24.1 C
Nador
Ssebt 27 Yulyu 2024

🔊Xmi nettamen ixef-nneɣ!

Nessen a negg leḥwayej mliḥ, niɣ ittawi-aneɣ-dd rebbi waha? Nessen a nessugur tinɛacin? Nɛeqqel iwdan di tefraz mamek llan? I Sseḥt-nneɣ mamec tella, ḥsen zeg iwdan niɣ lla? Nessen i tira d jerrumt ḥsen zeg yewdan? 

Mala nessen, ma nettawi-tt-idd ḥsen zi midden niɣ lla, ataf urid a deg-neɣ yemmerni wezgen waha. Maca ad taf nzemmer a nugur ɣer zzat, di min nettixḍa, d min daneɣ yeqqar wul-nneɣ. Ad taf nessen melmi  neḥwaj wi daneɣ ɣa yewcen fus.

Maca tirezzutin n tnefseyt, qqaren-tt belli neccin wer nessin min umi nzemmar d min umi wer nzemmar. Di tidet, ittɣil-aneɣ aṭṭas umi nzemmar, am wer das-nzemmar. Afinumin-a ggin-as la d isem: Dunning-Kruger-Effect, Aqarri n Dunning Kruger issefham-aneɣ, mayemmi kṭer zi 100 n trezzutin iwḍent belli iwdan, ttwalan ixef-nsen cḍern, fehhmen, ssnen ḥsen zeg yenneɣni. 

Mani ttren zeg injenyuren n weprugrami ad weznen ixef-nsen. 32% zeg ij n firma, d 42% zi tenneɣni, ḥessben ixef-nsen d nitni d 5% idd-ittawyen ixef-nnes qaɛ. 

88% n icifuren n ṭṭumubinat Imarikaniyyen, ḥessben ixef-nsen ssnen ad nedhen kṭer zeg wezgen ameqqran n yewdan,

Iwdan lebda ttwalan ixef-nsen ḥsen zeg yenneɣni, niɣ ssnen/zemmern ḥsen zi midden. Di kulci, bda zi sseḥt, ekk-dd x leḥkam teɛdud  xmi ttḥeddten x min isebḥen d min wer yeḥlin.

Asɛijjeb mani ittili, xmi wenni wer izemmern qaɛ, dwenni iḥessben ixef-nnes yessen ḥsen zi marra iwdan. Iwdan i wer yenjiḥen di lemtiḥanat, n llujik, tajerrumt, tussna n tsebbabt, tiɣisin n taycit, niɣ d cceṭrenj. Ttwalan ixef-nsen wer dasen izemmar la d ijjen di manaya. 

Wi ittamnen ixef-nnes?

Mkul ij zeg-neɣ izemmar ad yili ifehhem di kulci wer ifehhem deg walu. Minzi marra deg-neɣ timisaɣ n tzemmar wer dasent newci welha. Maca Mayemmi??

Iḍbiben n tnefsiyt Dunning d Kruger, ssiwlen Uqarri-ya deg 1999 i twalat tamezwarut. Nnan belli iwdan, imeḥtella n tussna d tzemmar di ca n yegran, ttetten aɛmud dubli. Amezwar tteggen iẓenbiden di lxedmet, ccaten xeṭṭan. Maca wiss tnayen, timissaɣ nni i ten-ittejjan wer ttwilin iẓenbiḍen i ggin. S ij n wawal nniḍen,  imeḥtella-ya, wer ɛlimen la d lefhamet zi ɣa awden  ad ssnen ẓẓbayel i ggin.

Deg ij n wemḥizwar n wemharwaḍ, di ddura tamezwarut, xsernt 25% n tseḍmiwin. Xsernt 4 zi 5 n partidat. Maca ittɣil-asen qa rebḥen kṭer zi 60%. Bla ma fehmen izerfan n weḥizwar, wer zemmarn ad ssnen mani d melmi xsern!

Aqarri n Dunning Kruger urid d aɛeffar-nni i daneɣ yesḍerɣilen x tuqquḍeḍt n ufus-nneɣ. Azgen ameqqran n yewdan neɛɛmen xmi tteftinen aked yixef-nsen belli wer zemmern, niɣ wer ssinen. 

Deg ij n Lemtiḥan n lujik, ca n imeḥḍaren ẓebblentet, Lami ɣrin cwayt n lujik, neɛmen nnit belli lemtiḥan nni i sseɛdun, d lefḍiḥet.

Izemmar ad yili, Iwdan i yessnen cwayt, fehhmen cwayt, ɣrin cwayt, wer ttimnen ca aṭṭas ixef-nsen. Iwḍen ad snen belli aṭṭas umi wer ssinen. Maca inni i yessnen aṭṭas, niɣ iḥrayfiyyen di ca n yiger, ssnen min ɣer-sen di tussna, maca tteggen ij n uẓenbiḍ nniḍen, ittɣil-asen qa midden, marra fehhmen di min tteggen. 

Uca ma wer ssinen, ma ɣrin ssnen, lebda xezzren deg ixef-nsen s ij n lxezrat maci d tenni. 

Xmi ttilin d imeḥtella, wer ttwilin iẓenbiḍen-nsen. Xmi ttilin snen mliḥ, wer ttwilin tizemmar-nsen. 

Suya mala Aqarri n Dunning Kruger wer t-ttwilin inni di yella. Minzi ɣa nessen ma. Nettawi-tt-idd di min netteg, ma lla? 

Ixessa a nesseqsa iwdan a daneɣ-inin mamek ttwalan lxedmet-nneɣ, mamek daneɣ ttwalan. A nerr taynin i wekritik n yewdan, waxxa ca n twalatin itteqqes. 

Ixessa a nelmed, a nsiɣi nlemmed, minzi mintra nettmarni di Tussna, mintra neqqsent tmisaɣ-nni n tussna.

Niɣ mamek nnan imezwura, mala tettemsawaled aked ubuhali, err taynit wer tettegged am netta!

Tala: https://ed.ted.com/

Timaynutin

Aqelɛi
Aqelɛi
Abdelmajid Akalai

Fser-itt