26.1 C
Nador
Lḥed 8 Cutembir 2024

Min teɛna “Buku Ḥaram”?

Le Rifain

Buku Ḥaram d ijjen terfiqt tbedd x uḍar-nnes di Nijirya i yellan d tenni d tamurt i di zedɣen waṭṭas n yewdan di Tefriqt. Tḍemmeɛ terfiqt-a ḥuma ad teɣḍel lḥukuma, ad tegg ijjen lḥukm n tmeslemt. S uya, ayenni ma tiweḍ tneqq, teẓḍuqquẓ, tettaker iwdan…

AFP

Tagrawt tettḥerram x yemselmen ad qerrben ɣer tsertit (ssiyasa), niɣ ad ggen ca n wenhezzi ɣer-s min t-itteqqnen aked Wuruppa. Tettḥerram x-asen ad cerken deg yestayen (lintixabat), niɣ ad irḍen ssrawel, niɣ ad ḍefren tɣuri di sekwilat, i di ttwalan d ijjen tɣuri n ikafriwen d ilaykiyen (laics) .

Buku Ḥaram tettwala belli tamurt n Nijirya ssegguran-tt ikafriwen, uca arayes-nnes d ameslem niɣ wer yelli d ameslem. Lexxu teswiẓẓeḍ ula ɣer tmura i dd-yudsen Nijirya.

Waxxa nitni semman ixf-nsen “Tarfiqt n Ssunna i Ddeɛwa d Ujahed”, Maca imezdaɣ n temdint n “Mayduguri”, i yellan d lmerget n terfiqt-a, semman-ten “Buku Ḥaram”.

AFP

Ijjen wemkan mɣar n “upules”!

Zeggami tewḍa lḥukuma n Sukutu, i ttuɣa yeṭṭfen imukan sennij i Nijirya d Nijer d waddau n Kamirun, i ttuɣa yellan deg ufus n Briṭanya aseggʷas n 1903, ttuɣa dinni ijjen ubeddi x uḍar n ca n yemselmen ba aselmed i dd-ittasen zeg Wuruppa, ittxessa-t wer ittili.

Ɛad ɣer lexxu, dinni wi ittagin ad yesqad tarwa-nnes ad lemden di sekwilat i dd-yekkin zeg Wuruppa. Yemmerni manaya kter, umi lḥukuma wer tt-yecqi uselmed.

S uya, yekker-dd Muḥemmed Yusef, uca yegga Buku Ḥaram di Mayduguri aseggʷas n 2002. Yexs a dd-yessekker iwdan x tmeslemt, yebna tamezgida d yijjen sekwila mani i yessɣara tameslemt.

Muḥemed Yousef, d netta yegga‑n Buku ḥaram
tala: AFP

Aṭṭas n twacunin i yecca ẓẓelḍ, dewlent ssekkant tarwa-nsent bac ad ɣren di sekwila-ya, zi Nijirya d tmura i tt-idd-yudsen.

Maca Buku Ḥaram walli d aselmed waha i tt-yecqan, texs ad taweḍ ɣer lḥukm. Ad tegg ddewla d tameslemt. Uca tedwel sekwila d lmerget manis i dd-ssefruruyen ijihadiyen.

Deg useggʷas n 2009, tsug Buku Ḥaram x ca n iraqen n ipulisen d imukan n lḥukuma nniḍen, di Mayduguri.
Tala: AFP

awarn-as, yewqeɛ uqerṭas di Mayduguri, aṭṭas i yemmuten zeg uɣezdis n Buku Ḥaram, amen rewlen waṭṭas n imezdaɣ n temdint-a, gajen.

Deg umeggaru, ipulisen udfen x uraq n Buku Ḥaram, ṭṭfen ijihadiyen, amen nɣin Muḥemmed Yusef, sseknen-dd rrimet-nnes deg utilibizyun n lḥukuma.

Zegga i dasen-ittɣil qḍan x Buku ḥaram, munun yijihadiyen zi jjdid, ineddeh-iten twalat-a Aboubakar Shekau, uca rnin deg uɣewweɣ.

Di 2013, amarikan yenna x terfiqt-a belli d tayerhabit, di lwesṭ n waṭṭas n tiggʷdi ataɣ din min tt-ittaqqnen aked terfiqin nniḍen.

Minzi tettwassen Buku Ḥaram?

AFP

Zi tmeslayin i zi tettwassen Buku Ḥaram, ttuɣa nnayen yijihadiyen x imuturen, uca neqqen ipulisen d isertanen (isiyasiyen) d merra inni i wer kid-s dd-ittisen.

Tedwel tegrawt tezɛem tettsug x lwesṭ n Nijirya d Abuja i yellan d lɛasima. tedwel teẓḍuqquẓ glisyat d ṭṭubisat d lbiran d lqeclat d iraqen n ipulisen…

Aṭṭas n ijihadiyen n terfiqt-a ttawyen-ten-dd zi Kanuri, i yettwassnen s ca n ixerbicen tteggen-ten deg iɣembab-nsen. ssawalen awal n ḥawsa.

Ɣer-sen ifilan aked berra!

Ddewla tẓeyyer Buku Ḥaram, uzzlen x-asen zi Mayduguri, rewlen ɣer yijjen lɣabet d tameqqrant aṭṭas qqaren-as Sambisa, amen rewlen ɛawed ɣer idurar n Mandara deg igmiren aked Kamirun.

Zi ssenni, kumasan Buku Ḥaram ttsugen x ledcur d tneddam, ttakren timɣarin d isegman, ssadafen irgazen d iḥudriyen ad a kid-sen pulsen.

Di 2014, ukren 200 n tmeḥḍari zeg yijjen sekwila di temdint n Borno, nnan belli ad tent-ggen d tisemɣin, minzi ḥewwsen-tent zeg wemsiqḍi.

Awarn i manaya, tbeddelt terfiqt deg utaktik-nnes, tedwel teṭṭef acbar di tmurt, wer tettrikkʷil ca, wer tettɛiqqib ɣer deffar.

Di abril aseggʷas n 2014, yegga Aboubakar Shekau ddewla-nnes tameslemt di tmurt i xef-tessrs aḍar Buku Ḥaram.

Yenna Shekau amen das-dd-nnḍen ijihadiyen: Neccin aqqa-neɣ di ddewla n tmeslemt, wer din qeɛ min daneɣ itteqqnen aked Nijirya. Neccin wer nettimen s yisem-a.

Awarn-as, Shekau yewca s weɛrur i Lqaɛida, yenna belli netta aqqa-t aked ddewla tameslemt.

Beṭṭu… d ɣezzu!

Di Mars 2015, ruḥent-as tmura i ttuɣa xef tḥekkem Buku Ḥaram, Minzi Kamirun d Nijirya d Čad d Nijer, merra ggin afus g ufus bac tt-qatren.

Tedwel Buku Ḥaram ɛawed ɣer lɣabet n Sambiza, ḍefren-tt dinni iɛeskriyen, ḍelqen-dd i waṭṭas n inekraf i ttuɣa ṭṭfen.

AFP

Di 2016, iban-dd lexber belli tarfiqt yewta deg-s lbaz, bdan ad mruccan di win jer-asen. yeffeɣ-dd yijjen ubidyu deg-s belli yettwakkes Abubaker, wer yeqqim ca d amɣar n Buku Ḥaram, ggin deg wemkan-nnes Bumusɛab Lbernawi. Qqaren belli netta d mmi-s n wenni i yeggin Buku Ḥaram.

Aboubakar Shekau, yenna belli abidy-nni wer di ca zeg-s, yenna belli d netta i yellan d amɣar n Buku Ḥaram.

Buku Ḥaram tsiɣi di ɣezzu i tettegg. tiwi buḥbel i 30 alef n yewdan. xir rebbi i tesgaj, rewlen, ggʷden x leamer-nsen.

Di yunyu i yeɛdun, tenɣa Buku Ḥaram 69 n imezdaɣ deg yijjen ddcar di temdint n Burnu.

Ruḥen yijihadiyen x imuturen, uca bdan ḍelleqen i uqerṭas di ddcar, ucren ssenni ca n 1200 n izellifen n lebhayem d ileɣman.

Di yunyu 2019, ca n 300 n yewdan ɣer-sen lesnaḥ, qqaren aqa zi Buku Ḥaram, sugen x yijjen tegzirt deg ugelmam n Čad, nɣin 24 n imezdaɣ, zeg-sen 16 zi lɛesker n Kamirun.

BBC

Timaynutin

Fser-itt