksiɣ day-s aṭṭas n imunas  deg iyyar n tẓuri d min itteqqnen inaẓuren di win jer-asen, d twaggit n imihrajanen , kter ɛad, amihrajan n uɣennij aydudan i zi tettwassen tmesmunt di lwaqt-nni.

Necc ɛawed, d ijjen zeg yinni yesbedden tarfiqt n « In-Umaziɣ », i yexsen ad yini « tarwa n umaziɣ ». Yusa-dd yisem-a awern i yij n tmexsa deg wercam d wesbani n tnettit tamaziɣt. Min yesskanen timexsa-ya ; ɣer umezwaru, ttuɣa nixḍar « nas Amaziɣ » d isem n terfiqt-a, i yesmunen zeg yij n jjihet, jer min yettwassnen s tumant n lɣiwan, i ttuɣa yeṭṭfen azzerg n uɣennij anamur, d uɣezdis yeqqnen ɣer tnettit Tamaziɣt, zi jjihet nniḍen, zegga i bdan sfuffuyen-dd isurifen-nnes imezwura. Tbedd terfiqt-a aseggʷas n 1977.

Mindi ttuɣa tettafed ixf-nnec di tẓuri ?

Necc ttuɣa ccateɣ allun d ṭṭamṭam, ttuɣa ttḥakiɣ ɛawed deg imassen ixedmen s yilem, amecnaw dderbuga d cencuna. 

Melmi i tkumasid di tẓuri n tmuzikt ? d mamec ?

Bdiɣ deg imezwura n ssettinat, di tilal i ttuɣa nettegg umi ttuɣa neqqar di sekwila, kter ɛad deg iyyar n umettel. Deg imezwura n ssebɛinat, rriɣ lmil ɣer tmuzikt, bdiɣ ttɣennjeɣ iɣennijen n imeɣnaj imeɣrabiyen i ttuɣa yettwassnen, amen ttuɣa dd-tterriɣ ca n iɣennijen ɣer tmaziɣt, ttejjiɣ-ten s llɣa-nsen i ttuɣa ɣer-sen. Ttuɣa tteggeɣ manaya deg wuraren d tmeɣriwin, awern i waṭṭas n tiyyita deg wuru iḍefren tilal-a, d waṭṭas n taynit, yettwagg ddsas amezwaru n yij n terfiqt n uɣennej aseggʷas n 1975.

Deg uyur n may aseggʷas n 1977, tbedd nican terfiqt i yettwassnen s « In-Umaziɣ », aseggʷas-nni beɛda, a dd-yeffeɣ walbum-nnes amezwaru. Necc, bdiɣ ad wteɣ allun d ccencuna d « legwal » deg ineggura n ssettinat, qqimeɣ amenni alami i nesbedd tarfiqt, uca amenni i siɣiɣ, alami temfertak terfiqt.

Min ɛnan inaẓuren imeqqranen i ked temɛacared ?

Ttuɣa ɣer-i ccwarti di temẓi-inu, minzi ddcar-nneɣ ttuɣa-t yudes i ddcar n imedyazen deg Wezɣenɣan. Uca mxellaṭeɣ akid-sen, udseɣ ɣer leɛwayed-nsen, sḥesseɣ ɣer waṭṭas zi min ɣennjen. Zeg yismawen imeqqranen, a dd-idareɣ :

  • Ccix Cɛayeb a t-yerḥem rebbi, netta zeg yij n wemkan qqaren-as « ibarudiyen « , d netta d jeddi-tsen n imedyazen deg wemkan-a, d netta d ameqqran-nsen. Ttuɣa wer yelli wi das-izemmaren deg wallun di teqbilt amen tekmel.
  • Ccix Ɛbesslam a t-yerḥem rebbi, zeg imedyazen imeqqranen la di lesnin la di ccuhra.
  • Ccix Muḥend, d ccix Muḥemmed, d ccix  Benɛisa, d ccix Mimun : ina d awmaten, tarwa n ccix Cɛayeb, siɣin deg webrid-a n tmuzikt deg iseggʷusa n ssebɛinat d ttamaninat, yuley ccan n min tteggen, kter ɛad deg wuraren. Zegga i tḥerrek cwayt ddeɛwet s fabrika n wuzzal di Weksan, d ixeddamen i iruḥen lxarij, d tsebbabt n ttrabandu… tnayen imezwura mmuttyen ad zedɣen di temdint n Wejda.
  • Ccix Musa zi Nnaḍur, yettwassen s ccḍiḥ n rrgada.
  • Lmusawi Saɛid d Muḥemmadi Busḥaḥ, ttuɣa-ten zi terfiqt n « In-umaziɣ ».
  • Helhul Mustafa, zi terfiqt n Benneɛman deg Wezɣenɣan, d Ḥasan Tibernit zeg Uɛerwi, d Lwalid Mimun, anaẓur i dd-yiwyen jjdid, iɣennijen-nnes izdigen, iwalen-nnes seggden, netta zi Weksan.
  • Mimun Rreḥmuni, tewta-as terfiqt n « In-umaziɣ » deg wuru, d anaẓur i ibeddlen aṭṭas deg uɣennij arifi, yekkes-dd nnefs i uɣennej.
  • Bujemɛa, zi terfiqt n Ttwattun zi Lḥusima, i yettwassnen s wuḍuf-nnes di tɣawsa n tmaziɣt.
  • Qusmit, zi Lḥusima, i dd-yugmen aṭṭas zi lemwaj n tmuzikt n irumiyen.
  • Muḥemmed Ṭṭufali, zeg imezwura i yessersen aẓru n ddsas i uɣennij arifi amaynu, lexxu ittɛic deg Umarikan.
  • Saleḥ Isefḍawen, yiwey-dd ixf-nnes aked terfiqt n Isefḍawen i yettwassnen di Arif s iɣennijen-nnes imezdiga.

Deg yij n tidett, ssneɣ aṭṭas n inaẓuren n lweqt-nni, inni i ixedmen weḥḥed-sen, niɣ inni i yudfen di terfiqin, inni i yebdan isuraf-nsen awern i wesbeddi n tmesmunt n « Linṭilaqa ttaqafiya » aseggʷas n 1978, ksin zeg isuraf n terfiqt n « In-umaziɣ », amen ɛawed din aṭṭas n imezwura n uɣennij arifi, ssneɣ-ten s wesḥessi, ttidareɣ-dd zzeg-sen : Ccix Mudrus, Yamna Lxemmari, Mimunt n Selwan, Ceɛṭuf… ina i wer nergib x tidett-nnsen alami mmuten, kksen x uɣennej. Aṭṭas zzeg-sen, ttuɣa ittɣennej i wuraren, am Farid Nnaḍuri, ttuɣa drus zzeg-sen i ittejjan aɣennij aqdim di tefras-nnes.

Zeg imezwura i xef sliɣ di temẓi-inu : ccix Ɛbesslam d ccix Ɛnanu.

Tala: Facebook

Min ɛnan yekusay n tẓuri di Arif ? mani ttmelqan ? mani ttemsebḍan ?

Din aṭṭas n yeklusay n uɣennij Amaziɣ di Arif, zzeg-sen :

1- Aɣennij n imedyazen : netta d ij n weklasi n tẓuri ɣer-s ij n lhimmet temɣar, llɣa-nnes iban, deg iwalen, tterran lmil ɣer min yeqqnen ɣer rriḍa d bunerjuf. Swaẓẓaḍen ɛawed di ca n twalatin ɣer ucekker. Di drus n twalatin, ittili uɣennij-a iyerḍ arruḍ n uzawar. Azzerg-nnes d uraren niɣ d tmeɣriwin, niɣ ca n lferḥ i di ttmunen yewdan.

2- Aɣennij-a, tettili deg-s tidett d tcuni kter, xmi dag-s kessin imedyazen awern i lɛaser zzat i ddcar-nnsen. Tterran mezri deg yezlan-nsen, slemmaden arrawen-nsen x leɣnuj d tmuzikt, beddan s wallun d lɣeyṭa, ttmuttuyen ɣer ẓẓamar, syuran s temja ḥuma wer ttseḍḍiɛen ledcur nniḍen i ten-yudsen.

Aɣennij unsib : qqaren-t i uɣennij amaziɣ i yudfen ɣer uraḍyu d utlibizyun, am leɣnuj n ccix Mudrus d ccix Ceɛṭuf. Yeṭṭef uɣennij-a ixef-nnes aked min itteḥdaja wazzerg i di yudef. 

3- Aɣennij n tsebbabt : netta d aɣennij n deɣya-deɣya, i dd-itteffɣen i lexdenni waha. Ayt bab-nnes, kessin-dd llɣa zi manis nniḍen, iwalen n iɣennijen-a wer llin ca al dinni, tutlayt i zi ttɣennajen wer tizdig ca, teccur s yiwalen n ddarija d teɛrabt. Aɣennij-a, ttuɣa ssufuɣen-dd zzag-s aṭṭas.

4- Aɣennij amaynu :ibedd x ttejriba n terfiqin n uɣennej i dd-ibanen deg imelwusa n ssebɛinat di Arif, i yuguren s timan-nsent  x webrid n terfiqin n uɣennej i ttuɣa yellan lexdenni di Lmeɣrib d umaḍal. Temsebḍa ttejriba-ya x waṭṭas n yeklusay, a zzeg-sen dd-nidar :

a- Tirfiqin n tmuzikt d uɣennej : am terfiqin i dd-ibanen di Arif zeg 1977, zzeg-sent, s umedya : In-umaziɣ, Isefḍawen, Ireyzam, Benneɛman, Ttwattun, Itran… d waṭṭas n terfiqin di ledcur d tmersal n uselmed, i ttuɣa wer yettwissnen ca, maca ttuɣa ttbanent-idd deg wuraren d yemḥizwaren i yettwaggen di sekwilat. Ttwassnent terfiqin-a s uẓwiẓẓeḍ-nsent ɣer isental d imaynuten qqnen ɣer min ittedder wegdud deg yeswiren imunanen d isertanen n lexdenni, amen qqnent terfiqin-a ɛawed ɣer terfiqin-nniḍen, kessin zzeg-sent, am nas lɣiwan d lemcaheb d Jil jilala, di llɣa, ssexdamet imassen d imaynuten ttuɣa wer ttwissnen ca deg uɣennij arifi aqdim, am tgiṭart d ṭamṭam d ubanju d dderbuga, d lbatri…

Aked terfiqin-a, banen-dd isental d jjdid qqnen ɣer imunas inamuren d imunas n tewdanit. Imken i twalat tamezwarut deg uɣennij  amaziɣ di Arif, ad yettwagg uɣennij illa x tɣawsa n Falasṭin aseggʷas n 1977 aked terfiqt n « In-Umaziɣ » s umedya, ɛawed, rrint taynit terfiqin-a i isental nniḍen, am temẓi d tlelli d tseqqar n temɣart d umerret n ipubriten d uswizi jer legnus, amecnaw min nettaf deg iɣennijen n Ṭṭufali s umedya, i yerrin taynit i tlelli.

b- Abrid n imeɣnaj iɣennjen weḥḥed-sen : ina, qqareɣ-ten i yinni itteggen kulci nnit, iwalen, d llɣa d uɣennej. Aṭṭas zzeg-sen nnufeslen x terfiqin i ked ten-ttuɣa, ca zzeg-sen, yusa-dd aked uɣezdis n terfiqin-a. lḥajet i zi ttuɣa ttwassnen ; ttuɣa kessin-dd llɣa zeg irumiyen, tteggen tizemmar ḥuma a das-wcen arruḍ n Arif. Deg isental, ttuɣa ttaymen-dd zi men yeqqnen ɣer wamun, deg weswir amunan niɣ deg weswir asertan. Ttuɣa ssexdamen imassen ittawyen ifilan, kter ɛad ; tagiṭart. zeg wi yellan deg webrid-a, anaẓur ameqqran Lwalid Mimun.

Min aneɣ-ɣa tinid x min itteqqnen jer terfiqin-a, d inaẓuren-a ?

Tegga tizemmar terfiqt n In-Umaziɣ bac ad tessur llɣa n leɣnuj n imedyazen di lxedmet-nnes, tɣennej akid-sen deg waṭṭas n yemsagaren, waxxa amenni, merra inni i yeṭṭfen abrid amaynu di leɣnuj, ttuɣa ttwalan ixf-nsen aqa tteggen tagrawla x yebriden d lemwaj i dasen- yizwaren, uca srusan-dd ixf-nsen deg wemkan n yinni yeɛdun, maca umi nnuɣen, wer zmiren ad siɣin ɣer zzat, s yemɛunnaj i yembun tambirt d tanamunt, lexdenni ssnen lhimmet n uɣennij aqdim, lexdenni, bdan neɛɛmen s min qeddmen imedyazen i uɣennij Arifi, kter ɛad mala nessen aqa ayt bab n lmujet n jjdid, wer iwiḍen ḥuma ad siɣin, amen wer dd-swejden bu ca n jjil i ɣa ikemmlen isuraf i dd-bdan.

Deg wawal x tɣuniwin, wer da ɣir a dd-nidar In-Umaziɣ i ttuɣa yellan d ij n lmerget i zi dd-tesfuffuy lmujet n tatrart n usefru di Arif, nettat s timant-nnes tesfuffi-dd zeg yij n terfiqt nniḍen qqaren-as « Rebyuz n Beqqa » i ttuɣa yesmunen awmaten n Buzeyyan Muḥemmed. Wer daneɣ iɛeddu ca wawal amen wer nesskin s uḍaḍ ɣer xirrebbi n usefru arifi wer das-yerri ḥedd taynit amen tenna, kter ɛad zi lejyal n lexxu.

Yeffuk a nini ɛawed, aqa izlawiyen imaynuten di Arif, ggin tizemmar d timeqqranin deg usaqar n yiwalen d isental d imaynuten i uɣennej, ttidareɣ-dd zzag-sen : Lmusawi Saɛid, Busḥaḥ Muḥemmed, Xerbaci Muḥemmed, Lwalid Mimun… ccenɛet n yina wer dd-tbin ca aked tqessist amen tella d aḍris, ccenɛet isaqar-asen-tt-dd uɣennij i yellan d ij n lxedmet tekmel, i ɣer yella wegdud n imesḥessa zeg imexsan n terfiqin n uɣennej, d imeḍfar n tmesmunin tidelsanin.

Timaynutin

Ɛebdelwaḥid
Ɛebdelwaḥid
Abdelouahid Hennu

Fser-itt