24.1 C
Nador
Ssebt 27 Yulyu 2024

🔊 Aseggʷas amaynu Amaziɣ

Nnayer, niɣ min yettwassnen jer yewdan s useggʷas amaynu. Nnayer d ij n tnamit ssnen‑tet lejdud-nneɣ,  maca mala nesseqsa tiḥennatin‑nneɣ, mant aseggʷas i di nella, wer ttesnent mn xef nessawal. Nhar‑a nexs a nessara marra, di cwayt n tussniwin jer min yettwasnen, d min wer yettwasnen ɣer yewdan x Nnayer.

Mamek ssnen yewdan marra, Nnayer d ij n leḥsab n ifellaḥen, yeqqen am qqnen Imaziɣen ɣer tmurt d tfellaḥt, temsar‑as am tɛensirt. D ij n fyicta, ttuɣa tteggen‑tet Imaziɣen n zik, zzag-s sfallan i useggʷas n jjdid. Ad yili deg‑s lmacul yecna. 

Tḥajit n twessart

Zi tḥuja yettɛawaden ɛawed di tmura-nneɣni n Imaziɣen, am Iqbayliyyen. Tḥajit n ij n twessart iɣerr‑itt ixef‑nnes, tugi ad teffar zi tessmeḍ n nnayer, teffeɣ s uɣil ad terwes tiɣaṭin ad tessenʷ macca i iḥenjiren di tessmeḍ. Ixeyyeq x‑as “Nnayer”, ijjull deg‑s, ad tt‑yezzelz mliḥ s tessmeḍ ar ɣa  tedwel wer tkessi sseḥḥet-nnes. Maḥend a x‑as yeqḍa nican, yerḍel‑dd nnhar si brayer (cehar n tnayen ), ar mani tt‑yessiẓeɣ netta d tɣaṭin‑nnes s tessmeḍ.

Tḥajit d weltma‑s beɛda, ttɛawaḍen‑tet x ij n tɣaḍt teṭṭef taɣennant aked nnayer.

Manaya ɛad di ca n tqebbal ttamnen zeg‑s yewdan, wer ttefɣen ad rewsen di nnayer.

Tiḥuja am tina, ɛeqqleɣ ttuɣa ttesliɣ x ca rewsent deg‑sen, di temẓi. Am tḥajit n tenni x yekka nnayer yezri tecca deg‑s agenduz yekmel, teḍmeɛ deg uzduz tedḥa‑t i tmessi. 

12 ma 13?

Zi 12 ar 14 zi cehar n waḥit arumi, beddu useggʷas amaziɣ. Ficta tettwagg‑a di djiret qbel i beddu n useggʷas. Atiɣ d manaya i di msebḍan yewdan. dinni wi iḥessben nhar nni n 12 d llilet n useggʷas amaynu, din wi t‑iḥessben d beddu n useggʷas. am Ddzayer. 

Amaynu yexs ad yini jjdid. Awal‑a temsar‑as am Azul, Ayuz, tanmirt. zeg iwalen i qeblen irifiyyen, ktar ɛad iḥudriyyen, dewlen sxeddamen‑t jer‑asen aṭṭas. Yufa amcan deg weydud. 


di nhar nni n useggʷas tetteslid ɣer imaziɣen marra. mkul ijj mamek ittbarak nnayer. Ca yeqqar aseggʷas ameggaz, am di leqbayel, di suss d afulki niɣ aɣudan. Di Arrif smuymunen  ssitimen nnayer d amimun.

Tanfsut n Cicnaq!

Waxxa ha aseggwas n tfellaḥt, ha tanfust n tɣaḍṭin. I tenni n cicnaq mani‑s tekka ?

Takadimiyt Tamaziɣt, niɣ min yettwassnen s L’academie berbere. Tebna ddsas n useggʷas amaynu x ij n tidett illa Imaziɣen zi lebda tteggen fyicta n useggʷas n jjdid. Lejdud nneɣ ttuɣa ttwalan nnhar‑nni d beddu n useggʷas n jjdid. Deg 1980, Ɛemmar Negadi, i ttuɣa d ameɣnas di tkadimiyt‑a tanita, yessers‑dd axarres n lyewmiyya, niɣ kalendriya tamaziɣt. Kalendriya‑ya ixessa ad tebda x ca n ḥajet tewqaɛ deg umezruy (ttarix) n Imaziɣen, ad tili temɣar aṭṭas. Aseggʷas ɣa yilin d aseggʷas 0, a t‑idd‑ḍfern iseggusa.

Yexḍar aked imeɣnas-nniḍen, aseggʷas n 950 qbel i Ɛisa, i yellan d ijj n useggʷas, yiweḍ deg‑s ujellid Amaziɣ Cicnaq I, ad yeɣleb ifarɛunen, ad yeṭṭef lkursi n leḥkam nsen. Tḥajit n cicnaq, aqqa‑tt ula deg tḥuja n ddiyanat tiqdimin, am ɣer wudayen d imasiḥiyyen, deg‑s ɛad belli cicnaq yiweḍ la ad iɣewweɣ x ujellid suliman di tmura n ccarq (i yettwaḥsaben d nnabi di ddiyanat marra), lami yemmut sulayman yiweḍ yeṭṭef amcan‑nnes, yeḥkem x tqebbal‑nni n wudayen. Mala texsed ad tessned tḥajit tekmel ad tafed ɣer yewdan irezzun deg umezruy. Tḥajit wer nbedd ca x tidet‑nnes, maca nettaf‑itt di talawin deg‑sent ttiqet.

Ad nedwel ɣer wawal, 950 iseggusa nni qbel i ɛissa, yetwaggen d aseggwas 0 n kalendriyya n imaziɣen, manaya  itejja‑neɣ nhar‑a, nrenni 950 n iseggusa, x kalindriyya tarumiyt, maḥend a nessen ttarix amaziɣ. Ittsemma aseggʷas n 2022 aqqa‑neɣ deg 2972 d tamaziɣt. Manaya marra ma d tidet ma d ixarriqen waha. Minzi marra lyemwiyyat n ddunyt, wer bdint ca aseggʷas 0 x ddsas yemten, marra deg‑sen tiferɣi d timuwwa.

Zi fyictat tteggen imaziɣen di Nnayer

Llilet n Nnayer d llilet n usitem ad yili useggʷas dd‑ɣa‑yadfen yecna. mamec taɛensart d ij n wass idi nettqada tammurt x lxir daneɣ‑tewca deg useggas useggʷas yeɛdun, Nnayer nesfalla deg‑s lxir i useggʷas i dd‑ɣa‑yadfen.

Di nnayar tteggen yewdan macca tuzeɣ. minzi lweqt nni maci n tmiyra. Marra min tesseɣmay tmurt zi qawit, taɣyayt d min yellan d aɣẓaẓ. rni‑dd ɣer‑s min ssiẓɣen ayt bab n tmurt zeg useggʷas yeɛdun, am tazart yuzɣen, d teɣwawin. Ɛawed mkul jjiht min nettaf d macca nnes, niɣ d leɛwayed nnes. Seksu, ttrid sseffet, icerkmen, manaya ɣir di Arrif, Iqbayliyyen Isusiyyen Icawiyyen niɣ Libya, nettaf yeklusay nniḍen n macca, nettaf ɛawed wi yeṭṭfen di tnamitin tiqdimin s kulci‑nsent. Ɛla ḥsab min tsɣemmi tmurt, ɛla ḥsab cḥal ṭṭfen ayt bab n tmurt di tmaziɣt‑nsen 

Iḍ‑a:

Ddẓayer yebda 2020 ad yeḥesseb aseggʷas amaynu d ijj nnhar n rraḥet, d fyicta di ddzayar yekmel. Di lmeɣrib qaɛɛad imeɣnas, lesnin nitni ttalyen hekkʷan tettren zi lmexzen ad yili useggʷas amaynu d ficta tanamurt (national).

Di tudrin yeggur a das‑temser am tɛensirt d waṭṭas n tnamitin nniḍen i yebdan meḥḥant s jjehd n temdint, d tudert yettwabeddlen, d uḥewwes n ixarrisen.

Ufuɣ:

Imaziɣen ixessa ad bdan ad rren taynit i leɛwayed d tnamitin‑nsen nnit, bla ma rajan zi wi x‑asen iḥekkmen a dasen‑yegg fyicta ula bista. Ixessa ad bdan ad ggen fyictat am lejdud nsen, di tudrin d ledcur, amen ttuɣa tteggen zik. Ad rren taynit i tudert ad ferḥen ad ceḍḥen ad munen ad ɣeẓẓen tiɣwawin di nnayer, ad ggen carreḥ mellaḥ di tɛensirt, ad dewlen ad qqnen ɣer tmurt, d waman. Ataf ad tezzizu tmurt, ataf ad tnewwar tmaziɣt.

Mala wer neggi cca i yixef‑nneɣ, nnehla ma nraja zi ḥedd a daneɣ‑t‑yeg

Lerifain yessitim‑akent, yessitim‑awem, aseggʷas amaynu d amimun d amesɛud, a xawem‑dd yadef s lxir d lɣillet, d sseḥḥet. 

Timaynutin

Aqelɛi
Aqelɛi
Abdelmajid Akalai

Fser-itt