27.1 C
Nador
Lexmis 25 Yulyu 2024

Timɣarin‑a beddlent Tudert! (1)

Ca zeg-sent ufint Radioactivity, ca sɣuyyent x tesɣart‑nsent ḥima ataf ttareccḥent, beddent deg wudem i Ṭaliban. “Timɣarin zemmarent i minumi zemmaren yergazen”, i tenna Maria Teresa de Filippis tamezgarut i yemḥizwaren di “Formel 1”. Ass-a a dawem‑dd nari x ɛecra zi Timɣarin‑a i ibeddlen tudert.

Tafarɛunt Tamezgarut!

Awerni lmut n wargaz‑nnes Farɛun Tuḥtmes II, tedwel Ḥatcepzut 1497 zdat ɛisa, urid xwansu ɣa yemɣer memmis waha, maca tedwel d tajellit n Misra.
Ḥatcepzut 1479 q.y

Awern i tmettant n wergaz‑nnes Farɛun Tuḥtmes II, tedwel Ḥatcepzut 1497 qbel i Yeccu , urid xwansu ɣa yemɣer memmi-s waha, maca tedwel d tajellit n Misra.
Ɛecra‑nni iseggʷusa i di teḥkem, ccuren s lehna d arrawaj. Farɛun i dd-idewlen awarn‑as yuḥḥel ad yemḥa later n tfarɛunt‑a.

1337 yekker umenɣi n 100 iseggusa jer Aglanzi d Fransa, idjis n ijjen ufellaḥ qaren‑as Jeanne d’Arc. Tuɣa ɣer‑s 13-iseggusa, rumi teẓra turjit tamezgarut. Senni laɣan‑dd xaf‑s imeqranen n glizyat ad tsellek Fransa, ad tessiwed Karl VII ad yili d ajellid n Fransa
Johanna

Tamjahedt tameqrant

1337 yekker umenɣi n 100 iseggusa jer Weglanzi d Fransa, yelli-s n yijjen ufellaḥ qaren‑as Jeanne d’Arc. Ttuɣa ɣer‑s 13 iseggʷusa, rumi teẓra turjit tamezgarut. Senni laɣan‑dd xaf‑s imeqranen n glizyat ad tsellek Fransa, ad tessiwed Karl VII ad yili d ajellid n Fransa. Ɣar uneggar Aglanzi yerna deg umenɣi, ṭṭfen‑tt Yeglanziyen, nɣin‑tt.

Katharina tekkes afɣul n wargaz‑nnes zi leḥkam.
Katharina II.

Lalla‑s n yegran

Katharina tekkes afɣul-nni n wergaz‑nnes zi leḥkam. Tegga ixef‑nnes d tajellidt n tmura n Arruss, tiweḍ ad teḥkem dinni, ad tessader Pulunia d ca n tmura nniḍen sadu leḥkam‑nes, ar mani tedwel d nettat weḥd-s i umi qqarn “Tameqqrant” zi tinni i iḥekmen.

Elisabeth I

Tamɣart m iɛeqriwen

Elisabeth I, lami tiweḍ ad teḥkem, teṭṭef tamurt dag‑s arwina. Maca tiweḍ ad tesbedd amenɣi jer Iprotestanten d ikatuliken, tendeh tamurt n Briṭanya ɣer wussan n wureɣ. Tussna n Briṭanya deg wakud-nni, tedher-dd dag‑s tẓuri, iban‑dd dag‑s ula d Shakespeare.

Timɣarin‑a beddlent Tudart!
Emmeline Pankhurst (1858-1928)

Tameɣnast iqesḥen

1903 deg Uglanzi, tessers Emmeline Pankhurst ddsas i umussu n temɣart. Tɣewweɣ x tesɣart n temɣart deg warecceḥ. Aɣewweɣ tegga‑t s tikkest x macca, d usiɣi n tmessi di tudrin. arami d 1918 i dd‑tiwi tasɣart, ucin lḥeq i temɣart ad tarecceḥ x 30 iseggusa. nettat temmut deg 1928, aseggʷas lami yegga Uglanzi izerfan minxef tesɣuyy Emmeline.

Timɣarin‑a beddlent Tudart!
Rosa Luxemburg

Tameɣnast tazelmaḍt

zdat ma ataf timɣarin zemmrent ad sewwtent, tbedd Rosa Luxemburg deg useddi amezwar n imeɣnas i iɣewwɣen x tdimuqratit d tseqqar n wegdud.
S Tmunt n Sparta d wegraw Akumunisti i di teswiza di ddsas-nnes, tessenta s lidrabat ad tteg tagrawla awarni ukemmel n wemsiqḍi ameḍlan amezwaru.
1919 nɣin‑tt ca zi lmexzen n Uliman.

Marie Curies (1867-1934)

Tamussnawt n iseḍya

Tarezzutin n Marie Curies deg iseḍya i yellan Radioaktive, ssiwḍen-tt ad terbeḥ awardi n Nobel di fizik, maca ad tawi ura d lehlak ileqfen s Arradyu-nni.
Awardi nniḍen n Nobel tiwey-it x twafit n Radium d Polonium deg Ucimi (chemie). Awarn i lami yemmut wergaz-nnes, tedwel nettat ad tesɣer di “Sorbonne” di Paris.

Anne Frank

Tafeṭṭaḥt n Hulukust

Annelies Marie „Anne“ Frank, tettwassen s “Anne‑nnek”, zag‑s i tkemmel adlis i di ttuɣa tettari tizemmemin‑nnes mkul ass, jar 1942 d 1944. tawlaft‑a ttuɣa ɣer‑s 13 iseggusa, awarn‑as terwel ɣer Wamsterdam. Tedder din deg yijjen wexxam teffer dag‑s, ar mani d Mars 1945 ṭṭfen-tt iwyen-tt a tt-nɣen. Adlis-nnes yeqqim ttedwalen merra yenni i irezzun di min yettwaggen d ɣezzu deg udayen.

Timɣarin‑a beddlent Tudart!
Wangari Maathai

Tafrikant Tamzwarut i yeksin Nobel

“Azgzawt tamezgarut n wafrika” i das‑ttlaɣan legnus, Wangari Maathai zeg iseggʷusa n 70 nettat tettɣewweɣ x tseqqar n yewdan, ula x tseqqar n Ugama (nature). “Green Belt Movement” teẓẓu zeg‑s lesjur, ḥima ad teqḍa x lazaɣ di tmurt‑nnes, deg 2004 teksi x min tegga Awardi n Nobel.

Malala

Tamaẓust n tmeɣnas

Di 2009 tuɣa ɣer‑s 11 iseggʷusa lami tesqad ineɣmisen x Ṭaliban i BBC. Tɣewweɣ x izerfan n tebriɣin di tɣuri zegga qqnen sekwila mani i tt‑ttuɣa d tameḥḍart. 2012 tenjem x ubunt zi tmenɣiwt. lami teggenfa, tura adlis-nnes: “D nnec d malala: tenni tuɣa xsen ad nɣen Ṭaliban!

Timaynutin

Aqelɛi
Aqelɛi
Abdelmajid Akalai

Fser-itt