24.1 C
Nador
Ssebt 27 Yulyu 2024

Aliman: Axeddam zi lmeɣrib, ttenfeɛ necc, ttenfeɛ cek?

Yura ass n 19.11.2023 deg ijurnalen ilimaniyyen.

Azref n jdid n wenɛarq n ixeddamen (Fachkräfteeinwanderungsgesetz ) deg uliman yebda a zeg-s yettwaxdem. Ij n webrid la iḥudriyyen imeɣrabiyyen, i wer yufin lxedmet. Waxxa tammurt-a (lmeɣrib) teqqar belli la d nettat teḥwaj iḥudriyyen-a. 

Aneɣmis-a yessawal x mamec iḥudriyyen di Rrbat, deg usinag n Goethe mani qqaren talimant, marra ttwalan imal nsen deg uliman. Am uttrisyan, am Firmiru, am wi yexsen ɛad ad yegg ttekwin. 

Deg yebriden, zi melmi din mmernint plakat di Yella arriklam i uselmed n tlimant. Iles Uḥuwwas (Tafransist) ittraḥ ɣir min ineqqes, mani tettmerni ɣana ɣer imeɣrabiyyen ad raḥen Aliman.

Tettek x iḥudriyyen

Lxedmet wer yellin, d ij n wemxumbel yemɣar di lmeɣrib. Mamek tettwala Dunja Sadaqi i yurin i tagesschau.de, Attas n iḥudriyyen ttefɣen tammurt rezzun x lxedmet, tiɣuri, ttekwin, tturjan aliman. Asusyuluj Rachid Touhtouh Yeqqar belli jer 10% d 12% n iḥudriyyen yellan jer 19 d 25 n iseggusa, wer xeddmen. Amen ɣer-sen idiplumen d tzemmar.  “Aqqa-ten ttenḍen deg izuray waha”. “Lḥukuma yallah tzemmar ad tegg 20.000 n imukan n lxedmet deg useggʷas waha. Maḥend ad tadfed di firmat privi, ixessa-c avitamin T (taɣrut). Manaya ittejjan iḥudriyyen ttefɣen zi lkampawat d tneddam ɣer Urupa” Yenna-s Rachid i Tageschau.de

Faeser truḥ ad Temsawal aked Lmeɣrib.

Deg uneggar n kṭuber 2023, tewzir n daxel d tmurt talimant Nancy Faeser aked Joachim Stamp i yellan ittwakellef s kunṭrat n wenɛarq. Ruḥen ɣer Lmeɣrib. Maḥend ad ssiwlen x uhajar s lqanun. Tawzirt tenna belli aliman s wezref-a n jjdid ad ibeddel aṭṭas di lqanun n uhajar. Ad yessehwen aneɛqar s lqanun. Maca zi jjiht n Lmeɣrib, tettraja ad taf iqebbel deɣya iwdan i ɣa yenḍer uliman. Imeɣrabiyyen yellan di lmeɣrib a dasen-nnurzment tewwura ɣer ssuq n lexdayem, ad afen tamɛawant deg uselmen n tlimant, a x-asen yehwen ad rren adiplum-nsen d aliman. Tiṭṭawin nnurzment aṭṭas ɣer yiger n tfirmirut.

Younes Sekkouri awzir ameɣrabi n lxedmet ireḥḥebn di tewzirt talimant. Maca yenna-s qa Lmeɣrib yeḥwaj iḍbiben-nnes d lmuhendisin-nnes. Maca waxxa amenni yexs tarwa n tmurt-nnes ad raḥen ad rzun x lmusteqbel-nsen, i wer zemmaren ad afen ɣa tseɛɛet-a di tmurt-nsen”

“Imenneɛraq ttawyen-dd tinɛacin”

Min wer yenni Sekkouri: Imeɣrabiyyen ittilin di barra, d ij n tala n tenɛacin. ittcarraḥ Touhtoh. Imenneɛraq urid ad sellken ixef-nsen waha, “iwdan-a ttsalbaran familiyyat-nsen amen kemlent. Anɛarq tettixḍarat familiya-nsen. Iḥudriyyen-a kessin s wemnus, sqadan-dd tinɛacin i twacunin-nsen, maḥend ad ddren mliḥ”

Touhtouh yeqqar belli 10 milyar n wurut i dd-ittadfen ɣer lmeɣrib n tenɛacin, sqadan-ten-tt-idd imenneɛraq. Tala-ya n tenɛacin, tetteklasa wiss tnayen awarni i usari (tourism). Touhtou yeqqar belli anɛaq, ineffeɛ tasebbabt n Lmeɣrib, waxxa ttefɣen-t iḥudriyyen d ixeddamen, maca la d netta yerbeḥ, la d aliman yerbeḥ. rebḥen s tnayen. waxxa lmeɣrib ad yexsar aṭṭas n ixeddamen.

Aliman ad yerẓem i wi yexsen ad yexdem.

Timaynutin

Aqelɛi
Aqelɛi
Abdelmajid Akalai

Fser-itt