24.1 C
Nador
Ssebt 27 Yulyu 2024

Mayemmi Ɛebdelwehhab Dewkkali ɛemmer-s wer iɣennej “Lalla Buya”?

Ijjen useqsi ittemrusa-d : “Mayemmi Ɛebdelwehhab Dewkkali ɛemmer-s wer iɣennej ‘Lalla Buya’“? Ittban-d useqsi ca n ddegg. Maca aqqa di tidett, isnuffer aṭṭas n uxarres d ikliciten awern-as

Dewkkali, d netta ijjen artista d ameɣrabi ixleq di Fas, yettwassen aṭṭas s iɣennijen-nnes n iklassiken imeɣrabiyen. Zi lebda ila yettɣennej s Teɛrabt, ijjen marka waha n iɣennijen i d-ugmen zi Maser.

Netta, zi marka-nni n inaẓuren min ttuɣa asistim ameɣrabi ittic-asen fus ḥuma ad lellcen kṭer. Ila iḥeṭṭer ɣer lqeser n ugellid Ḥassan II lebda, aked ca n inaẓuren-nneḍni ḥma ad as-ɣennjen, maca wer ittwassen ca ila agellid iɛreḍ-d ca n wass x ca n artista d Maziɣ.

Ddewkkali, s ixef-nnes ila wer yerḍi s yisem i das-wcin lwalidin-nnes, netta ila qqaren-as Lɛawni Buggʷren, zi senni ibeddel-it s ijjen yisem ittban-d d “Aɛrab” kter. D manaya i yeggin aṭṭas n inaẓuren imeɣrabiyen i yettɣennjen s Teɛrabt i ttuɣa i ttexsen ad d-banen d “Aɛraben” nican.

Anaẓur-a, ɛemmer-s ma igga ca n tzemmar ḥma ad iɣennej s Tmaziɣt, am netta am merra imeɣnaj n tsatalt-nnes.

Imken manaya isnuffur ijjen marka n useḥqer i yiles n Tmaziɣt. Axmi d ijjen yiles maci n tussna, maci n kultura i yuɛlan, maci d iles izemmren ad ssiwḍen imeɣnaj-a ɣer Maser niɣ d ccerq. Minzi d wa ila ɣer-sen d amnus, ad semquddan ixef-nnsen aked inaẓuren aɛraben.

I mayemmi Marco Bakker iɣennej “lalla buya”?

Deg ussan i yeɛdan, igga Marco Bakker, ameɣnuj n opera ahulandi, tizemmar-nnes ḥuma ad iɣennej ijjen uɣennij n Bba Racid umi qqaren “Tamaziɣt”.

Iɣennej Marco Bakker “Lalla Buya” deg uɣawas n “Beste Zangers” i di teḥḍer Numidia, i yellan d yelli-s n unaẓur Arifi Bba Racid, ula d nettat teḍfer tabridt-nnes mani tettɣennej s Thulandit d Tmaziɣt.

Wami immers uvidyu-nnes di Youtube igga ijjen ẓẓga d ameqqran. Ihulandiyen d Irifiyen s tnayen idsen iɛejb-asen lḥal.

Manaya yessbeḥ aṭṭas a Marco, ya cḥal d llemliḥ ad ak-sleɣ d ccek tettɣennjed s yiles n yemma”. D manaya i tenna icten d tarifu-hulandit d nettat tettsla aɣennij-a. Ijjen nniḍen d Ahulandi yenna : “usin-ayi-d imeṭṭawen nican, imeṭṭawen n uẓuyyet. Tcuni aqqa-t wami tɣennjed s ijjen yiles walli bu nneɣ. Ad tqada-ak x manaya”.

Tedwel Tmaziɣt teḥḍer aṭṭas deg Uruppa, inaẓuren d imeqqranen ɣennjen zzag-s, ula kter di Fransa aked Yidir. Luxa nẓerr manaya ula di Hulanda aked Numidia.

S tidett, twasit n Irifiyen di Hulanda, tewca ijjen wudem-nneɣni d adelsan i tmurt-nni, mani kulturat ttemselqant, ttembeddalent jar-asent, ttunuḍent s usgum n temdanit.

D aya i yejjin, ca zeg inaẓuren Iwruppawiyen ad ggen tizemmar ḥma ad qellben ijjen ḥajet-nneɣni d jjdid x yiles-nnsen, maca ili tudes ɣer wul-nnsen.

Ijjen twacit n uɛeffar i neẓra di tiṭṭawin n Numidia, d netta tettwala zzat-s, ijjen zeg imeqqranen n opera di Hulanda, ittɣennej s Tmaziɣt.

Ad d-neɛqeb ɣer Lɛawni Buggʷren.

Aṭṭas n artistat i ila ittwassnen di Lmuɣrib deg iseggusa i yeɛdan ila ttwalan Tmaziɣt am ijjen ḥajet wer ɣer-s bu azal. Ad yili wer ten-tessikkʷiḍ ca ɣer min xsen nitni.

Maca di tidett, ila manaya wer yelli ca nican, minzi iwdan ila ttexsen ad slen i inaẓuren-nnsen. I yenni i yettɣennjen s yiles-nnsen, ttɣennjen x imxumbal-nnsen d imunas-nnsen.

Yettɛawad ijjen umeɣunj d ameɣrabi umi qqaren Fateḥ llah Lemɣrabi x wami immelqa deg iseggusa n sebɛin Mimunt n Selwan di Frankfurt: “Wer nwiɣ ad afeɣ ila Mimunt n Selwan di Frankfurt, ila iwdan usin-d ad tt-ẓren nettat kṭer zi mamec i d-usin ad aneɣ-ẓren neccin ila yellan s ljuq-nneɣ”.

D manaya i d-immalen ila di tidett, imeɣnaj Imaziɣen ḥuzen-ten ɣer ṭṭerf, ila ddewla wer txes ad ten-tesban, maḥend wer dd-mmilen ijjen wudem-nneɣni n Lmuɣrib “Aɛrab”.

S manaya, aṭṭas zzay-sen ffɣen tmurt, minzi ukan s leɣben d lḥugra, ar amenɛad ɛad iqqimen ɛeddan-d xef ttlibizyu n Tmaziɣt. Maca ttlibizyu amezwaru d 2M drustit xmi i d-iɛedda ca n artista d Maziɣ.

Tawwurt mala tbelleɛ, ad nnurẓment tinneɣni.

Tiseqqar n inaẓuren Imaziɣen deg ifistivalen maci am inni ittɣennjen s Teɛrabt, ta d tidett wer nzemmer ad tt-nengez.

Maca, inaẓuren-nneɣ, ixess wer ttrijin ca ɣer ddewla ḥma ad ilin. A nexzer ɣer Idir iḍḍuqqzen di berra s iɣennijen-nnes yeknan, idwel ttɣennjen akid-s imeqqranen n uɣennij Afransis.

Idir d Aznavour ttɣennjen “La bohème” s Tmaziɣt.

Amenni nnit aked Tinariwin, idewlen d itran deg uruppa d umarikan, bla ttmenyat n ddwla-nnsen, bla walu.

S uya, abrid n artista Amaziɣ s tidett yeqseḥ, maca bnadem xmi i yettɣennej s Tmaziɣt, ittettu akid-s merra “lḥerrac n webrid” amek yenna Lwalid Mimun beɛda.

Tinariwen aked Red Hot Chili Peppers.

Timaynutin

C.Andic
C.Andic
Chahid Andich

Fser-itt