24.1 C
Nador
Ssebt 27 Yulyu 2024

« Taqerfit » niɣ lḥubb asemmaḍ jar iḥudriyen deg idurar n waṭlas.

Aṭṭas i yettɣilen ila amlussun jar wewtem d tewtemt axmi ttuɣa wer yelli di ledcur qbel ma ad dd-banent traccwin tinamunin, minzi amun ila iḥeṭṭa kulci, maca aya d ijjen lxezrat teccur s « nnfaxet » ɣer wamunen illa waxxa din aṭṭas n iklicciten x-asen, wḍen ad ggen amkan i tirjet arriḍa i zi ttemlussunen imeɛcaq qbel ma ad melken. D aya  umi neqqar tnamit n « Taqerfit » i yellan deg idurar n waṭlas Ameɣrabi.

Izerfan n tmexsa ɣer tqebbal.

Asistim n tqebbal ɛemmers wer iqmiḥ iḥudriyen deg imukan n waṭlas, maca ttuɣa ttemseddaren aked ijjen tnamit tettwassen deg yizerfan n wamun mamec i ila tella adu uḥeṭṭu-nnes.

Tettwasemma tnamirt-a s « Asqer » deg idurar n waṭlas ameẓẓyan, d « Taqerfit » deg iraqqen n waṭlas ameqqran d usammer, din aṭṭas n tmeslayin i illa ilaqq inni itteggen tnamit-a ad tent-weqqren, mamec din imukan mani ixess ad tili, d ca n wawalen ixess iḥudriyen lebda ad ten-sseḥḍaren di taynit-nnsen.

taqerfit txes ad tini s Tmaziɣt « asemmiḍ », xsen ad zzag-s inin awal asemmaḍ jar awtem d tewtemt, maca awal-a asemmaḍ izemmer ad yawi ɣer wawal « iḥman » awerni i lemlak, maca qbel i lemlak tteṭṭfen deg wawal « asemmaḍ » ttɛemmren zzag-s lweqt-nnsen i yexwan.

Umi tfaqq teqbilt s lhimmet n twacitin i ixess ad ilint jer imeɛcaq, i ɣa iggen aɛeqqa amezwaru n twacunt, tegga-asen ijjen wemkan, adu tiṭṭawin-nnes d ijjen wakud mani iḥudriyen ixess-asen ad t-weqqren.

Yeqqar Brahim Amerki amrezzu deg wagla n teɣzut n Tkemmut n Yeɛqub di jjihet n Ṭaṭa, ila igran d tneqqiḍin manis dd-tagmen aman am taliwin d taryiwin, ttuɣa dinni i yettili « usqer », mani ttuɣa tiḥramin n ddcar ttraḥent ɣer wemkan umi qqaren « asigem » awerni i tẓallit n ssehla maḥend ad agment aman, ad fewwjent x yixef-nnsent awarni ijjen wass iccur s tamara ɣer daxel i taddart d berra-nnes. Yerrḍent arruḍ asebḥan, d teqcucin iknin, ttsewwcent s taẓult, mamec iḥudriyen n ddcar ula d nitni yerrḍen mliḥ, ttenhellan deg ixef-nnsen, ataɣ ad x-asent terḍa ca n icten.

Zeg uɣezdis-nnes yeqqar Xalid Ben Ɛeddi, mmi-s n jjihet n Ayt Hani di Tinɣir, ila ɛada-ya tteggen-tt ɣer ssbeḥ di taryiwin d wazil deg yigran, ḥaca di tmeddit ittili din ijjen uzzreg mani din ssawalen(t) ar ɣa teɣli tfukt. Yeqqar ila tzemmer ɛada-ya ad tesmun jer wawmaten deg ijjen wemkan, mani kul ijjen zzag-sen irezzu x ijjen wecrik niɣ tacrikt n tudert, deg ijjen uklima dag-s aṭṭas n uweqqar d usedḥi, mani sḥeṭṭaren-dd deg uzellif-nnsen awal i iqqaren « sawel s yimi, tamẓed afus » (siwel s yimi, teṭṭfed fus-nnec). Da, ccaten-dd lemɛani maḥend ad smeɛnan x wayawya ila qa din timexsa zeg ijjen uɣezdis niɣ zi wenniḍen.

Ttemsebḍan lebda imukan mani tettili ɛada-ya, amek yeqqar Brahim Amerki, nettaf deg wussan n tejrest amelqi-ya ittili deg izubaq d yebriden n ledcur, mani ttmunen iḥudriyen awerni i umensi, ttawint-id teḥramin ikecwaḍ i ɣer ssuqquḥen, ttɣimant deg ijjen udir, zzat nnsent dinni iḥudriyen, uca ibedda uqessar d wemsawal s yezlan jar-asen(t). Icten tzemmer ad tini ijjen yizli, a x-as dd-yerr wenniḍen, amenni ittuqiɛ s twala ar ɣa dewlen s kulci ɣer tudrin-nnsen.  

Tabellaṭṭ … timexsa s nnwac

Zi ɛadat ittuqiɛen dinni aked taryiwin d taliwin d tsebbalin n waman, alaḥsab Amerki, xmi bennant teḥramin umi qqaren « tabellaṭṭ » i yellan d ijjen ukerkur n yeẓra dag-s jar tlata ar setta n yeẓra ttemrusan x wayawya am ijjen wehram, uca tteggen x-as sennej-nnes « tawckint ».

Aya ixes ad ini ijjen ubeqqiḍ n nnwac d tlullucin, uca xminni i dd-iɛedda senni ijjen uḥudri, qqarent-id x-as ijjen yezli am wa : « Ul ḥemmus iɣ tgit argaz texlust ».

Maca mala yexs ad tt-yerdel ad ikessi xenni abeqqiḍ-nni n tnewwacin, uca tteggent-tt x-as tḥudriyin ad igg ijjen tfust n uḥwac di ddcar-nnsent, axmi d mezri zzag-s ila ixes ad yemlek.

Aked uɣezdis n « Tabellaṭṭ » din ijjen ɛada-nniḍen i yeqqnen ɣer waman, xmi ittemselqa umeɛcuq aked tnubyut-nnes uca ittcura taqbuct-nnes s waman, xenni qqaren aqqa « yugem-as », aya axmi d surif amezwaru i di ɣa msiwlen amsawal « asemmaḍ » ar uɣelluy n tfukt.

Yeqqar Lḥusin Buyeɛqub, aselmad n tentrupulujit, ila imelqiten-a ttejjan amlussun ad yili kṭer jar iḥudriyen, mani ttkemmalen s tayri d lemlak, niɣ wer ɛeddin imlussunen. 

Amek yeqqar uselmad n tenṭrupulujit di tesdawit n Ben Zuher, ɛada-ya tettekkes asedḥi jar wewtem d tewtemt, ttemselqan x webrid n ɛadat i yettwassnen, manaya wer ittegg bu ca n ḥajet d taɛeffant i wamun mani ittilin, amek yeqqar ɛawed, ila ttaɛeddu asiksi wer yelli deg imukan mani tella ɛada-ya, maca wer din bu ca n tɣuriwin d timassanin iseddaten-tt aya.

Asqer… niɣ xminni xeṭṭarent tiɛzriyin argaz n yimal-nnsent.

Ttuɣa tamɣart deg iraqqen n Sus d Usammer, tizwar ad tixḍar acrik-nnes zzat i midden, tzemmer ad tini ila ca n ijjen yewwi-as lxaḍer, aya ttuɣa wer nzemmer a t-naf di ca n imukan-nniḍen di Lmuɣrib. Mani aṭṭas n temɣarin ar yiḍ-a ɛad ttemkabarent ḥma ad ɣer-sent yili lḥeqq-a, zzat i leḥkam n twacunt i ixeṭṭaren deg waṭṭas n twalatin deg wemkan n temɣart.

Taqbilt tamaziɣt tewca lḥeqq la i uwtem la i tewmet ḥma ad ixḍaren min kid-sen i dd ɣa asen, bla ma ad tessers ɛada-ya di texxamt n leḥram, mani ca n yewdan d ixwanjiyen ɛad qa ttlaɣan maḥend ad kksen tnamit-a i yewtin iẓewran deg umezruy.

Yettwala Buyeɛqub, ila ddegg-a n tnamitin ttuɣa-tent di lɛahed wami Imaziɣen ttuɣa-ten d ijjen wegdud d Amisi, mani tamɣart ila s ccan-nnes, amek yella lḥal ɣer Imaziɣen Itargiyen ass-a.

Brahim Amerki iqqar ila qa tnamit-a maci ḥram, minzi qa werrten-tt midden, ila mala nekkes ca zzag-sen ig ittexsen ad ḥerrmen kulci waha.

Xalid yettwala ila ayt bab n lecur mani tettili ɛada xezzren-dd ɣer-s d « aḥerraz » awal-a ixes ad yini ɣer tqebbal n Ayt Merɣad d Ayt Ḥdiddu, tikkest n usedḥi, ittsemma taqefrit ɣer-sen wer dag-s bu asedḥi mamec ttexsen nitni ad mlussnen jar-asen amek ttuɣa lḥal aked lejdud-nnsen.

Ddegg-a n uḥerrem ittawi-aneɣ ɣer useggas n 2014, mani imezdaɣ n Iḥuḍigen di Tinɣir, ẓeyyren ijjen ijadarmiyen, zegga ttuɣa xsen ad sbedden tnayen n iḥudriyen tteggen taqerfit, aya ttuɣa ttwalan-tt imezdaɣ d ttaɛeddu x leɛwayed n tqebilt-nnsen.

Tiraccwin tinamunin qeṭṭant x Tqerfit

Zzat i waẓẓli-ya deg usistim n teqbilt i yewcin i iḥudriyen lḥeqq-nnsen ad xsen, mamec yewca lḥeqq ameqqran i tḥenjirt ad tixḍar acrik-nnes, am mamec yella deg wamunen d tneddam timeqqran, maca xelli ammen tettessen ɛada n « Tqerfit » ijjen nnaqes kul aseggas, zegga i dd-udfent aṭṭas n isebdanen n ddin, idemsanen d inni n wemsawaḍ ɛawed.

Deg yiger-a, iqqen uselmad n Tentrupulujit di tesdawit n Ben Zuher, ɛada-ya aked ijjen wamun ɣer-s amnaḍ-nnes (contexte) n umezruy, ɛadat-nnes d tnamitin-nnes, d ijjen wamun min xef nzemmer a t-nsemma ila d « aqdim », yettwala belli amnaḍ-nni i t-id-issufɣen wer iqqim yiḍ-a d ubeddel ameqqran i ittessen wamun ameɣrabi, aked usetleɛ d usmaynu, min ijjin afinumin-a ad yedwel ɣer deffer zegga i dd-banen imassen d imaynuten i yettejjan amsawal, mamec dd-banen ula ca n yinawen n ddin i ittbeddan zzat i ɛada-ya, ttexsen a tt-qelɛen zi tussna-nneɣ.

Zeg ijjen uɣezdis-nniḍen, dinni ca n tsentayin, xminni ittili ca n umelqi s usexdem n imassen n wemsawaḍ anamun, maca manaya wer itteffeɣ minzi ttasen-dd iwtman, tiwetmin qqaɛ wer dd-ttisent, s uya iḥudriyen ttraḥen ɣer traccwin tinamunin kṭer. Amek yenna Ben Ɛeddi s ixef-nnes.

Isḥissif Brahim Amekri, umi wer din bu tmesmunin d tidelsanin di jjihet n Ṭaṭa, itterran taynit i ɛada-ya i yellan d ijjen wagla d adelsan iggur ad inqaḍa zeg imukan-a.

Maca umi wer din bu tiɣuriwin d tinṭrupulujiyin  d tisusyulujiyin x ɛada-ya, d iraqqen Imaziɣen mani tella, nettemseqsa ; Mayemmi teqqim ɛada-ya tbedd deg wudem n ibeddilen i yessen Lmuɣrib deg iraqqen n Usammer d waṭlas ameqqran d umelwasu, mani deg imukan-nniḍen wer din tilli (ameknaw Arrif) , mani iḥudriyen Irifiyen ttuɣa ttḍawaɛen taliwin d ussan n tmeyriwin mani tteggen imelqiten maca s tnuffra bla x wamun ?

Tura-t: Karima Weɛli
Asmezzeɣ: Andic Cahid

Timaynutin

K.Ouaali
K.Ouaali
Karima Ouaali

Fser-itt