24.1 C
Nador
Ssebt 27 Yulyu 2024

Arif d tfawt jer yiḍennaḍt d wass-a

Zeggami i yella bnadem, itteṭṭes s llilet, ittfaqa s uzil…

Zeggami i ttuɣa ɛad ittɛic deg yefran aked lewḥuc, ar iḍa, ittahnaci bnadem aked ifilan n tfawt n uzil, ḥuma ad ikemmel ccɣel-nnes, a dd-yawi nnhar-nnes. Ɣir ad yebda ubeḥrur n tmeddit ad yesseḥdeq udem n uzil, a das-yembu tallest, lexdenni, ittadef bnadem ɣer wexbuc-nnes ḥuma ad yeskuta, ad yeṭṭes. ar dd-tenqer tfukt, niɣ ar ibeyyen lḥal, ad yekker ɛawed ad yemxetway.

Mala nseqsa ijjen zi ṭṭerf: Mayemmi iwdan ttmulluɣen s uzil, tteṭṭsen s llilet? Twarrit-nnes x useqsi-ya tban; a daneɣ-yin: aqa s llilet walu tfawt! bnadem wer ittwili, s uyenni, itteqqen tiṭṭawin, itteṭṭes. Walli am uzil, ittwala min ittegg, d mani yeggur…

S uzil, tella tfawt, s llilet wer telli bu tfawt! S uya, ixarres bnadem bac a dd-yesxinectar cwayt n wakud zi llilet, a dd-isaqar min das-ɣa-yeggen tfawt. Ɣer umezwaru, ttuɣa yesruqqa timessi deg ikeccuḍen, zi ssenni, yedwel ittegg isefḍawen, isaqar-dd ɛawed ccmeɛ, isaqar-dd leqnadel d llambat… ar aseggʷas n 1879, i dd-ɣa-yas Thomas Edison, a dd-isaqar bumbiya n tfawt txeddem s kuryinti.

Aterras arifi, ula d netta yeɛdu zeg isurifen-a merra. yeqqim di tallest, yegga ḥaduq ḥuma ad ittwala, yesserɣ isefḍawen, yesserɣ ccmeɛ, yesserɣ leqnadel… arami i t-idd-tiweḍ tfawt n kuryinti. Maca mkul asurif zeg isuraf i yeqqnen amun arifi aked tfawt, ittbeddal deg-s cwayt s cwayt.

Aṭṭas n ibilajen n Arif, wer ɣer-sen yudif kuryinti alami d iseggʷusa n tesɛin d tsawent, ɛad ɣer umezwaru, ttuɣa sruqqan abilaj s umuṭur d ameqqran. Imuṭuren-a ɛad aqqa-ten din di lebɛad n ibilajen, amecnaw Lkebdani, mmersen, rcan, cehden x zzman-nsen.

Qbel ma a dd-yadef kuryinti, ttuɣa sruqqan yewdan ccmeɛ, niɣ d leqnadel niɣ d llambat, deg-sen aṭṭas n yeklusay; din inni n zzit, d iqdimen, din ɛawed inni n lgaz, xenni i ddɣa banen ɣer uneggar inni i umi qqaren leqnadel n buṭramas, reqqen s nnefs n buṭagaz, deg-sen lqendil n teɣɣreyt, d lqendil i ittawyen zzaj.

Di llṭa-ya wa n usexdem n lqendil, tiwacunin di Arif ttuɣa ttmunent deg yij n wexxam mani i tella tfawt-nni tefsus, ittili din wemradas, d wemsawaḍ, d wemherwaḍ… ttilin ula d iklusay n tirart d tḍeḥḥakt jer wawmaten d tawmatin, ar ilin ɛlayen ad ṭṭsen, a ten-tesmun tḥennat niɣ d tayemmat, a dasen-tɛawed tiḥuja, uca ad ṭṭsen. Ula d iḍes, ttuɣa tteṭṭsen yewdan zik, ttekkren zik.

tisenyanin n kuryinti di Ledcur

Awarn i umi dd-tudef tfawt n kuryinti, yedwel kul axxam s bumbiya-nnes. Iwdan i ttuɣa ittmunen ɣer tfawt n lqendil niɣ n tcumɛet, ttemsawaḍen, ttemherwaḍen, dewlen ttembezzaɛen di lebyut, minzi tbezzeɛ-iten tfawt. Rni x manaya; kuryinti yudef-dd akid-s wetlibizyun, dewlent ayt twacunt i ttuɣa ittiraren, ttemɛurbujen, ssawalen jer-asen, qqaren tiḥuja, qqaren tiwafitin… -dewlen- reẓẓmen aqemmum di min dd-iɛeddun deg wetlibizyun. aya, iɛan aterras arifi ɣer tattut n waṭṭas n leɛwayed-nnes, ad ibeddel ula d udem n tudert-nnes.

Arifi i ttuɣa itteṭṭsen zik, ittekker zik, yedwel ittɛeṭṭar deg yiḍes, wer ittfiqi zik. Rni x manaya, Yedwal ittɛan ixf-nnes ɣer tudert n temdint, ittmexsa tudert n ddcar d teqbilt. Yefruri-dd x manaya; ij n wemlaggʷaj jer urifi d tmurt. Yedwel itteqqen ɣer tfawt, d mani i tella tfawt n kuryinti, d min dd-yusin aked kuryinti, ifessi aked tudert n kuryinti.

Aked wakud, yemsar yij useyyeq n ledcur zeg yewdan i yengerwen ɣer ibilajen d tneddam. Inni i yeqqimen ɛad ɣemyen di ledcur-nsen, ula d nitni mmexsen aṭṭas n leɛwayed d wudmawen n tudert i ttuɣa tteddren lejdud. Mmexsen ula d tawiza d wedwal d temɛawant i ttuɣa yellan d buḥbel n tudert di tqebbal.

Aseqsi i dd-ittehrubbuzen arendad i manaya: ma ad yennam Arif aked tudert n “tfawt n kuryinti”, ad yewwet s rreklet “tudert n lqendil”? niɣ lebda ad yeqqim wesɣun i itteqqnen iḍennaḍ aked wass-a?

Min yexs ad yini useqsi-ya; ma ad yeqqim Arif n twiza d wedwal d tḥuja d tmunit d lemraḥ…? Niɣ neggur ɣer yij n Arif n “wen yexsen zembu yembu-t, wen yexsen Ḥemmu yerbu-t”?… Yemra s waṭṭas bac a dd-nerr x useqsi-ya, i itteḥdajan tuɣbayt n trezzutin tintruppulujin d tsusyulujin ḥuma ad yemsar yij usefsi i wamun Arifi, d ubeddel i deg-s yemsaren deg yij n wakud d aquḍaḍ…

Min xseɣ Merra zi taynit-inu i usentel-a; urid d tagit i tudert n tfawt, niɣ d aneḥmez ɣer tudert n lqendil; maca kter zeg uya d uyin, rezzuɣ x tefras n Arif. Arif i yessuysen iḍennaḍ d amezruy, Arif i ɣer-yella yiles d lmanet deg iqemmumen-nneɣ, Arif i ɣer tella tdelsa d leɛwayed… Merra manaya, sruqqiɣ x-as tfawt ḥuma ad iniɣ: Ma a necc aɣrum (i yeqqnen aked tfawt n kuryinti), a nettu Arif? Niɣ a nerzu x Arif i deg-neɣ yeddren, ḥuma a t-nessedder?…

Iseqsan-a, d imunas-a, nettaf limert-nsen ula deg yezlan i yettwannan aked ubani n kuryinti di lebɛaḍ n tneddam n Arif. Yeqqar yij n yezli:

“A biyya Lḥusima,
Din aman, din ṭṭu.
Din ula d ifilan,
Yesdeɛqen ul-inu”.

Deg yezli-ya, i ttwaliɣ necc iqanṭar-it-idd yijjen izeddeɣ di ca n ddcer yudes i Biyya, mani wer ɣer-sen dd-yiwiḍ ṭṭu d waman amen llan di Biya. S uya, iqanṭar-dd izlan x tenni i xef-tt-yecc, i ittɛicen deg temdint deg-s tfawt d ifilan n kuryinti. azlawi-ya yedɛeq wul-nnes s bunerjuf i yecca x tenni i ittɛicen di Biyya, axmi i yedɛeq s ifilan n kuryinti i din yellan…

Ɣer ɛawed: Min yeɛna Arif bla Tamaziɣt?

Timaynutin

Ɛebdelwaḥid
Ɛebdelwaḥid
Abdelouahid Hennu

Fser-itt