24.1 C
Nador
Ssebt 27 Yulyu 2024

Tawgrat Ult Ɛisa; tazlawit taderɣalt ibedden deg wudem n uḥewwas

Mala nessawal x temɣarin ibedden deg wudem n uḥewwas, d amezwaru ad neydar tajellidt Tamaziɣt Dihya i yewwḍen ad tbedd deg wudem n usugi Aɛrab i Tmazɣa, din Lalla Faḍma n Sumer i yesbuhliyen ifransisen s tiɣist-nnes, tjull ad tewseq ifransisen zi tmurt n Iqbayliyen.

Di Arrif, timɣarin irarent ijjen tilalt ula d nitenti di tnezbayt, s tzemmar-nnsent i yeggint deg uswizi n yemjahden, maca ula s yezlan-nnsent i d-isfaqqan targazt deg wulawen n imeɣnas.

Tawgrat Ult Ɛisa: tasedda n Ayt Sexman.

Zi temɣarin i yejjint isem-nnsent idder deg wulawen n midden, xelli ttuɣa din asinef n umezruy i tura ddewla tameɣrabit; nettaf din tazlawit tamaziɣt, Tawgrat Ult Ɛisa i yellan d yelli-s n Ayt Sexman.

Tameṭṭut-a ta, xelli ttuɣa-tt d taderɣalt, wer tettwili, maca ila tessen mamec ɣa tegg ad tmud izlan, tettsaqar-d zzag-s aqerṭas ittneyyac nican ɣer wulawen n midden, iɣeṭṭel ifadden i uḥewwas maca isnekkara imezran ɣer uḥami x tmurt d wuddur-nnes.

Wer nessin ca nican melmi i tlul tazlawit-a tameqqrant, maca ad yili tlul deg wezgen wis tnayen zi lqern 19, temmut deg useggʷas n 1930.

Ɣir udfen ifransisen tamurt-nnes deg Waɣbala, traḥ ɣer Tunfit mani llan Ayt Yeḥya, dinni i temmut qbel ma ad adfen Ifransisen deg useggʷas n 1930, wer wwiḍen ifransisen a tt-menɛen d nettat i ttuɣa yellan ɣer deffer i tnezbayt-nni tameqqrant i yufrin irumiyen zzat-sen.

Tawgrat ɛemmer-s ma temlek, ataɣ umi i tt-ttuɣa d taderɣalt, xelli amenni ttuɣa ttweqqren-tt aṭṭas, yeqqar x-as François Reyniers : “Tawgrat ɣer-s ijjen jjehd d ameqqran, zi senni s yezlan-nnes, ila tettɣennej, tessawal ɣer midden”.

Min x-as nnan imerzuten ?

Izlan-a nnes i ttuɣa yellan d tirjet treqq, tejja ifransisen ad tt-iydaren deg idlisen-nnes.

D aya i yejjin ijjen ameknaw François Reyniers a tt-id-iydar deg udlis-nnes “Taougrat: Ou les Berbères racontés par eux-mêmes” (Tawgrat: Xmi i yettɛawaden imaziɣen x ixef-nnsen). Adlis i x-as yura wer yeɛdi 80 n tefray, yeffeɣ-d di Paris aseggʷas n 1930.

François, ɛemmers ma yemmelqa Tawgrat, maca ttuɣa ittesla x-as waha, maca ijmeɛ izlan-nnes, isturjem-iten s twiza n tarwa n tmurt-nni.

Ifransisen wer das-errin taynit i tmedyazt-a tameqqrant, ar mani ssnen anict n uweqqer i das-tticen imaziɣen d anict i tzemmer ad tegg d timegga deg wegdud.

Zeg yewdan i das-yerrin taynit nettaf Muḥemmed Cafiq i x-as issiwlen deg ijjen zeg idlisen-nnes i yura s Teɛrabt.

Iqqar x-as Ḥasan Awrid ila : “izlan-nnes ila qesḥen, tesfaqqa timɣarin, xmi i teqqar “Kker a Yeṭṭu”, maca zeg ijjen uɣezdis-nniḍen, teqqar amya zeɛma tesmeɛna-d axmi wer qqimen yergazen, ila tettagi x uḥewwes, tettlaɣa yergazen ḥma ad rnin zi tnezbayt-nnsen, teṭṭef di ddin-nnes; ameknaw yeqqar ijjen yezli-nnes: ‘Ma ddin n Muḥemmed wer t-zrix‘ (Ma ddin n Muḥemmed wer t-ɛedduɣ). Xenni, ila tettɛewwal x temɣarin minzi irgazen, zi lxezrat-nnes, ila wer ggin ca min zzag-sen traja.”

Yeqqar x-as Leḥsen Ẓerwal, ila “tazlawit-a i yeddren ijjen ucwiḥ zi tudert-nnes deg Waɣbala, zi senni tetleɛ zzag-s zegga i tt-ṭṭfen Ifransisen, traḥ ɣer Tunfit mani izlan-nnes ila kessin aṭṭas n tumlayin i izemmren ad ssiɣen tafwt x waṭṭas n tallest i yessdlen x iɣezdisa n tnezbayt deg waṭlas anammas d umeqqran d wenni n usammer, ittsemma x imseksiten i ttuɣa yellan deg Iceqqiren, Ayt Sexman d Ayt Yeḥya d tmewwa-nneḍni“.

Zeg yezlan-nnes

Izlan-a maci neksi-ten-d zi Tmaziɣt nican, maca d asuɣel waha, ḥaca negga ammu maḥend a nades ɣer min txes ad tini:

Wwḍen-d Irumiyen, swin zeg weɣbal n tsaft

Wer ggʷiden, cedden din iysan, wtin lewted

Imaziɣen, waxxa ketren

Axmi wer llin”

Tenna ɛawed:

“Ssijj-d a Tuda, laɣa-dd x “Yezza” d “Yeṭṭu”.

Aqqa tus-d twalat n temɣarin

Ad ksint taɛellamt n girra

Irgazen waxxa llan, maca axmi wer llin”.

Timaynutin

C.Andic
C.Andic
Chahid Andich

Fser-itt