15.1 C
Nador
Ttlat 11 Mars 2025

“Min ɛnan Imaziɣen?” ɣer tɣemsa tagraɣlant?

“Min neɛna neccin?” d ijjen useqsi ila yettemrusa-d ɣer Imaziɣen di Arrif aṭṭas; minzi ila ddewla n Lmuɣrib tenker tanettit n Tmaziɣt, tessiggʷj-itt x ttlibizyu, x uselmed d merra udmawen n tudert.

Aya yejja aṭṭas zeg Imaziɣen, ad awyen ijjen umseksi ḥuma ad zzay-sen tenɛem ddewla, ar mani tedwel Tmaziɣt d yiles d amaddud di ddusutur n Lmuɣrib aseggʷas n 2011.

Lux, aṭṭas n yewdan deg umaḍal, ttessnen min ɛnan Imaziɣen d mani tella tmurt-nnsen d mamec tegga tussna i ɣer-sen.

Xelli amenni, Imaziɣen ttagin x ca n yesmawen i yeqqimen teṭṭfen dag-sen isuḥufiyen am wawal n “Lmuɣrib Lɛarabi”, niɣ xmi tteqqnen timura n Tmazɣa ɣer Waɛraben s bezzez.

Manaya neẓr-it mliḥ zegga igeɛɛed Lmuɣrib ɣer uzgen umeggaru n tkuppat n umaḍal, mani yemsar ijjen umherwaḍ d ameqqran x tnettit tamaziɣt.

Maca waxxa amenni, isuḥufiyen iberraniyen d inni n tmurt, ɛad ttagin ad slilen alli-nnsen zi tɣuni n bezzez itteggen jar “tɛurba” d Lmuɣrib.

Amedya n manaya, umi ijjen tmerselt ameknaw BBC Arabic tessadaf Lmuɣrib lebda aked tmura n umaḍal Aɛrab.

Ca n ijjen ad aneɣ-yini iwa aqqa aṭṭas n imeɣrabiyen zeɛma ssawalen taɛrabt. Wah, s tidett, manaya izemmer ad yeɛda aked ijjen usekkif n waman.

Maca xminni nxezzer ɛawed BBC africa, nettaf drus xmi i d-ssawalen x Lmuɣrib d Dzayer d tmura n Tmazɣa axmi zeɛma nitnti maci d timura n wafrika.

Aya, wer yeqqin ca ɣer BBC waha, maca nettwala-t ɣer ca n tmersal d tiwurppawyin teggent amenni kifkif ameknaw DW talimant d France24 d RT.

Din aṭṭas n tmersal ssadafent timura n wafrika n ẓelmeḍ di umi neqqar “MENA” (Middle East and North Africa), axmi s bezzez tamurt-nneɣ tafrikant ad tt-neqqen ɣer tenni tasyawit.

S tidett, ad yili manaya yeqqen ɣer ca n isuḥufiyen ttamnen d “afrocentrisme” ixarrisen-a ttekksen timura n yeẓẓlmeḍ n wafrika, ttwalan belli “bnadem acemlal” i dag-s illan maci d mmi-s n tmurt-nni. S uyenni, ad yili ssanafen merra min iqqnen ɣer wafrika di tmura-ya.

Amenni kifkif, deg isuḥufiyen ixeddmen di ddegg-a n tsentutin s wudem-nnsent Aɛrab, mani ttwalan ila Tamzɣa d “acwiḥ wer ittmekkis zi Tɛurba”.

Mmalent-id ddegg-a n tmeslayin mamec d aneɣ-ttwalan iberraniyen. Ḥedd itteḥsab-aneɣ d Aɛraben, ḥedd ittekkes zzag-neɣ tafrikant-nneɣ.

Nettɣima neccin sweḍḍren-aneɣ jar “afrocentrisme” d “arabocentrisme” mani abrid-nneɣ ad yettwaclex mala neṭṭef mliḥ di “Amazighocentrisme”.

D aya i ttexsent ad ggent ca n tmura n Tmazɣa i rezzunt ad bnant tanettit-nnsent tanamurt x ddsas n “état-nation”, maca min tteggent amenni d aceyyen n tidett i tnettit tamaziɣt minzi ttadfent di ca n imesksiten bla lhimmet aked jjiran.  

Am umseksi-nni n x “seksu” ma d “ameɣrabi” niɣ d “adzayri”, ḥaca tussna, netta, wer tneɛɛem s igmiren d fruntirat.

Ḥma ad nkemmel, ixess-aneɣ, zeg ijjen uɣezdis, ad nenɛem ila ḥma ad ittwakkes uya, yeqqseḥ aṭṭas.

Ittxiss-as aṭṭas n jjehd n sseyasa d jjehd n ikunumi. Minzi tanettit n wegduden d uweqqer-nnes teqqen ɣer ma yella wegdud-a deg wazzreg ma lla.

Zeg uɣezdis-nniḍen, lxedmet n usfaqqi ula d nettat tettirar tilalt-nnes, minzi d ayenni i ɣer-neɣ jer ifassen-nneɣ waha nzemmer ad t-negg beɛda beɛda deg yiḍ-a.

Timaynutin

Fser-itt