17.1 C
Nador
Ssebt 11 Yennayer 2025

Sarrionandia, Abaskiw amezwaru i yurin x Tmaziɣt n Arrif

Ilul Pedro Hilarión Sarrionandia Linaza deg wass n 22 Kṭuber 1865 di ddcar n Barrenkuatze de Garai. Ttuɣa-t d amenzu n Juan Martin Sarrionandia, netta zi Garai, mamec i yella d mmi-s n Venancia Linaza Ereño, zi Lemoa. Yeԑlem xemsa n wawamten d tweltmatin, usin-d merra awern-as : Rufina, Damiana, José Martín, María Matea d Francisco.

Wer nessin bu aṭṭas n tmeslayin x temẓi-nnes, maca ad yili temxerwaḍ s girra Taspanyut umi qqaren la Carlistada. Deg useggas n 1881, ila ɣer-s 16 n iseggusa, yudef ɣer ukulij Tafrankisant. Xenni izdeɣ di Chipiona, uca yedwel d akehhan deg useggas n 1889, xenni ila ɣer-s 24 iseggusa.

Deg useggas-nni s ixef-nnes, ittsemma di 1892, wcin-as awardi ḥma ad yili di Tiṭṭawin. Mani i t-kellfen ad ibedd x tɣuriwin Tiԑrabin di temzyida n yiles-a i yegga ubabat José Maria Lertxundi (1836-1896) ḥma ad ismutteg imeḥḍaren i yettraḥen ɣer Arrif.

Deg useggas-a n 1895 s ucejjeԑ n uababat n Lertxundi, ikumasa Hilarión Sarrionandia iqqar Tmaziɣt n Arrif, manaya wer t-ttuɣi ca yehwen. Maci am Teԑrabt, i yellan d iles n tmessugurt d iles n Lqurԑan, ittsemma ɣer-s aṭṭas n tɣuriwin, maca Tmaziɣt n Arrif, deg wakud-nni, ila ԑad maci aṭṭas n yewdan i zzag-s fesren ḥma ad tt-lemden iberraniyen, s uyenni ttuɣa ixess ijjen wemsawaḍ aked wi tt-issawalen.

Xenni, ababat Sarrionandia iraḥ ad yefser tajerrumt i ttuɣa yura. Uca, lḥukuma Taspanyut wcin-as ttesriḥ deg useggas n 1901, yezdeɣ di Mlilet ar mani yettwafsar udlis n « Tjerrumt n yiles Arifi » n Hilarión Sarrionandia di Ṭanja aseggas n 1905.

Ttuɣa-t d ameḥḍay d amaddud, manaya yus-d umi issen Arif mliḥ aked uɣezdis n Julián Alcorta i ttuɣa yellan d amessuɣel deg wegraw agraɣlan x Lmuɣrib, ittwaggen aseggas n 1906 ḥma ad bḍan Lmuɣrib jar Spaniya d Fransa.

Di lxedmet-nnes tafilulujit, yefser deg useggas n 1907 ijjen tektabt qqaren-as timrarutin n ubabat Pedro H. Sarrionandia i René Basset ḥuma ad yerr x ukritiki i das-yewca umesniles Afransis René Basset. Awerni ca n iseggusa, iraḥ Sarrionandia ɣer Bujdur jar yunyu n 19010 di nufember 1912 ḥma ad iɣer x Tmaziɣt i yessawalen din.

Di 27 nufember 1912, Fransa d Spanya msasan ḥma ad bḍan Lmuɣrib, ggin-as asistim n tmeḥḍayt. Xenni, itter Hilarion zeg imeqqranen-nnes ad t-sekken zi Lmuɣrib. Ila ixes ad iraḥ ad yezdeɣ di Lerbija, di lehna, ad yelha aked lxedmet-nnes x Tmaziɣt, ad yari ijjen umawal n Tespanyut-Tarifit-Taspanyut. Min yemsaren awern-as ma iqelb-as planu ? Wer nessin ca.

Ila ixes ad iẓur twacunt-nnes, izdeɣ ubabat Hilarion di Garai deg unebdu n 1913. Zegga iqqim di Bizkaia, di 5 n tɣuct, xenni temsar-as ijjen laksida umi i d-yewḍa zi tramway jar Druango x Bilbao di Amorebieta, immut x 48 usegg°as.

Aked tmettant n Hilarion Sarrionandia, yemsar ijjen uqelleb d ameqqran. Mani tiwriqin min xef ttuɣa ixeddem, ttmuttuyent zeg ufus ɣer wenniḍen. Xenni deg usegg°as n 1925, ad tettwafsar tunɣilt tis tnayen zeg udlis n Tjerrumt n Trifiyt.

Deg useggas n 1938, ad yebda Ibáñez ixeddem x tewriqin n Sarrionandia, ula kṭer x umawal n Tespanyut-Tarifit, Tarifit- Taspanyut i ttuɣa yeggur ad isala Sarrionandia ԑlaḥal.

Ibáñez ad yili ibeddel ca n ḥajet deg udlis n mmi-s n Garai, xenni yefser amawal n Tespanyut-Tarifit mac wer d-iydar qaԑ lxedmet n ubabat n Sarrionandia. Afsar yemsar deg usegg°as n 1949.

Asinef n Ibáñez i Sarrionandia wer yeԑdi ca amenni waha, al ami ula d avatikan yudef deg umseksi-ya, maca xenni ugin ad ssufɣen manaya ɣer berra, jjin amseksi-ya ɣer dixel i teglizt.

Maci d manaya i yegga waha Ibáñez maca ikkes merra asidef n tutlayt n Tuskirt i ttuɣa s usekmeḍ n tira n Sarrionandia deg ijjen tebḥirt n taddart n Mogador. Netta yegga manaya ḥma ad issigg°ej x ixef-nnes ttuhmet n tukkerḍa. Maca s manaya iraḥ ad issekmeḍ aṭṭas n tewriqin s lhimmet-nnsen i d-yejja Sarrionandia.

Akemmuḍ-a maci ḥa d Tarifit i zzag-s yeccin aԑmud, maca d tutlayt n Tuskirt, minzi aṭṭas n midden ila qqaren belli Sarrionandia issadaf Tuskirt aked Trifit ḥma ad yerzu x lmeԑna n ca n wawal nican.

Deg usegg°as n 2007, awerni i waṭṭas n iseggusa n umseksi, tegga tasdawit tanamurt n uselmed (UNED) di Mlilet s twiza aked tudrin n wefsar Bellaterra, ԑawden afsar i umawal n Tespanyut-Tarifit d Trifit-taspanyut mani rnin isem n Pedro Hilarión Sarrionandia aked wenni n Esteban Ibáñez deg umawal-a.

Deg useggas n 2010, ifser umari Joseba Sarrionandia adlis n «Moroak gara behelaino artean » mani issiwel xef tira n Pedro Hilarión deg usatal n umezruy Aspanyu d Arrif deg wakud-nni. Adlis-a, yettwafsar s Tkaṭalant d Tespanyut.

Di temdint n Garai, ttexsen ad ssmeɣren zi mmi-tsen Pedro Hilarión Sarrionandia, zegga i d-tusa tayyut, uca tessinef argaz-a Abaskiw i yewcin aṭṭas n yiles n Arrif.

Yura-t: Jon Irazabal Agirre i www.deia.eus

Timaynutin

Fser-itt