20.1 C
Nador
Lḥed 23 Yunyu 2024

Ma Taɛrabt d ijjen wudem zeg ukulunyalizem adelsan?

Qbel ma a nessiwel x ukulunyalizem adelsan d tɣuni-nnes aked teɛrabt. D amezwaru nrezzu a nessen min ixes ad yini ukunsipt “kulunyalizem adelsan”.

Kulunyalizem adelsan d ijjen ukunsipt i yessawalen x tɣellabit niɣ later i tettegg ijjen kultura x tenneɣni. Maca taɣellabit-nni tettraḥ s ddenf, axmi ijjen kultura tserreḍ tenniḍen. Manaya ittemsar deg ijjen usatal n tuqqniwin tikuluniyaliyin, mani kultura n uḥewwas tesrusa-d iman-nnes s bezzez x kulturat i yettwaḥewwsen, kter zi manayenni; ilsawen n tmurt d idelsan-nnsen ttwassinfen.

Nzemmer a naf aṭṭas n wudmawen n ukulunyalizem adelsan:

Tafarḍit n yiles: iḥewwasen iwwḍen ad ferḍen iles-nnsen x imezdaɣ i yettwaḥewwsen, mani itteɛqab iles-nnes d amaddud, ittadef deg uselmed, di tmessugurt d tezreft. Manaya ittawi ɣer usinef n yelsawen-nneḍni n tmurt d uweḍḍer-nnsen.

Aselmed d ddin: isistimen n uselmed d yenni n ddin i d-issadaf uḥewwes ttwasxedmen maḥend ad ẓẓun izalen n ukulunyalizem adelsan, manaya s ixarrisen d s minzi ttɣilen. Aya ittawi ɣer wesfaḍ n ddin d yedles n imezdaɣ imezwura.

Tẓuri d umidiya: furmat n tẓuri d tsekla, sini d umidiya n kulturat iɣelben tteggen-asen arrawaj, tteggen-asen ula d arriklam, maca merra min iqqnen ɣer kultura n imezdaɣ ameknaw tiḥuja-nnsen d yezlan-nnsen d ccḍiḥ-nnsen ma itteɛqab d ijjen marka n ufuleklur ɣeṭṭlen zzag-s, niɣ wer das-tticcen lḥeqq di midya. Manaya ittegg imxumbal, minzi tteɛqaben imezdaɣ-nni s ixef-nnsen iɛelmen ddegg-nni n tussna, ɣeṭṭlen zzag-s nnit, dewlen tteggen am iḥewwasen, ḍeffren-ten di tmeẓẓyant d tmeqqrant.

Kultura n uḥewwas, d tamezwarut: inni i yettwaḥewwsen ɣer-sen kultura n uḥewwas s ennej nnsen, tetteɛqab kultura n uḥewwas tuɛla, manaya i yettawin ɣer ijjen tmeslayt: wenni ittwaḥewwsen iḥegger iles-nnes, iɣeṭṭel zzag-s, ca n twalatin ittagi ad issiwel ula d iles-nnes minzi ittas-as-d ḥcuma.

Amxumbel ameqqran n ukulunyalizem adelsan, xelli igduden ttsalan aked iḥewwasen-nnsen, wessqen-ten zi tmurt-nnsen, maca yettɣima later-nnes min ittejjan tmagit tadelsant tettraḥ tseffeḍ, tmeḥḥa, wer din ittili bu umquddi di min iqqnen ɣer tɣuniwin tidelsanin d tikunumiyin.

Ma nzemmer a neḥseb taɛrabt d iles n ukulunyalizem adelsan?

Xmi neqqar iḍrisen n waɛraben, ila zi lebda ccetkan belli nitni ttraḥen d taɣtast n ukulunyalizem adelsan i itteggen ilsawen iwuruppawiyen x-asen.

Maca, drus zeg waɛraben-a, min ɣer tella targazt ḥuma ad neɛmen belli taɛrabt-nni min xef ddafaɛen ula d nettat tettegg fus-nnes deg ukulunyalizem adelsan deg waṭṭas n tmura, am di Tmazɣa, Kurdistan, timura n Ssudan, Ssumal… atg. Mani taɛrabt tettegg ḥala deg webrid n ukulunyalizem adelsan.

Din aṭṭas n wudmawen i zi tettegg taɛrabt markat n ukulunyalizem adelsan, ad neydar ca zzag-sen:

Aḥewwes n waɛraben d uɣlab-nnsen: Tudef-d taɛrabt aked waɛraben i yeggin ddenf maḥend ad redfen di tmura n wafrika n ẓelmeḍ di lqern wis sebɛa. Weyyen-d waɛraben iles-nnsen d ddin-nnsen da. Manaya yerwes aṭṭas di min igga ukulunyalizem Aspanyu deg wamarikan ‘talatint’. Aɛraben ssersen s bezzez iles-nnsen x wedmar n imaziɣen i yellan d tarwa n tmurt.

Aseslem d usɛerreb: Wami yezzuzzer l’islam, tezzuzzer akid-s taɛrabt. Tedwel tutlayt-a d iles n ddin, n tmessugurt, d kultura i yuɛlan. Cwayt s cwayt, teṭṭef-as taɛrabt amkan i Tmaziɣt.

Kulunyalizem adelsan: Umi qqaren akulunyalizem adelsan ? Ixes ad yini xmi ca n kultura ɣer-s leɣleb, tɣelleb x ijjen kultura-nniḍen n tmurt, qa d manaya i yegga usɛarreb di Tmazɣa. Merra min ttuɣa tteggen, ttamnen waɛraben ila kultura-nnsen teɣleb x tenni ttuɣa yellan d tanesilt n tmurt.

Aseqsi n tmagit yiḍ-a yemxumbel: Aseqsi n tmagit yedwel yemxumbel yiḍa ɣer Imaziɣen i yettwaɛerrben, mani taɛrabt tedwel d iles n wemsawaḍ-nnsen, d kultura-nnsen n jjdid, d iles n ddin-nnsen i ittpratikan. Mamec ttwalan ixef-nnsen? Manaya iqqar x-as Muḥemmed Ɛabed Ljabiri ijjen wawal: “wah, nezmer a nini ila imezdaɣ n Tmazɣa d Imaziɣen maca nitni qqnen ɣer kultura taɛrabt”.

Wer dawem-iqedd ijjen ukulunyalizem, ad awem-d-nerni wenniḍen: Twasit n Fransa ɣer tmurt n Tmazɣa, terni i wemxumbel ijjen wemxumbel-nniḍen. Iḥewwasen ifransisen ssidfen iles-nnsen s uɣil. Awerni i uzarug, dewlent timura n Tmazɣa qqnent ixef-nnsent ɣer tmagit “taɛrabt-tameslemt”, zeɛma maḥend ad beddent deg wudem n uḥewwas Afransis, manaya i yewwin ɛawed ɣer usizzel n usɛerreb.

S tidett ila ameggaru-a yewwi ɣer usbani n umssu Amaziɣ x wazzreg asertan maḥend ad issers aseqsi n “min neɛna neccin”, ḥaca ta d ijjen tḥajit-nniḍen.

S ijjen wawal-nneḍni, taɛrabt tettwassidef ɣer Tmazɣa s uɣil, tirar tilalt n weɣlab adelsan x Tmaziɣt, min d-issarun imxumbal n tmagit ɣer imezdaɣ imaziɣen n jjihet-a. S waṭṭas n uzegzel a nini belli asɛerreb iqqen ɣer ukulunyalizem adelsan di Tmazɣa.

Ma nzemmer a naweḍ ɣer tɣuni d jjdid jer Tmaziɣt d taɛrabt?

Aṭṭas n iɛurubiyen, ttuɣa ttwalan, ar lux amenni ɛad, ila Taɛrabt d weltma-s tameqqrant n Tmaziɣt. Axmi tameggarut-a tettedder adu wafriwen n Taɛrabt.

Mala manaya ixes ad yawi ɣer ca n webrid; ataf qa ixess ad aneɣ-issers zzat i ijjen tɣuni d jjdid jer Tmaziɣt d Taɛrabt, di min iqqnen ɣer wudem-nnes adelsan.

Ass-a ixess-aneɣ a nfaqq belli min tettegg taɛrabt yerwes aṭṭas di min tettegg tafransist deg wafrika n wadday. Maca mala nrezzu ad tili ca n tɣuni, ixess-as ad tili deg umquddi, maci di tenn iɣelben x tenneɣni.

Wa d abrid-nniḍen, immers x yiri n Imaziɣen s ixef-nnsen.

Timaynutin

C.Andic
C.Andic
Chahid Andich

Fser-itt