24.1 C
Nador
Ssebt 27 Yulyu 2024

Ha mayemmi ixess ad tslemdem i tarwa-nnwem tmuzikt d yilsawen-nneɣni.

Ij n trezzut yegg-it usinag n Baycrest i trezzutin yeqqar dag-s ila mala texsed ad tlemded ad tirared x ij n yimis n tmuzikt, niɣ tessawaled s ij n yiles-nniḍen, s manaya qa testrinarid alli-nnec maḥend ad yexdem mliḥ.

Alaḥsab mani wwḍent tiyafutin (results) n trezzutin ittwafsren di tesɣunt « Annals of New York Academy of Scienses » ufin dag-s imerzuten belli Imuzikiyen d ayt bu sinilsawen (bilingual) sxeddamen drus n isuyam (sources) n walli xminni i dd-tfekkren ca.

Alaḥsab tɣuri-ya, Imuzikiyen d ayt bu sinilsawen sxeddamen ca n traccwin deg walli-nneɣ i yemsebḍan. Tteggen drus n tzemmar n uxarres d ufekkar maḥend ad awḍen ɣer min xsen, mala nesmqudda-ten aked inni issawlen ijjen yiles waha niɣ inni i yella ɛemmers wer ttrinaren x tmuzikt.

Yeqqar udukṭur Claude Alain amari amezwaru n tesɣunt-a d umeqqran n imussnawen deg usinag n Baycrest Rotman i trezzutin : « tiyafutin-a mmalent-idd ila Imuzikiyen d ayt bu sinilsawen tteḥdajan drus n tzemmar x ijjen nniḍen maḥend ad ggen lxedmet d ijten. Manaya ittɛawan-iten ɛawed ḥuma wer sweḍḍiren tussna-nnsen ataf ɛawed wer ten-ittaɣ uxarref xmi ɣa meɣren. Tirezzutin-nneɣ mmalent-idd ɛawed ila ca n ḥedd mala ilmed iles-nniḍen niɣ yelmed tamuzikt xenni nzemmer a zzag-s nessen mamek ixeddem walli d min ɛnant tiraccwin n walli i isxeddam ».

Tɣuri-ya terzu deg walli n 41 n uḥudri jar 19 d 35 iseggusa di lɛumur-nnsen, nebḍa-ten x tlata n tseḍmiwin : taseḍma tamezwarut dag-s inni issawalen Taglinzit bla Imuzikiyen, tenni tis tnayen d Imuzikiyen i yessawalen Taglinzit waha ɣer umeggaru dag-s ayt bu sinilsawen i wer ittiraren ca x ca n yimis (instrument) n tmuzikt.

Ksin ifuṭuten n walli n mkul ijjen zeg inni icerken, ttren zzag-sen ma imesli-nni (voice) ttuɣa slan d wenni s ixef-nnes d wenni ttuɣa slan qbel. Imesliten-nni ttuɣa-ten inni n imassen n tmuzikt, imesliten n twennaḍt, imesliten n midden zeg imesliten ittwasxedmen di tɣuri-nni. Uca ttren ɛawed zeg imeccarkuten ma imesli-nni umi slin yus-d zi manis dd-yusa imesli-nni i x-as yeɛdan.

Imuzkiyen deɣya fekkren man marka n imesli i umi slin kṭer zeg iwdan-nni merra i yellan di tseḍma. Maca ayt bu sinilsawen d Imuskiyen deɣya wwḍen ad ssnen manis dd-ikka imesli mamec ttuɣa ayt bu sinilsawen ɣer-sen afekkar n imesli yegga acnaw inni issawalen ij n yiles waha i wer ittiraren ula x ijjen yimis n tmuzikt. Maca ggin ijjen jjehd n walli qell zeg inniḍen.  

Duktur Alain i yellan la d netta d ij n uselmad deg usinag n tesdawit n Toronto i tussniwin n usgenfi d tepsikulujit yenna « inni issawalen tnayen n yilsawen ippudar ad ḥwajen cwayt n lweqt kṭer ḥma ad msurrufen aked imesliten, minzi ineɣmisen ttekken-dd x tnayen n tesdlisin tisnilsin (language libraries) maci zeg ijten waha. Maca aked uttrinar-nni banen-dd alliten n ayt bu sinilsawen izumal d imeqqranen x unecceṭ deg imukan yettwassnen s wefham n wawal ».

Deg isuraf-nniḍen, imussnawen lexxu xezzaren ma tẓuri d ustrinar x tmuzikt jar imawaḍ, ma ittbeddal di lexdayem n walli niɣ lla.

Asayem: Sciencedaily

Timaynutin

C.Andic
C.Andic
Chahid Andich

Fser-itt