28.1 C
Nador
Ssebt 27 Yulyu 2024

Tinbuqt.. Tamdint n Itargiyen i idewlen d tiɛejjuja

Ḥa tettades tfuct bac ad teɣli, qbel i ttadin n lmeɣreb, ibedda Ag Muḥemmed yeggur s llilet deg ibriden n Tinbuqt (Timbuktu i zi tettwassen) di Mali.

Deg webrid-nnes, immelqa aked ijjen umeddukel-nnes nniḍen uca ṭṭfen abrid s tnayen.

Ttmsellamen x imeddukal i ttmelqan deg webrid, ttemseqsan x nnhel d lwacun. Ṭṭfen abrid-nnsen ar mani wwḍen izaɛuden n yejdi ɣer berra i temdint, d nitni yerrḍen arruḍ aqdim n imezdaɣ n imukan-nni.

Zegga ffɣen tnayen-a n imeddukal zi tmedint, bercen x yejdi ḥuma ad ssujden ijjen uberrad n watay. Ag Muḥemmed Ɛali yeqqar : « Lkas amezwaru n watay ittili yeqqseḥ, am lmewt. Maca wis tnayen ittili d amjahdi cwayt, ḥaca wis tlata ittili yecna am arriḍa ; labudda a ten-teswed s tlata ».

Am merra imezdaɣ Itargiyen, iɛezzaben-a ttɛicen di sseḥra tameqqrant, ilul Ag Muḥemmed Ɛali di sseḥra, di leḍruf n Tinbuqt.

Tanfult-nnes teqqar ila netta ilul di 1970, maca wer issin ḥedd melmi s tidet i yilul. X manaya yeqqar Ag Muḥemmed Ɛali « Itɛin luleɣ qbel cwayt i useggas-a ».

Ag Muḥemmed Ɛali i yegmin deg wul n sseḥra, ittwala belli lxaṭar ameqqran i ttuɣa x-as itthuddan din, wer tettili ḥa d ijjen tḥeryaḍt n yejdi tettas-d zi laggʷaj.

Inna-aneɣ : « ijjen wass wami dayi-ttuɣa d ameẓẓyan, ttuɣa rezzuɣ x waman d nnec nnayeɣ x telɣemt-inu, deg webrid n tdewla-inu, tessuḍ-dd ijjen tḥeryaḍt n tɛejjajt. Ajenna ibberken zzag-s, ar mani dewleɣ wer ttwiliɣ ula d fus-inu. La d ijjen ma ila igga-as leḥsab. Di xemsa n tminutin waha i yuqeɛ ddegg-a merra. Ttuɣa ixess-ayi ad buṭṭḥeɣ x tmurt bac ad tsala taḥeryaḍt-a. Maca taḥeryaḍt-nni tekka ca n tlata n tseɛɛatin. Awern-as dewleɣ ɣer taddart. Maca wer din ufiɣ ca baba i ttuɣa iffɣen bac a xaf-i irzu ».

Lḥaj Muḥemmed Ɛali wer iruḥ ca ɣer temdint ar mani yemɣer cwayt, di temdint iṭṭef din ijjen taddart i yixef-nnes, inna : « Wer umineɣ anict uya n tfawin i da yellan ».

Tinbuqt, tamdint ixnunnsen di tɛejjajt, ijjen wass ttuɣa-tt d amkan mani ttemsagaren ikabaren n tsebbabt.

Ag Muḥemmed yus-d ɣer Tinbuqt minzi ila ixes ad yexdem. Ibda ixeddem d « lgid n imsaryen » n inni ixsen ad ssnen sseḥra mamec tegga.

Ul n Ag Muḥemmed iqqen ɣer sseḥra waxxa netta izeddeɣ di temdint-a. Xmi wer da min ɣa yegg di temdint, ittraḥ ɣer sseḥra, isɛedda din xirebbi n wussan d netta ittraɛa itran, issess atay aked imeddukal.

Mala yufa ixef-nnes ixess-as uɣil ad iqqim di temdint, ixezzer Muḥemmed lweqt i di ɣa yeffeɣ ɣer leḍruf-nnes d netta ittbeqqec x sseḥra.

Amutti-nni i din jar sseḥra d temdint, ijja Muḥemmed ad ibna tileggutin (leqnaḍer) jar leɛwayed tiseḥrawyin d min tetter tudert tamaynut di temdint.

Ixdem Ag Muḥemmed d lgid n imsariyen. Netta zi lebda ittɛawad tiḥuja ula i tarwa n tmurt-nnes qbel ma a tent-iɛawed i imsariyen.

Iqqar : « Lulen tarwa-inu di sseḥra, minzi d ta d ɛada-nneɣ, neccin nettɛic di Tinbuqt, xseɣ a ten-awyeɣ ad ɣren, wer xseɣ ca ad ilin am nec ».

Ag Muḥemmed issawal sebɛa n yelsawen waxxa netta wer issin la ad iɣer la ad yari.

Iqqar : « Ijjen wass iggur ad awyeɣ tarwa-inu ɣer sseḥra, ad din kken aṭṭas n wussan, bac a tt-ssnen kṭer ukṭer, maḥend wer tt-ttettun ».

Ujar zi ɛecra n iseggusa, d Muḥemmed immal aẓli n sseḥra i imsariyen, i ydewlen wer dd-ttisen ca minzi di Mali aṭṭas n wemseksi. Manaya yejja later-nnes x jjihet-nni, ijja later ula x yewdan i ttuɣa ixeddmen deg yiger n usari.

Tiḥuja n Ag Muḥemmed ttwaḥsabent d aẓuyyet ɣer ussan-nni yecnin n wakud n usari di sseḥra. Ar ass-a ɛad issitim Muḥemmed ad ɛeqben imsariyen ɣer sseḥra.

Tinbuqt ijjen wass ttuɣa-tt d amsagar n yebriden n tsebbabt i dd-ittawin aṭṭas n rrbeḥ di Tefrikt. Ttuɣa-tt zi tneddam timeqqranin i yellan di zzman-nnes.

Ag Muḥemmed issawal sebɛa n yelsawen waxxa netta wer issin la ad iɣer la ad yari.

Tisent, ureɣ, iɣsan n yelfan d sselɛet Tawruppit am lkettan, kulunyat d zzaj merra ttuɣa ttekken x Tinbuqt ijjen nnhar.

Ttuɣa ttɛicen di Tinbuqt di lqern wis seṭṭac ca n miyyat alef n imezdaɣ, kṭer zeg imezdaɣ n London di lweqt-nni.

Mamec i dag-s ttuɣa ca n mitayen n temzgida d ijjen tesdawit. Ttuɣa ttasen-dd ɣer-s zeg imukan ggʷjen, am zi Granda d Beɣdad. Tettwassen temdint-a s idlisen-nnes iqdimen.

Merra manaya, yettɛawad-itt Muḥemmed i yemsaryen s ijjen tebridt dag-s aṭṭas n ugezzen, ittawi aṭṭas zeg imsariyen bac ad ẓren ddegg-a n idlisen.

Ifṭen Muḥemmed belli iberraniyen tteɛjib-asen temdint-nnes, maca ttafen ibriden-nnes tili ccuren s yejdi d tudrin n ucal-nnes reddjent. Ag Muḥemmed ittawi imsariyen ɣer ssuq n ileɣman bac ad kid-s ẓren tisent d nettat tettas-d zi Tudenni, zeg wul n sseḥra.

Muḥemmed imdukkul aked waṭṭas n legnus zi dduniyt amen tekmel. Netta ttuɣa izwar-as iruḥ ɣer Uruppa, yufa dag-s ijjen dduniyt wer kid-s innum, ula d amenni i ttafen imsariyen tamdint-nnes.

Ittɛawad-aneɣ Muḥemmed x manaya : « Wami ruḥeɣ ɣer Uruppa twalat tamezwarut, ufiɣ aman ttazzlen x tmurt, nniɣ-as aked ixef-inu ‘man-a iwdan-a ? qa bbuhlyen ɛinni !’ Man-a tazzla-ya i zi gguren iwdan-a da, la d ijjen di sseḥra ma ad dag-s ifekker ?!»

Inna-aneɣ : « Di sseḥra aṭṭas n lweqt i ɣer-neɣ maca walu aman.. Deg Uruppa walu lweqt maca ɣer-sen aṭṭas n waman ».

Maca waxxa amenni, yufa din ijjen wemsarwas : « Wami berqeɣ aman n lebḥer di Barcelona, ttbehḍeɣ, minzi lebḥer igga am sseḥra, wer ɣer-s bu igmiren, wer ittsili ».

Zi tugurt-nnes (ticli-nnes, asafar-nnes), ifṭen Ag Muḥemmed i min isferrazen Tinbuqt, ula d Paris d Barcelona ɛejbent-as aṭṭas, amec tettɛjib Tinbuqt i yewdan i ɣer-s dd-ittasen zeg umaḍal.

lebḥer igga am sseḥra, wer ɣer-s bu igmiren, wer ittsili 

Ijjen wass iruḥ Ag Muḥemmed ɣer furbu n Barcelona, din i yettebheḍ mamec igga ijjen wemkan izemmer ad ismun merra imezdaɣ n Tinbuqt.

Xmi ttexsen imsariyen ad ẓren aṭṭas n sseḥra, ittawi-ten Ag Muḥemmed ɣer Arawan deg wul n sseḥra, i yellan d ijjen temdint teɣreq di sseḥra x yeẓẓelmeḍ n Tinbuqt.

Deg imalasen imeggura n tugurt-nnsen, ittsuḍ-dd usemmiḍ ; isemmiḍen da ggin am lemwaj i yeccaten x tmewwa n lebḥer.

Nettaf din timɣarin d nitenti kessint tiqubac n waman i dd-ttagment zeg wanu. Bla aman, wer zemmren ad ɛicen yewdan deg wemkan-a i wer issinen umi qqaren anẓar.

Ijdi mani mma, din ɣir ijjen tezdayt n tiyni, teggam weḥḥed-s.

« Amezwaru amutti zeg wemkan ɣer wenniḍen, immal-dd taqsuḥi n bnadem maca lux, xmi ɣa teqqimed deg ijjen wemkan qa d wenni umi qqaren bnadem qa yemḥeḍ » Ammu i dd-itterra Muḥemmed x yenni i t-ittseqsan x min t-ittejjan ad iqqim deg ijjen wemkan am wa.

Ag Muḥemmed, yeqqar : « s uya i da ttɣiman ayt Arawan, bac ad mmlen belli nitni qesḥen, ad mmlen belli tamdint-nnsen ɛad tella ».

Waxxa imseksiten kkren mani mma di jjihet-a zeg wafrika, min ittejjan imsariyen wer zemmren ad dd-asen ɛad. Maca Ag Muḥemmed iqqim da, yugi a ssa yugur.

Iqqar : « Xmi ttiliɣ di sseḥra, ttaciɣ s tlelli-inu, s laman. Ul-inu wer ittessen umi qqaren tiggʷdi. Da zemmreɣ ad xarrseɣ. Ad meggneɣ mliḥ. Da ttiliɣ d nnec. Wen ittagin a ssa yugur. Ta d tamurt-inu ».

Asagem: BBC, yura-t: Anthony Ham

Timaynutin

C.Andic
C.Andic
Chahid Andich

Fser-itt