24.1 C
Nador
Ssebt 27 Yulyu 2024

Lisrae d Lmiɛraj: D tidet niɣ d ixarriqen?

Zi Lisrae d Lmiɛraj i dd-ffɣent aṭṭas n tmeslayin i tteggen imeslmen yiḍ-a. Γar-s ijjen lhimmet d tameqqrant deg umezruy Ameslem. Maca Lisrae d Lmiɛraj maci d ijjen tmeslayt i yettɛawad Lislam waha, aqqet ura di tdeyyanin nniḍen. D manaya i ɣa nẓer maḥend ad nbedd x wudmawen n ubeṭṭu d umserwas jar Lislam aked mayen illan ɣer tussniwin nneɣni.

Lisrae… Ssanita i dd-bdant tinamitin n Lislam

Tamiṭulujiyt Tameslemt teqqar belli nnabi Muḥemmed yemsar-as Lisrae zi Mekka ar Lqudes. Lisrae ibedda umi i t-tuɣa netta iṭṭes uca usin-dd ɣer-s tlata n lmalakat. Ijjen zzag-sen d Jibril, fetyen idmaren-nnes, sriren-tt zi tukkerhi d tuɛeffna. Ɛemmaren wul-nnes s tmussni d tfawt. Zi senni yeksi-t Jibril ɣer ijjen lmexluq qqaren-as “Lburaq”.

buraq

Lmexluq-nni d abejjɣyul, jar weɣyul d ukidar. Xenni igeɛɛed Muḥemmed nnabi aked Jibril ɣer ijenwan, di mkul ajenna ileqqa ijjen nnabi niɣ ijjen zeg iwdan iselḥen. Ar mani ig iwweḍ ɣer ujenna wis sebɛa. Min xef iqqar Lquran ila d “sidrat lmuntaha”. Immelqa Rebbi din, uca igga x-as xemsa n tẓallitin deg wass. Aṭṭas n tmuɣriwin ig ittadfent tteffɣent deg wayawya, zzag-sent tmuɣri n jahennama ig iẓra Muḥemmed mani aytbab-nnes ttweddaben din aked cciṭan. Mamec iẓra jennet d imezdaɣ-nnes itteddren di lehna.

Amiɛraj Azaradict.. Ijjen umserwas d ameqqran aked Lislam

Aṭṭas n tḥuja n Lmiɛraj di tdeyyanin tiqdimin ula kṭer di tdeyyant Tazardict. Ijjen d udlis d Afarisi d aqdim ittɛawad-aneɣ x tḥajit n “Arda Firaf” ittwafernen ḥuma ad igg ijjen luyurt ɣer ujenna. Minzi netta tuɣa yesleḥ. Ḥuma ad iẓer amaḍal nniḍen ad as-ten-iɛawed i yimumnen. Ẓullen x-as ikehhanen Izaradicten ar mani isax deg yiḍes-nnes, ca n twalatin qqaren belli arruḥ tebḍa x arrimet-nnes kudkud.

Arda Viraf

Amiɛraj n Arda Firaf yebda zegga i dd ɣer-s dd-yusa ijjen lmalak qqaren-as “Saruc” aked ijjen nniḍen qqaren-as “Adar”. Ḥuma ad t-ksin ɣer ijenwan. Ikka x imezdaɣ n ijenwan, iẓeri-ten dinni d nitni ttɣebban di lxir. Mamec iẓra Uzaradict-a belli lḥasant n bnadem ttilint deg wudem n ijjen tḥenjirt tecna, tinni tiɛeffanin-nnes ttilint deg wudem n ijjen twessart d taɛeffant.

Arda Firaf ikemmel amiɛraj-nnes deg ujenna ar mani iwweḍ ad immelqa aked Rebbi “ahurmazda”. Wenni ixelqen tammurt d bu tfawt. Issiwel akid-s, itter zzag-s ad yedwel ɣer tmurt axmi netta d areqqas-nnes. Ad ixebbar iwdan s min iẓra, ad ten-idɛu ḥuma ad as-ẓallen.

Tadeyyanit n Tezradict tettɛawad-aneɣ x ijjen tḥajit nneḍni deg udlis n “Zradictinma”, tettɛawad mamec Zradict s ixef-nnes iwwec-as Rebbi liden ḥuma ad igeɛɛed ɣer ujenna. Ad isarra di jahennama mani immelqa aked “ahirman” niɣ cciṭan.

Adlis n Zradictinma

Amiɛraj Azardicti zi tḥuja timezzwura di dduniyt issawalen x manaya. Tazardict teban-dd nettat jar i 6000 qbel i tlalit n Yeccu d 600 qbel i Yeccu. Deg Iran tekka ca n 1000 issgusa d iwdan ttamnen zzag-s. Maca qa tḥajit n Arda Firaf wadji ɣir d tḥajit weḥḥd-s isrusan iseqsan x tɣuni jar Lislam d Tzaradict. Maca qa min imsarwasen jar tnayen-a n tdeyyanin nzemmar ad naf: Tẓallit xemsa n twalatin kul ass, d ijjen tẓallit teqqen ɣer unhezzi n tfukt: Tẓallit ɣer lefjer, icten ɣer ḍḍhur, tenni awerni i ddhur, tenn uɣelluy n tfukt d tẓallit n yiḍ.

Izaradictiyen tuɣa la nitni tteggen luḍu qbel ma ad ẓallen. Ad wten deg wanina, ɛad i ɣa raḥen ad dag-s ẓallen. Amecnaw mayen ittegg lislam nican. Izaradictyen tuɣa ttẓallan i tmessi minzi tuɣa ttwalan dag-s Rebbi. Ameknaw umi ttẓallan imselmen ɣer Mekka.

Di Tzaradict ɛawed, iwdan ad beɛten ass n lqiyama. Ad kken x ssiraṭ. Uca imumnen wer weṭṭin di tmessi, ḥaca iɛeffanen ad x-asen tekk tezri d nitni ttekken x ssirat azdad kter zeg wenni n wenẓeḍ ucewwaf. Xenni ad hwan di tmessi ad dag-s qqimen i lebda.

Itana…Ageɛɛed uɣris ɣer Ibabiliyen

Temsarwas tḥajit n Lmiɛraj aked tḥajit n ujellid Itana Ababili. Tḥajit-nnes teqqar belli wer din bu ttuɣi la d ijjen d ajellid x tmurt. Ar mani tixḍar takcut ijjen zzag-sen. Uca tixḍar Itana, iḥkem agdud-nnes amen tenna. Maca tamɣart-nnes wer das-tewci bu ca n mmis i t ɣa iwerten.

Etana myth

Uca xenni tuɣa wer yufi wi t ɣa iwerten zegga i ɣa immet. Maca Itana tuɣa ixess-as ad yaweḍ ɣer uɣemmuy niɣ tasejjart n tarrawt i dd-iɣemmyen deg ujenna. Uca tuɣa ixess-as d netta i ɣa igeɛɛden maḥend ad tt-idd-yawi, ḥuma ad ɣer-s yili awrit zeg idammen-nnes. Izaweg Itana i Yakuc Camac, yenna-as raḥ ɣer ijjen wedrar mani ittwaḥebbes ijjen umaddiw d ameqqran minzi iffeɣ x wawal.

Maḥend ad ikkes Itana amutten-nnes ixess amaddiw-nni ad t-iɛawen ɣer min irezzu. Isenjem-it Itana zi teḥfurt-nnes uca amaddiw-nni yewwi-t ɣer ujenna. Wer nessin ca mamec igga Itana iwweḍ ar ajenna, minzi talwiḥt-nni min xef tettwazemmem tḥajit terrez, maca mayen nessen belli Itana iwweḍ ar ajenna iksi-dd akid-s aɣemmuy-nni, uca yuru-dd mmi-s umi qqaren “Baleḥ”.

Iliya amiɛraj Uday di tmessi n Rebbi

Adlis aqdim n wudayen iɛawed tḥajit n Ilya אֱלִיָּהוּ, nnabi uday iselḥen i tuɣa ittmenɣan aked inni iɛebbden timeslayin nniḍen bla Rebbi. Aṭṭas n ijelliden tuɣa xsen ad t-nɣen maca tuɣa inejjem zzag-sen s twiza n Rebbi. Deg wussan-nnes imeggura Iliya tuɣa-t aked Liceɛ d nitni ṭṭfen abrid ɣer Lurdun, uca lqan-ten-dd waman. Xenni iksi Iliya arruḍ-nnes iwet-iten aked tmurt uca cuqqen deg waman, kkin dag-s. Umi uguren tus-dd ijjen tkarrusat n tmessi aked imnayen. Teysi Iliya ɣer ujenna, qqimen warruḍ-nnes aked Liceɛ.

Gustave Dore, Elijah’s ascent in a chariot of fire

Udayen ttɛawaden ula x Axnux, ijjen urgaz iselḥen issili-t Rebbi ɣer-s maḥend ad kid-s idder. Yus-dd di ttekwin n wudayen “Axnux yugur aked Rebbi, tuɣa wer din illi minzi Rebbi iwwi-t akid-s“. Deg ijjen tebrat ɣer Iɛibraniyen di lɛahed amaynu yus-dd dag-s : “s weflas (liman) immutti Axnux ḥuma wer ittwili lmewt. tuɣa wer yelli minzi Rebbi isemmutt-it. Qbel ma ad ismutti, icehd x-as Rebbi belli irḍa x-as “.
Zeɛma qqaren belli Rebbi isgeɛɛed akid-s Axnux ɣer ujenna, ḥuma ad d-yehwa ɣer umeggaru n zzman ad iẓer lmasiḥ dejjal. Ad kid-s imneɣ aked Iliya ar ɣa ttwanɣen ad ẓren lmewt.

Ɣer ɛawd: Ddin di Arif…

Timaynutin

C.Andic
C.Andic
Chahid Andich

Fser-itt